This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it’s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage. The public cultural heritage was often used as a tool in creating a homogeneous national identity, but what is its function today? The nationalistic function is politically impossible in the paradigm of today, stressing diversity and multiculturalism. The main result of the study is the Board’s alteration from a unity discourse to a diversity discourse, but at the same time there is an over-all ambiguity, which leads to the conclusion that the Board wants to describe themselves and their work in accordance with the diversity discourse, but are constantly falling back into the views of the unity discourse.

Att bevarandet av biologisk mångfald är en grundpelare för att nå en hållbar utveckling enades världens länder om i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som upprättades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen förespråkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket är en strategi som innebär en helhetssyn på ekosystem. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad EA tillämpas på nationell och regional nivå. Frågan är också om EA är en bra utgångspunkt för att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå samt vad som kan öka tillämpningen av EA på regional nivå. På nationell nivå analyserades två delar i miljömålspropositionen och på regional nivå analyserades de landskapsstrategier som sju län har fått i uppdrag av regeringen att upprätta i ett pilotprojekt. Min teoretiska utgångspunkt har varit ekosystemansatsen och dess principer och vägledande punkter. Metoden bestod av främst en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag och som komplement utfördes fyra intervjuer. Resultatet visade att de delar av miljömålspropositionen som analyserades i hög grad följde ekosystemansatsen. En brist i propositionen var dock att det saknades riktlinjer om att det behövdes involvering av olika aktörer när den ursprungliga definitionen av landskapsavsnittet i strategierna skulle bestämmas. Att denna aspekt var implicit ledde troligtvis till det faktum att den även var implicit i landskapsstrategierna. Tillämpningen av EA i landskapsstrategierna skedde, trots att länsstyrelserna endast tillämpade den indirekt, i ganska hög grad och särskilt togs hänsyn till sociala aspekter som involvering av olika aktörer i själva processen och kontakt med vetenskapliga discipliner. Det som däremot var bristfälligt gällde tillämpningen av komplexa aspekter, vilka inte klart hade uttryckts i riktlinjerna till länsstyrelserna från regeringen. Dessa faktorer var beaktande av förvaltning av ekosystem inom ramen för dess funktion, processer i ekosystem samt adaptiv förvaltning. Alla intervjupersoner var överens om att EA är övergripande och ganska luddig, men det måste den vara för att gälla globalt. Av vikt är att konkretisera den på nationell och regional nivå. Ett förslag är att Naturvårdsverket i detta projekt ger tydliga riktlinjer angående tillämpningen av EA i landskapsstrategierna och att det är en tvåvägskommunikation mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna så att det blir en iterativ process. Genom en konkretisering kan tillämpningen av EA öka och därmed ett steg tas mot en hållbar utveckling. / The Convention on Biological Diversity (CBD) promotes the Ecosystem Approach (EA), which is a strategy that endeavours to take a comprehensive approach to managing ecosystems. The aim of this report is to study to what degree the EA is being followed on a national and regional level. A key question of the research is whether EA is conceptually sound and whether it has been operationalised effectively at both national and regional scale. Using articulated EA principles and operational guidelines from the CBD this study analyzed the Government's national environmental directive concerning biodiversity. The same approach was also applied to an analysis of several regional landscape strategies that are being developed as part of a pilot project. The results show that the national biodiversity directive is largely consistent with an EA. Although one area of inadequacy was the level of involvement by different stakeholders in the original decision about defining the landscape area in the pilot studies. This was also a weakness in the landscape strategies- perhaps because communication on this issue was not explicit in the directive from the government. The implementation of EA in the landscape strategies at the regional level was also found to be good, especially the participation from different stakeholders (especially local stakeholders) in the process and scientific institutions. However inadequate factors not represented in these strategies were complex ecological aspects such as principle 6 (ecosystem must be managed within the limits of their functioning) and operational guideline 1 (focus on the functional relationships and processes within ecosystems). Adaptive management (operational guideline 3), a relatively new approach in Sweden, was also found to be deficient. All the respondents agreed that the EA needed to be made more concrete on a national and regional level. A suggestion from the research to improve the development and adoption of the EA would be to develop iterative mechanisms between regional and national authorities to ensure national guiding principles are informed by more concrete regional experience. When the EA is implemented more effectively we will take one step further on the way to reaching a sustainable development.

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet på nationell och lokal nivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthändelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jämförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sända hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (även kallad ”Miracle on Ice” eftersom USA vann matchen mot de på förhand tippade som helt överlägsna Sovjet), dokumentären om matchen, Do You Believe in Miracles från 2001, och fiktionsfilmen Miracle från 2004 som bygger på nämnda match.   Det resultat jag kommit fram till är att både dokumentären och filmen om matchen är uppbyggda för att förstärka den amerikanska patriotismen. Genom att spela på nostalgi och gamla minnen ämnar båda filmerna, som kom i en för USA orolig tid att få det amerikanska folket att känna stolthet igen, på samma sätt som de gjorde efter att de vann mot Sovjet. För att ytterligare förstärka stolthetskänslorna har fiktionsfilmen Miracle även ändrat på en hel del i skildringen av själva matchen för att få USA att framstå som mer hårt arbetande, ärligare och bättre än de egentligen var. Även händelser utanför isen är ändrade eller tillagda för att ge filmens tittare ännu mer att känna stolthet för.

No description available.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.

<p>Background: IT-security is included in the concept of information security, which considers all the security of handling information within an organisation. Good IT-security is about finding the right level of measurement, however, it is hard to implemement new IT-solutions in an organisation, particularly within the health care field, where sensitive information are handled daily. Lately the Swedish government, together with county- and city council, understand the importance of IT and health care. Carelink, an organisation of interest, is working actively for the presumption of benefit by using IT within the health care field. During spring 2006 the Swedish government introduced a national IT-strategy. SITHS, Säker IT inom Hälso- och sjukvården, is a project running by Carelink and is based upon using Smart Cards as an identification. Smart Cards can be used as accesscards for logging on to a computersystem in an organsiation in order to secure an indentity.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to investigate the assumptions for how Smart Cards, as a part of a total security solution, can increase the ITsecurity within the Healt Care field.</p><p>Method: The study was initiated with literature and suitable references to informationssecurity, Smart Cards and Healthcareinformatic. Our empirical study was carried out at Ryhov Hospital in Jönköping, one of Sweden’s newest hospitals. Both qualitative and quantitative studies were conducted, because we chose to do interviews and surveys. The interviews were conducted in order to get a deeper understanding for the organisation and the survey was made in order to investigate the attitudes among the nurses and doctors about the security of computer use.</p><p>Result: Smart Cards can, according to our studie, increase the IT-security within the Health Care field by creating a safer identification with the use of ITsupport. Smart Cards can also make the process of logging on and off to a computer system easier, which leads to better logging and mobilisation. The study also demonstrates that users are not afraid of the changes a smart card will represent within their organization.</p> / <p>Bakgrund: IT-säkerhet ingår i begreppet informationssäkerhet som avser all säkerhet vid hantering av information inom en organisation. God IT-säkerhet handlar om att hitta rätt nivå med tillhörande åtgärder och nya IT lösningar, men detta är inte enkelt att införa i organisationer och speciellt inte i vården som dagligen hanterar känslig information. Under senare år har regeringen tillsammans med landsting och kommuner fått upp ögonen för vilken nytta IT kan utgöra inom vården. Intresseorganisationen Carelink arbetar aktivt för att skapa förutsättningar att använda IT inom vården, och under våren 2006 har även regeringen presenterat en Nationell IT-strategi. Projektet SITHS, Säker IT inom Hälso- och Sjukvården, drivs av Carelink och bygger på att använda smarta kort som säker identifikation. Korten kan bland annat användas som passerkort och vid inloggning till ett datasystem för att säkerhetsställa en identitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hur smarta kort, som en del av en total säkerhetslösning, kan förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården.</p><p>Metod: Studien påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur om informationssäkerhet, smarta kort samt vårdinformatik. Den empiriska studien utfördes sedan på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, som är ett av Sveriges nyaste sjukhus. Här genomfördes både kvalitativa och kvantitativa studier, då vi valde att göra ett antal intervjuer samt en enkätundersökning bland vårdgivarna. Intervjuerna gjordes för att få en djupare förståelse för organisationen, och enkätundersökningen för att undersöka attityderna till dagens datoranvändning samt hur säkerheten kring datoriseringen upplevs bland de anställda.</p><p>Resultat: Enligt studien kan smarta kort förbättra IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården genom att skapa en säker identifiering vid användning av ITstöd. Smarta kort kan även bidra till en förenklad in- och utloggningsprocess i ett datorsystem, vilket i sin tur leder till bättre spårbarhet samt ökad mobilitet bland användarna. Undersökningen visar att majoriteten av användarna inte är emot den förändring ett smart kort kan bidra till, utan snarare tvärt om.</p>

<p>The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions. Differences are also shown in Hofstedes cultural dimensions, the long-term contra the short-term time perspective and also in symbols, cultural heroes and rituals. In a global world, businessmen of different national cultural backgrounds will meet illustrating these differences. We find it important to study how these differences influence a business relationship. The objective of this thesis is to study, how Swedish businessmen can overcome national cultural differences in a business relation by using relationship marketing. Furthermore, to illustrate national cultural differences, which Swedish and Japanese businessmen find important in the business relation. The study is based on depth-interviews with both Swedish and Japanese businessmen. The result of the depth-interviews shows that relationship marketing is a method to overcome differences in national cultures.</p>

<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hälso- och sjukvård har lett till att en nationell IT-strategi för vård och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt är utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. Förutsättningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen måste finna tillämpbara strategier för att hantera dess komplexa förhållanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero på att komplexa projekt leds genom icke tillämpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvåras av det faktum att linjära strategier inte är tillämpbara, strategierna bör istället situationsanpassas och väljas efter de olika problemen som måste bemötas under projektets gång. Denna fallstudie ämnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrån projektets förutsättningar. Fallstudien gjordes genom en kvalitativ metodansats där elva intervjuer utfördes med personer från projektledningen, en kommunikatör samt ansvariga för landsting och kommuner. Slutsatserna var bland annat att stöd, transparens, god dialog, kunskapsutbyte och anpassningsbarhet var centrala faktorer för projektets framgång. / The increasing need for national IT support in health care has led to the development of a national IT strategy for health care services and the initiation of several IT projects in health care. One of these projects is the development and national introduction of the new prescription tool Pascal which includes all counties and municipalities. The projects initial conditions and its size entail that the management must find suitable strategies to cope with its complexity. It has been found that a large number of project failures can be caused by the fact that complex projects sometimes are led by unsuitable strategies. Managing complex projects can be complicated due to the fact that linear approaches are not suitable. The strategy selection should be situation dependent and determined by the problems at hand. This case study intends to identify how a complex project for the introduction of an innovation in the Swedish health care can be managed to deal with its complexity. The case study was executed by a qualitative method in which 11 interviews were conducted with members of the project management, a communicator, and people responsible for the implementation in municipalities and counties. The conclusions were that support, transparency, good dialogue, the exchange of knowledge and adaptability were the key elements to project success.

Det finns nu ingen tvekan om att det är vi människor, och vårt användande av fossila bränslen, som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Rättvisande metoder till att mäta växthusgasutsläpp är nödvändiga för att kunna fatta framtida beslut. Vägtrafiken är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser och den ökar hela tiden i omfattning. Den här studien fokuserar på olika metoder som används för att uppskatta koldioxidemissioner från vägtrafiken genom att först uppskatta mängderna diesel, från ett kritiskt perspektiv. Som hjälp till detta har en alternativ metod, för att uppskatta dieselkonsumtionen från vägtrafiken i Sverige, skapats. Resultaten visar skillnader mellan olika metoders uppskattningar, några av dessa i motsättning till varandra. Studien visar att resultat från modellen HBEFA 3.1 samvarierar med statistiken över levererad diesel i Sverige men visar lägre volymer. De alternativa metoderna, som skapats för den här studien, kan förklara sänkningarna av dieselkonsumtionen år 2008-2009 men kan inte förklara sänkningarna år 1999-2000 och 2011-2012. Mera studier som undersöker skillnaderna mellan resultaten från National inventory report Sweden och statistisk information över levererade mängder diesel i Sverige, och vad som orsakar dessa, behövs. / There is now no doubt about that it is humans, and our usage of fossil fuels, that contributes to the global warming. Accurate methods of measuring greenhouse gases are vital for future decision making. Road traffic is one of the major sources for greenhouse gases and it is increasing in volume. This study focus on different methods, used to estimate carbon dioxide emissions from road traffic by first estimating the quantity of diesel, from a critical point of view. For that purpose an alternative method used to estimate diesel consumption from road traffic in Sweden is created. The results show differences between methods estimates, some of them in contradiction to each other. The study shows that the results from the model HBEFA 3.1 covariate with both sources of statistics on delivered diesel in Sweden but show lower volumes. The alternative methods created in this study can explain the decrease of diesel consumption in the year 2008-2009 but can’t explain the decrease in the years 1999-2000 and 2011-2012. More studies on differences between the results in the National inventory report Sweden and statistical information on deliveries of diesel, and what is causing them, are needed.