Denna uppsats handlar om sambandet mellan namn och identitet hos pensionärer. Syftet är att få en inblick i hur sambandet ser ut, hur det har förändrats över tid och om ett liknande samband finns mellan namnet och föräldrarnas identitet. Undersökningen består av intervjuer som analyserats kvalitativt. Bland resultatet av undersökningen kan vi se att informanterna kan se sin egen identitet och personlighet i sina namn, för en del har sambandet ändrats med tiden men gemensamt har alla att föräldrarnas identitet går att ses i namnet.

<p>I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor.</p><p>För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ”varför” och ”hur”. Vi har gjort fallstudier med företagen E.ON och Nordea. På Nordea intervjuade vi Kaisa Fexe, som är varumärkeschef sedan 2001, och på E.ON har vi intervjuat marknadsföringschefen Lars-Göran Pihl.</p><p>Studien pekar på dessa fyra skäl som de vanligaste orsakerna till namnändringar hos företagen:</p><p>• Sammanslagning/förvärv</p><p>• Inträde på ny marknad</p><p>• Förlorad rätt till varumärke</p><p>• När varumärket har skadats</p><p>Genom intervjuerna med våra fallföretag kom vi fram till att en av anledningarna till deras namnbyten var strävan efter synergi, speciellt när det gäller marknadsföringskostnader. Det finns inga modeller för hur ett företag ska gå tillväga vid ett namnbyte, men genom vår empiri drar vi slutsatsen att namnändringar går genom tre faser;</p><p>1. Internkommunikation om namnbytet parallellt med att hitta och bestämma sig för ett namn.</p><p>2. Externkommunikation om namnbytet parallellt med det praktiska arbetet.</p><p>3. Fylla företaget med värden som man vill associeras med.</p>

I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor. För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ”varför” och ”hur”. Vi har gjort fallstudier med företagen E.ON och Nordea. På Nordea intervjuade vi Kaisa Fexe, som är varumärkeschef sedan 2001, och på E.ON har vi intervjuat marknadsföringschefen Lars-Göran Pihl. Studien pekar på dessa fyra skäl som de vanligaste orsakerna till namnändringar hos företagen: • Sammanslagning/förvärv • Inträde på ny marknad • Förlorad rätt till varumärke • När varumärket har skadats Genom intervjuerna med våra fallföretag kom vi fram till att en av anledningarna till deras namnbyten var strävan efter synergi, speciellt när det gäller marknadsföringskostnader. Det finns inga modeller för hur ett företag ska gå tillväga vid ett namnbyte, men genom vår empiri drar vi slutsatsen att namnändringar går genom tre faser; 1. Internkommunikation om namnbytet parallellt med att hitta och bestämma sig för ett namn. 2. Externkommunikation om namnbytet parallellt med det praktiska arbetet. 3. Fylla företaget med värden som man vill associeras med.

Denna uppsats handlar om namn och referens. Syftet är att jämföra Gareth Evans’ kausalteorimed Imogen Dickies. Efter en introduktion kommer jag att undersöka hur teorierna förklararhur en talare introduceras in i en namnanavändningspraxis, att objekt kan byta namn och attobjekt kan ha en oklar referens.Evans menar att egennamn får sin referens genom en grupp producenter för att sedananvändas i en namnanvändningspraxis i samhället. Producenterna är garanter för att namnetrefererar till objektet, eftersom de kan identifiera objektet såsom känt som NN. En gruppkonsumenter ansluter till producenternas namnanvändningspraxis, med avsikten att refereratill objektet som NN. Så länge som objektet är den dominanta källan till talarens tankar, hadedessa tankar objektet som sin referent.Dickie visar att Evans’ teori har svårt att förklara vissa exempel och föreslår en förbättradteori. Hon definierar principen om referens och berättigande, som, tillsammans med hjärnansbehov att representera, bildar en ram för referensfixering. Dickie identifierar tre grupper avnamnanvändare och visar att de fixerar sin referens på olika sätt. Producenterna genomutpekande, de parasitiska konsumenterna till vemhelst resten av gruppen talar om, och dedeltagande konsumenterna genom en försiktig upptagning av strömmar av vittnesbörd somsammanstrålar på objektet. Så länge som denna upptagning styrs av objektet, handlartrosuppfattningarna om objektet, och fixerar på så sätt referens.Jag hävdar att Dickies teori är en förbättring, även om det finns problem som behöver lösas. / This essay is about proper names and reference. Its purpose is to compare Gareth Evans’causal theory with Imogen Dickie’s theory of fixing reference. After an introduction, I willexamine how the theories deal with a speaker’s introduction into a proper-name-usingpractise, that objects can change their names and that an object can have an unclear reference.Evans claims that a proper name gets its reference to an object via a group of producers andthen it is used in a proper-name-using practise in the community. The producers guarantee thereference of the name to the object, because they can identify the object known as NN. Agroup of consumers picks up the name-using practise from the producers, with the intention torefer to the object as NN. As long as the object is the dominant source of the speaker’sthoughts, these thoughts have the object as their referent.Dickie shows that Evans’ theory has difficulties in explaining certain examples and proposesan improved theory. She defines the principle of reference and justification which, combinedwith the mind’s need to represent, gives a framework for reference-fixing. Dickie identifiesthree groups of name-users and shows that they fix their reference in different ways. Theproducers by demonstration, the parasitic consumers to whoever the rest of the group istalking about, and the participating consumers by a careful uptake from testimony streamsthat converge on the object. As long as this uptake is governed by the object, the body ofbeliefs is about the object, thus fixing reference.I argue that Dickie’s theory is an improvement, although there are some problems that need tobe resolved.

Ett förekommande problem i den svenska varumärkesrätten rör bedömning av särskiljningsförmåga för vissa varumärken. I fråga om ordmärken som består av en sammansättning av beskrivande beteckningar och geografiska namn tycks Patent- och Registreringsverket och Patentbesvärsrätten ha olika uppfattningar om hur särskiljningsförmåga för sådana ska bedömas. I och med att det finnas en meningsskillnad får det sägas att rättsläget är oklart i frågan och därigenom något som behöver redas ut.      Med utgångspunkt i en rättsdogmatisk metod görs en utredning av problemet. Det redogörs för vissa av varumärkets funktioner som exempelvis att garantera ett visst ursprung för de varor som bär det. Ordvarumärket som sådant behandlas med utgångspunkt i dess uppbyggnad. Särskiljningsförmåga som begrepp behandlas och det redogörs för de två kriterier som ställs upp; förmågan att kunna särskilja varor och tjänster i en näringsverksamhet från en annan och en avsaknad av frihållningsbehov. Med utgångspunkt i det resoneras sedan kring särskiljningsförmåga kopplat till beskrivande beteckningar, till geografiska beteckningar och till sammansatta varumärken. En genomgång görs därefter av den aktuella bestämmelsen 1 kap 5 § i varumärkeslagen som behandlar särskiljningsförmåga, bestämmelsen jämförs också med motsvarande bestämmelse i varumärkesdirektivets artikel 3.1 b och c.      Därefter görs en genomgång av Patent- och Registreringsverkets och Patentbesvärsrättens praxis på området. Det konstateras att ett speciellt fall, PBR 10-292 (Nacka Forum), har påverkat fler bedömningar därefter. Det visas också hur svensk praxis skiljer sig mellan de båda instanserna.      En genomgång görs sedan av framförallt EUDs praxis. Där dras riktlinjer upp för hur en bedömning ska gå till. Två fall redogörs för i större utsträcking, de förenade målen C-108/97 och C-109/97 (Chiemsee) och C-304/06 P (Eurohypo). Som avslutning på uppsatsen presenteras sedan en bedömning som i huvudsak ska utgå från de varor och tjänster som en varumärkesansökan gäller och baseras på omsättningskretsens uppfattning av varumärket. Sammansättningen ska bedömas, inte delarna var för sig. Bedömningen ska också göras utifrån varumärkets förmåga att särskilja varor och tjänster i en näringsverksamhet från en annan. Det ska tas hänsyn till att det kan finnas ett frihållningsbehov för beskrivande beteckningar. Varumärket ska prövas mot såväl den särskiljande funktionen som eventuellt frihållningsbehov. Det är tillräckligt att märket brister i en av dessa aspekter för att det ska kunna anses sakna särskiljningsförmåga. Med det sagt innebär det dock inte att avsaknaden av exempelvis frihållningsbehov betyder att varumärket har särskiljande förmåga.

Plattformar får en allt större betydelse i dagens ekonomi. För varje år ökarförsäljningen som sker via plattformar som förmedlar produkter. Med plattformarmenas exempelvis hemsidor, appar och liknande. Dessa kan förmedla varor ochtjänster där de agerar som mellanhand åt en ursprunglig leverantör.Leverantörskedjor blir alltmer komplexa och momshanteringen likaså. Förmedling kan ske i eget namn för annans räkning eller annans namn för annansräkning, se 6:7 ML. Vid förmedling i eget namn har förmedlaren i regel störreinflytande i leveransen och kan ses som kundens motpart. Förmedlaren i annansnamn har mindre inblandning vad gäller produkten och kan ses som den som endastgör att köpare och säljare möts. Uppsatsen avser att undersöka hur man klassificerarde båda typerna av förmedling, hur ser rättsläget ut? Detta sker med rättsdogmatiskoch EU-rättslig metod. Momskonsekvenserna för de olika typerna av förmedling skiljer sig. Förmedlare iannans namn är endast skattskyldig för moms för förmedlingstjänsten, exempelvisprovision. Den som förmedlar i eget namn blir skattskyldig för hela transaktionenmot kunden och inte bara förmedlingstjänsten. Då bildas två fiktiva omsättningar,en mellan leverantör och förmedlare samt en mellan förmedlare och kund. Det ärviktigt att konstatera eftersom förmedlare i eget namn kan omfattas av denursprungliga leverantörens momsundantag eller momssats. Förmedlare i annansnamn har en sedvanlig momssats på 25%.  Nya regler såsom om elektroniska tjänster, e-handelspaketet har påverkatplattformar och trenden är att de alltmer blir skattskyldiga som om de förmedlar ieget namn (hela transaktionen). Uppsatsen har framförallt utgått ifrån EUdomstolens praxis och tagit fram praktiska exempel som tyder på förmedling i egetnamn. I artikel 9a genomförandeförordningen hanteras förmedling av elektroniskatjänster, det har diskuterats i litteraturen om den har en vidare tillämplighet på allatyper av tjänster. Artikeln skulle göra att plattformar i större utsträckning blirskattskyldiga för hela transaktionen, likt förmedling i eget namn. Utifrån uppsatsensanalys ska en sådan tolkning inte ske.  Ett aktuellt mål bedömdes 2023 av HFD (vårdgivarmålet) där en vårdplattformsökte svar om denne förmedlar i eget eller annans namn. Frågan är viktigt dåförmedlare i eget namn omfattas av undantag för moms och i detta fall undantag förvård. Rättsfallet analyseras och kommenteras utifrån de resonemang om gällanderätt som uppsatsen tagit fram. HFD bedömde att förmedling i annans namn förtillämpligt, utifrån analysen kom jag fram till en annan slutsats.

Studien syftar till att utforska de inofficiella namn som betecknar kommersiella verksamheter på Södermalm i Stockholm för att fastställa i vilken grad de inbördes upprätthåller inofficiell status samt vilka funktioner de uppvisar. Syftet uppnås genom att med kvantitativa och kvalitativa sociolingvistiska metoder deduktivt analysera intervjuer om namn som informanter använder om krogar, caféer och butiker i undersökningsområdet. Uppsatsen delas in i två delstudier. Den ena prövar formella och kontextuella kriterier för att positionera 49 namn ur intervjumaterialet enligt grad av inofficialiet, medan den andra studerar två namnbrukares utsagor om namnens användning i språkbruk som jämförs med de namnfunktioner som framförts i tidigare forskning. Resultaten bekräftar hypotesen om stor variation i grad av inofficialitet bland de undersökta namnen. Namnens funktioner visar sig i flera avseenden överensstämma med tidigare forsknings insikter om inofficiella ort- och personnamn. Uppsatsen bidrar samtidigt med nytt material som bland annat innehåller färre tecken på den affektiva funktionens dominans än förväntat. Även kommersiella funktioner kan upptäckas i materialet. Ingen traditionell funktionsuppsättning (personnamn, ortnamn, kommersiella namn) beläggs i sin helhet hos namntypen. Resultaten belyser den undersökta namntypens, dvs. de inofficiella företagsnamnens, särställning inom onomastiken.

Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förändra sättet människor skriver kommentarer på YouTube-videor. YouTube begärde nyligen att användarna skulle ange sina fullständiga namn. Användare är ännu inte skyldiga att ändra sitt användarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara på varför de väljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lät vi först användare svara på en enkät för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmärksamma kring deras sätt att kommentera på YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen händer i kommentarsfälten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer. Kommentarerna analyserades med hjälp av en modell som mäter olika grader av negativitet och positivitet i en kommentar. Våra studier visar att ändringen från ett alias till riktigt namn, påverkar hur kommentarer skrivs och att ett högre antal negativa kommentarer kommer från användare som använder ett alias. Resultatet är en indikation på hur minskning av anonymitet kan leda till mindre negativitet i YouTubes kommentarsfält. / This study examines how reducing anonymity options can change the way people write comments on YouTube-videos. YouTube recently requested users to enter their real names as a username. Users are not yet obligated to do so, but if they do not, they are asked to answer why they chose remain their alias. To investigate this we first let users answer a survey to see what they felt about being anonymous versus giving their real name, and if providing their real name made them more cautious about their way of interacting on YouTube. Then, to see what really is going on in the comment sections, we went through a group of comments to spot patterns in how an alias or a real name is related to the process of writing negative versus positive comments. Comments were analyzed with help from a model that measures the stages of negativity and positivity in a comment. Our studies indicate that the change from alias to real name, make an impact in how comments are made and that much higher rate of negative comments come from users using an alias. The result is an indication that less anonymity may lead to less negativity in YouTube’s comment sections.

Syftet med denna här studie är att undersöka idéer om ”svenskhet”. Det är tydligt av mina informanters diskussion om svenskhet att det finns flera sätt att förstå och förhålla sig till svenskhet. Mina informanter ser sig själva som svenskar, men är också medvetna om att andra kan se dem som invandrare, det vill säga som icke-svenskar. De teman jag behandlar är mina informanters förståelse av svenskhet, och det de ser som de främsta hindren för att uppnå svenskhet, nämligen personnamn, förmåga att tala svenska och tankar om hemland. / The purpose of this study is to investigate what ideas about “Swedishness”. As my informants discuss the subject, it is clear that there are different responses to what is meant by Swedishness and several ways to look at it. My informants think of themselves as Swedish, but also aware that others may view of them as immigrants, that is non-Swedish. The themes I have looked closely at are my informants ideas about Swedishness, and what they think are obstacles to attain Swedishness in the eyes of others, that is personal names, ability to speak Swedish, and ideas about homeland.

<p>Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.</p><p>Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.</p><p>Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.</p>