Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumärkeslagen (2010:1877) (VML) är varukännetecken som endast består av tecken eller benämningar som visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung inte särskiljande och uppfyller därmed inte kraven för att kunna varumärkesregistreras. Ett varumärke får heller inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML. Dessa två hindrande faktorer har genomsyrat den länge strikta bedömningen av geografiska namns särskiljningsförmåga som genom praxis de senaste åren lättats upp. Det råder dock alltjämt osäkerhet för i vilka fall ett varumärke innehållande ett geografiskt namn uppfyller kraven för registrering.  Varumärkesrätten har under de senaste åren genomgått en stor förändring. Tidigare krävdes starka bevis på flerårig inarbetning för att kunna erhålla ensamrätt till varumärke innehållande geografiska namn alternativt att känneteckensinnehavaren använde sig av namn på exempelvis berg eller floder som knappast kunde utgöra ett geografiskt ursprung för en vara eller tjänst. Det starka frihållningsbehovet med tanken att geografiska namn ska kunna användas fritt av alla har dragits tillbaka något, till förmån för möjligheten att registrera varumärken och därmed erhålla ensamrätt till vissa beteckningar. Den ensamrätt som erhålls vid registrering av ett beskrivande ord såsom ett geografiskt namn är dock begränsad, eftersom vissa beskrivande begrepp såsom geografiska namn ska kunna brukas av alla. Konflikten mellan varumärkesintrång och användande av delar av annans varumärke i enlighet med god affärssed är därför något svårdefinierad. Från att i princip endast vara möjligt att få registrering genom inarbetning eller vid användning av mycket okända geografiska namn eller osannolika ursprungsangivelser fäster man idag stor vikt vid bedömningen av om det finns ett samband mellan varumärkets berörda varor eller tjänster och den geografiska platsen. Det görs också en helhetsbedömning för att avgöra märkets särskiljningsförmåga.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) drabbar barn som lever i en hederskultur. Idag lever minst 5 % av Sveriges skolbarn under HRV. Skolsköterskor har en central roll i att identifiera barn som är utsatta. I rollen ligger ett ansvar att lindra lidande, och att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier i ämnet men angränsande studier ger kunskap om skolsköterskors viktiga roll. HRV leder till att barn blir begränsade i sina rättigheter och friheter. Studiens syfte är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som utsätts för HRV. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet belyser skolsköterskans erfarenhet av att möta barn som utsätts för HRV i tre kategorier, relationens betydelse med det utsatta barnet, samverkans betydelse för skolsköterskorna kring det utsatta barnet och erfarenheten och kunskapens betydelse för skolsköterskornas agerande. Varje kategori inkluderar två till fyra underkategorier. I resultatet framkommer vikten av att tidigt identifiera barn som utsätts, att se tecken och att skapa en förtroendefull relation där det vårdande samtalet får ta plats. Även vikten av samverkan synliggörs. Det framkommer att brister i arbetet leder till osäkerhet hos skolsköterskorna. Slutsatsen är att skolsköterskors osäkerhet leder till att barn inte alltid får det stöd och hjälp som de behöver. Att möta komplexiteten vid HRV kräver mod, adekvat kunskap och kompetens. HRV behöver motverkas på samhällets alla nivåer.

Studien tillverkar en modell av en värdeflödesanalys hos ett tillverkningsföretag för att se hur värdeskapande företaget är. Studien tar även fram förbättringsförslag på hur företaget kan bli mer värdeskapandeoch effektiva i sitt arbete.

Med denna intervjustudie vill jag lyfta upp hur rasistiska och islamofobiska diskurser kring våld ochförtyck i hederns namn är påtagliga narrativ som Sverige upprätthåller. Ett sådant debattklimat somutgår ifrån ett rasistiskt skillnadstänkande om vissa grupper, rangordnar och bedömer dem oliktetniskt svenska majoritetsbefolkningen. Rasim och islamofobi är ett växande problem som tydligtpåverkar våldsutsatta personers förutsättningar och möjligheter i samhället. Denna uppsats baseras på ett empirisk material som består av sju informanter som arbetar med hedersfrågan. Studien granskardet rasistiska och islamofobiska debattklimatet och dess aktörskap och konsekvenser för våldsutsattapersoner. Slutligen undersöker uppsatsen hur man kan göra för att kunna driva ett arbete fritt frånrasism och islamofobiska tankebanor/bedömningar. Resultatet visar att våld och förtryck i hedernsnamn är starkt förknippat med MENA-regionen och islam samt att offentliga och privata aktörer ärdrivande i diskurserna. Strukturella och psykiska konsekvenser visade sig vara vanliga konsekvenserav våldsutsattheten, rasism och islamofobi för våldsutsatta rasifierade personer. Gällande hur man påbästa sätt kan minimera rasistiska och islamofobiska tankebanor/bedömningar i arbetet mot våld ochförtyck fann jag att det intersektionella perspektivet vara avgörande.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken didaktiska potential som kan finnas i Umberto Ecos roman Rosens namn (1980) i gymnasieskolans svenskundervisning. Ansatsen är litteraturvetenskaplig och rör dels hur elever kan tänkas lära sig hantera litterära texters egenart, dels elevers användning av genreteori för att förstå romanen. För att utforska det första ämnet används Viktor Sklovskijs teori om automatisering, främmandegöring och medvetet försvårad form. Det andra ämnet utgår i huvudsak från Tzvetan Todorovs artikel ”Kriminalromanens typologi”. Det visar sig att romanens didaktiska potential är stor om eleverna ges god vägledning. Romanens omfattande användning av latin och andra främmande språk är en tillgång vid tillämpning av Sklovskijs teorier om främmandegöring, då det finns gott om utrymme för tolkning och reflektion. Även genreanalysens didaktiska potential är hög eftersom romanen på både typiska och otypiska vis anknyter till spänningslitteraturen. / The aim of the paper is to examine what didactic potential may exist in Umberto Eco’s novel The Name of the Rose (1980) in the education of the Swedish language for the upper secondary school. It is approached from a literary scientific angle and is in part about how pupils can learn how to manage the uniqueness of the literary texts and in part how pupils can use genre theory to understand the novel. To explore the first subject Viktor Shklovsky’s theories about automatism, defamiliarisation and roughened form are used. The other subject is mainly studied with Tzvetan Todorov’s article “The Typology of Detective Fiction” as a starting point. It is deduced that the didactic potential of the novel is great if the pupils are given good guidance. The novel’s extensive use of Latin and other foreign languages is an asset when using Shklovsky’s theories, because there is a lot of room for interpretation and reflection. The genre analysis too has great didactic potential because the The Name of the Rose relates to suspense novels in both typical and atypical ways.

This essay seeks to expand an understanding of the connection between the young Walter Benjamin’s essay “On Language as Such and on the Language of Man” and Theodor Adornos philosophy of music and philosophy as such. The essay attempts to trace how Adorno transforms Benjamin’s theory of the Divine Name into his musical theory of music as pure sound by demonstrating that the connections are visible throughout his major philosophical works as Negative Dialectics and Aesthetic Theory. The main question then becomes how he puts this into action into his philosophy of music by arguing that his book on Gustav Mahler is the main key for understanding the source of pure sound.

Authors: Ellen Gunnarsson & Emma Lindström Title: Honour as argument- A qualitative study of approaches and attitudes towards the concept of “honour” in verdicts regarding Section 2 of the LVU.  [Translated title] Supervisor: Barzoo Eliassi Assessor: Anette Lundin   The aim of this study was to extend comprehension of which approaches and attitudes towards violence and oppression in the name of “honour” may be of significance in the social services investigations and judgments relating to section 2 of the LVU. The empirical material are based on ten verdicts, some including girls who were exposed to “honour related violence” and others including girls who were not exposed. To analyze the verdicts in this study, we examined the arguments authorities used for the decision on LVU through a text-analysis. The main conclusion of the study were that the social welfare authorities combined the concept of “honour” with culture and that “honour” was seen as something dangerous for the girls. This cultural interpretation creates an Orientalist view and divides people into "us” and “them" which can lead to discrimination and racism of certain cultural groups.

<p>We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns.</p> / <p>I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna.</p>

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns. / I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna.