This essay deals with the concept of national identity and the ways by which it is constructed at the time of a political decision. By analysing the opinion pages of some of the United Kingdom’s leading newspapers, the aim of this essay is to understand the different types of narratives of the British national identity that were most prominent during the time before the referendum on Britain’s membership in the EU. Essentially, the goal of the essay is to answer the question of what it meant to be British during the time of Brexit. The research in this essay shows that there were certain differences in the narratives presented by the Brexiteers and the Remainers, but also similarities in core values and to some extent the symbols and references used to argue their respective cause. The most divisive subject is shown to be the notion of the United Kingdom as a multicultural nation or not. Further interdisciplinary research is advised in order to gain a fuller, and more dynamic, understanding of the British national identity.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner. Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är: Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det? Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service? Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.

Under lång tid har det funnits ett förhärskande sätt att förstå rasismen i Sverige som orsakad avvissa avvikande individer och grupper i en annars ”postrasistisk” nation. Tidigare forskningframhåller att denna uppfattning är starkt kopplad till den rådande nationella självbilden avSverige som en särskilt progressiv och modern nation. På senare år har det vuxit fram enkonkurrerande uppfattning om rasismen som en strukturell maktordning som genomsyrar detsvenska samhället. I syfte att bidra till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som gör att deallmänna uppfattningarna om rasismen i Sverige består eller skiftar över tid undersöker dennauppsats det konkurrerande, strukturella synsättet. En diskursteoretisk ansats tillämpas för attklarlägga dess centrala idéer och översiktligt spåra dem över tid i den offentliga debatten medfokus på idéernas ursprung, utveckling samt inflytande på debattagendan. Resultaten indikeraratt den konkurrerande uppfattningen började manifesteras i den svenska samhällsdebattenomkring år 1990 men förblev marginell fram till cirka år 2010–2012 och framåt då dessförekomst i debatten tycks ha ökat explosionsartat. Flera indikationer tyder också på att denkonkurrerande uppfattningens inflytande på debatten har ökat, trots att den har mötts av starktmotstånd. Därtill påbörjas en kort analys av hur människors identiteter, känslor och fantasierkan bidra till förändringar av rådande uppfattningar om rasismen i Sverige.

Det vitryska språket är jämte ryskan ett av de två statsspråken i Republiken Vitryssland. Användning av det ryska språket dominerar dock i de flesta samhälleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningsspråk har under många år minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang på vitryska språket har statligt stöd och det finns även oberoende organisationer som arbetar för främjande av språket. Språkfrågan är dock mycket politiserad och det kan vara svårt att bilda sig en klar uppfattning om den. Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring språkliga förhållanden i dagens Vitryssland. Fokus är relationen mellan språkanvändning och nationell identitet. Särskilt syftar arbetet till att ge svar på huruvida den faktiska användningen av det vitryska språket är i överenstämmelse med uppgifter i officiell statistik om språkanvändning  samt till att förklara varför det vitryska språket som symbol för nationell identitet haft svårt att motivera till ökad användning av det. För att behandla frågeställningarna ovan görs i arbetet en historisk översikt, med särskild betoning på förändringar som påverkat språkpolitik och språkanvändning i Vitryssland. Vidare redovisas aktuella förhållanden, tendenser och debatt vad gäller språkanvändning. Arbetet omfattar även en enkätundersökning  om språkanvändning och nationell identitet i Vitryssland. Enkäten  genomfördes hösten 2013, vid European Humanities University (EHU) i Litauen (EHU är ett vitryskt universitet men sedan år 2005 verksamt i Vilnius). Som respondenter deltog 123 studerande och av inlämnade enkäter kunde 100 användas som underlag. Samtliga respondenter är uppvuxna i Vitryssland. Resultatet av undersökningen redovisas och diskuteras i förhållande till arbetets syfte.

No description available.

Det finns flertal användningsområden för digitala höjdmodeller där det krävs hög noggrannhet för att problematik och ekonomiska konsekvenser inte ska uppstå. Digitala höjdmodeller kan användas till volymberäkning, projektering och geografiska analyser. Digitala höjdmodeller kan kategoriseras som antingen digital ytmodell eller digital terräng-modell. Då hög noggrannhet eftersträvas i digitala terrängmodeller har SIS framställt en standard benämnd SIS-TS 21144:2016 som beskriver hur inmätning och kontroll av data till digitala terrängmodeller ska hanteras. För insamling av höjdinformation till en digital terrängmodell finns olika terrestra och flygburna mätmetoder. Vanliga terrestra mätmetoder är totalstation, GNSS och terrester laserskanning medan flygburna mätmetoder är flygburen laserskanning eller olika metoder med digital fotogrammetri. Syftet med studien är att undersöka noggrannheten hos höjdmodeller kategoriserade som digitala terräng-modeller. Insamling av höjdinformation skedde med totalstation, GNSS-metoden NRTK och UAV samt inhämtning av LAS-data från NH för tre olika karaktäristiska grönområden inom Karlstad med omnejd. SIS-TS 21144:2016 har klassificerat terrängmodeller beroende på användningsområde och terräng. Klassificeringen går mellan klass 1–10 och varje klass har en maximal tolerans i höjd. För studien har tre studieområden som går under klassificeringarna klass 2, klass 3 och klass 5 valts ut för undersökning. Samtliga studieområden är avgränsade till 40 x 40 meter. Innan insamling av data markerades och mättes bakåtobjekt och avvägning genomfördes. Samtlig insamlad data bearbetades i programvaran SBG Geo och UAV data bearbetades även i programvaran Agisoft PhotoScan Professional. För kontroll av samtliga terrängmodeller genomfördes inmätning av tre kontrollprofiler med totalstation enligt SIS-TS 21144:2016. Resultatet visade att UAV är inom tolerans för samtliga studieområden medan NH-data resulterade i enstaka kontrollpunkter utanför klassningens tolerans för samtliga studie-områden. De två terrestra mätmetoderna är båda inom tolerans för klass 2 och varsin kontrollpunkt utanför tolerans för klass 5. Vid studieområde klass 3 är fem kontrollpunkter för totalstation utanför tolerans respektive åtta för NRTK. Vid analys av vilken mätmetod som resulterar i noggrannast terrängmodell inom samtliga studieområden krävs beaktning av antal inmätningspunkter och trianglar som terrängmodellen är uppbyggd av. För klass 2 ger de flygburna mätmetoderna flest antal inmätningspunkter och trianglar medan UAV resulterar i betydligt högre värden för de två resterande studieområdena. Antal inmätnings-punkter för de terrestra mätmetoderna har operatör beslutat om under mätning, vilket har kunnat ökas för att generera terrängmodeller som består av fler trianglar. Resultatet från studien visar att UAV resulterar i terrängmodeller som klarar toleranser inom undersökta studieområden och SIS-TS 21144:2016 klassificeringar. / There are previous research about digital terrain models and how different methods of producing digital terrain models varies in accuracy and there are several different methods to produce a digital terrain models.  In this study the following methods, tools and data are used to produce digital terrain models over three different characteristic study areas: total station, GNSS, UAV and NH. Previous work has failed to address the accuracy given by these four methods over the same three characteristic study areas thus preventing the understanding of most suitable methods for different areas. In this study three different green areas have been studied and the different digital terrain models has been produced and controlled with SIS standard SIS-TS 21144:2016. Data in form of height information were collected by the aforementioned methods and processed to generate results over the accuracy of each methods. The results shows that UAV provide most accurately digital terrains models in least time spent in field but also total station and GNSS generate digital terrain models that are accurate.

The New National Elevation Model (NNH) is a new high-resolution digital elevation model (DEM) of Sweden from airborne laser scanning. It creates many new opportunities, particularly in the area of flood mapping. NNH is provided by Lantmäteriet in two formats, both in raw LIDAR (Light Detection and Ranging) data and in grid format with two meter resolution. These alternatives have advantages and disadvantages and the aim of this thesis research is to identify these. One of the focuses of the study is data storage and thus data structure analysis, resolution and storage facilities. The research questions are: Why and in what context the different NNH-products from the National Land Survey are used (DEM 2+ or point cloud)? What constraints and opportunities are created by the different options, mainly in terms of different software, resolution, and data storage? The study area is Kärsön in Ekerö municipality located in Stockholms län and has an approximate area of 25 square kilometers. The study is divided into two parts. The first objective is to identify the consequences of using different software to create DEM from pointcloud compared to the DEM2+ model. Height models with a two meter resolution are created in FME and ArcGIS. The models are then compared with the grid from Lantmäteriet, created in TerraScan. The second objective is to examine the impact of the change in resolution, both the storage aspect and both the accuracy aspect. Inverse Distance Weighted (IDW) is an interpolation method which in previous studies proved to have the best results on high resolution LIDAR data. This model was tested and compared with a model from FMEs built-in function and the model from Lantmäteriet wich are based on triangulation (also proved a good method in previous studies).  The grid created in TerraScan has good properties such as accuracy. The results show that the built-in ArcGIS model is not sufficient for the purposes of the model. Flood mapping requires continuous surfaces and the model lacks large areas of data. However, there are other aspects such as the break lines, these cannot be added to the TerraScan model or in the IDW but in the FME-modeler it is possible. In addition, it is not possible to edit the model that is delivered from Lantmäteriet. If there are outliers in the data, they will have much impact on the result. With a model created from the point cloud it is easy to remove these outliers. Increased resolution gives a quadratic increase in storage space so it is considered important not to use a resolution that is not really necessary.  If the purpose of the analysis requires higher resolution than two meters it is possible to achieve higher accuracy for areas with high point density. The raw data format also provides opportunities to create additional models with other uses, building models or forest inventory application can for example be extracted from the data. If the purpose is that the finished grid model is adequate, there is no direct reason to spend time creating a new model. But for a user with knowledge of laser data structure and processing, creating elevation models from raw LIDAR data could give advantages.

At the time of this study the war in Ukraine has been going on for one year and three months. Russia invaded Ukraine on the 24th of February 2022 with the purpose of erasing the Ukrainian state and its national identity. The purpose of this study is to investigate how Ukrainian citizens view their national identity during an ongoing invasion of their country, and the war that followed that invasion. In addition to that, this study investigates if and how Ukrainian refugees in Sweden have acted to maintain their Ukrainian identity during the time they are staying in Sweden. The study is based on previous research about national identity, nationalism and identity. The study uses two main theoretical approaches: national identity as an imagined community and national identity in relation to ethno-symbolism. The study is a qualitative study that has used eight semi-structured interviews which were performed during a period of three weeks in April to May of 2023.After a thematical analysis of the collected information from the participants this study points to that the perceived national identity with Ukrainian refugees in Sweden is strong, and the participants feel that it has grown stronger since the Russian invasion of Ukraine. The participants also describe a strengthened unity between Ukrainians, both in their physical context in Sweden but also with Ukrainians who are spread out in the rest of the world. According to the participants in this study this unity will continue after the war has ended, and this will have a positive effect on Ukrainians within Ukraine. In contrast to what has happened after earlier conflicts between Ukraine and Russia, the result of this study indicates that the positive changes that has happened regarding the Ukrainian national identity and community since the invasion will be maintained after the war, and this thanks to the collective memory with Ukrainians.According to the participants of this study Ukraine as a nation and Ukrainians as a people will evolve and free themselves from the Russian propaganda that has, both internally and externally, shaped the Ukrainian national identity. This will be done by the Ukrainian people, joining to tell, spread and preserve Ukrainian history, culture and tradition as well as the Ukrainian language.

This study seeks to analyze and understand the Russian propaganda before and after the full-scale invasion of Ukraine. 15th of October 2021 to the 28th of February 2022 is the chosen research period, mainly because of the importance to get an understanding of how Kremlin used its propaganda machine to first justify the invasion and then legitimizing it after 24th of February. The study aims to shed light on how the propaganda can be understood from the perspective of the theories classical realism and authoritarian propaganda. Also, from a more general perspective to recognize what truly pervades the Russian propaganda during the period. The result reveals that the propaganda is strongly shaped by realistic beliefs regarding Russia’s national security in relation to the supposed threat coming from Kyiv and the West. It also shows that the propaganda is heavily restricted to the Russian authorities, seeing that it aims to create a reality where the western hegemony is in the wrong, while the Russian society is an idealistic alternative. Therefor the propaganda creates an image that Russia did not have any other choice than to invade Ukraine, to save it from Nazism and the presumed disastrous western civilization.

The issues of climate change continue to haunt planet earth as well as the human race. As humans we are aware of the problem, but are not yet ready to make the sacrifices needed for a conversion. There are several solutions for different environmental issues, where each and one of us humans share a responsibility to make a difference. Everyone on planet earth will be affected and will be left with shared or differentiated experiances. Women have shown to be more impacted by the consequences of climate change, and because of their experience they might be more fit for climate leadership. The aim of the survey is to determine whether the gender of the environmental minister is an explanatory variable for national environmental policy ambition. This is made through a quantitative research design, first in a bivariate regression and then a multiple regression. The multiple regression included variables consisting of economic growth, carbon dioxide emissions, proportion of women in parliament and corruption. The results from the bivariate regression showed a positive relation between female environmental ministers and environmental policy ambition. The results from the multiple regression presents that there are indicators of a positive relation between the environmental minister's gender and environmental ambition. However the variables that showed to have the most impact on environmental ambition is economic growth and corruption. The results of this paper contribute to a field of political science which has not been studied before and therefore might make a difference for future environmental politics.