Många av Sveriges vattenkraftverk drivs med gamla tillstånd. Detta har letttill att regeringen tvingat fram en omprövning av alla elproducerandevattenkraftverk mot miljöbalken och moderna miljövillkor. En av de storaåtgärderna som kommer behöva utföras vid många av anläggningarna för attanpassa kraftverket till moderna miljövillkor är byggnation av fiskvägar.Detta medför en betydande kostnad för verksamhetsutövaren och det blirdärför viktigt att hitta lösningar för att hålla ned dessa kostnader så mycketsom möjligt. Ett sätt att spara pengar är genom samordning mellanbyggandet av fiskväg med det återkommande betongunderhållet. Dennarapport undersöker möjligheterna för denna samordning med fokus på tidenför utförande och hur stor kostnadsökningarna faktiskt blir förverksamhetsutövaren. Det visar sig att över majoriteten av kraftverken haråtgärdsbehov i form av betongrenoveringar som ligger väl i tiden för attsamordnas med byggandet av eventuella fisktrappor. Att upphandla bådaåtgärderna under samma upphandling visar sig ha goda chanser förkostnadsbesparing. / Many of Swedens hydropower constructions operates on old permissions.This have led to a national reconsideration for every hydropower stationwhether or not they operates with modern environmental conditions or not.Interviews suggest that the main action that will be required probably is tobuild fish-ladders. This will be a large cost for the operator and therefore itis important to keep the cost as low as possible. One way of saving money isto bundle different projects to reduce costs. This paper investigates whetheror not bundling between building of fish-ladders and the recurring concretemaintenance would be economically advantageous and prefarable for theowner. The focus is to examine the possibility of bundling in terms of thetime-frame of both the construction of the fish-ladder and the concretemaintenance and check the difference in cost between these two actions.The results suggests that a majority of the examined hydropower-stationshave renovation measures to deal with within the same time-frame as theintended construction of fish-ladders. To bundle the two operations alsoseems like an economically preferable choice.

Genom att använda kvalitativ innehållsanalys och kritiskt diskursanalytiska teorier och metoder undersöker denna studie hur ’svenskhet’ konstrueras genom språket på svenska diskussionsforum för att söka reda på vilka som tillskrivs tillhöra och vilka som exkluderas från den svenska nationella identiteten. Resultaten visar att det dels inte finns en given norm för vilka som tillhör gruppen, men att det däremot är tydligt vilka som blir exkluderade.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att redogöra för fem romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem romer som bor i Sverige och som har gått i skola någon gång under perioden 1970–2000-talet. Dessa fem respondenter gav svar på följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har romer av skolan, vilka erfarenheter har respondentens föräldrar av skolan och hur anser romer att allas rätt till en likvärdig utbildning bättre kan omfatta alla? Respondenternas svar på dessa frågeställningar analyserades utifrån Pierre Bourdieus begreppsteori, vilken inkluderar habitus, fält, kapital och symboliskt våld. Därigenom gavs en tydligare bild av romers erfarenheter av utbildning under perioden 1970–2000-talet.Sammanfattningsvis framkom att de respondenter som hade haft bra förebilder och som fått stöd och hjälp från skolan, hade klarat skolan bättre och hade även genomgått en längre utbildning. De respondenter som saknade bra förebilder och som inte fick stöd och hjälp från skolan och hemifrån, klarade däremot inte skolan lika bra, vilket resulterade i att de avslutade grundskolan tidigare än de andra barnen. Det fanns dels skolor som försökte hjälpa respondenterna och ge dem det stöd de behövde, dels fanns det skolor som ignorerade respondenternas önskan om stöd och hjälp i skolan. För att förhindra den strukturella diskrimineringen som pågick – och fortfarande pågår – i såväl skolan som i samhället, behövs utbildning för både elever och föräldrar. Uppsatsens slutsatser var följande: ingen vill särskiljas och betraktas som annorlunda; alla behöver bli bekräftade, inklusive romer; det behövs utbildning för både barn och föräldrar för att förhindra strukturell diskriminering, och stöd och hjälp behöver ges till elever som inte får det hemifrån. Begrepp: nationell minoritetsgrupp, romer, diskriminering, respekt, bemötande, utbildning och acceptans. / Abstract The purpose of this paper was to account for Roma experiences of education during the period 1970–2000. Thus, a qualitative interview study was used with five Roma who live in Sweden and who have gone to school sometime during the period 1970–2000. These five respondents provided answers to the following questions: What experiences do Roma have of the school, what experiences did the parents have of the school and how can the education be more including and equal according to Romani people? The respondents answers to these questions were analyzed based on Pierre Bourdieu’s conceptual theory, wich includes concepts such as habitus, field, capital and symbolic violence. This gave a clearer picture of Roma experiences of education in relation to the formal reforms. In summary, the respondents who had good role models, support and help from the school, managed school better and also had a longer education. On the contrary, those repsondents who lacked good role models, support and help from school and from home, did not cope as well, which resulted in them finishing primary school earlier than other children. There were schools that tried to help the respondents and give them the support they needed. However, there were also schools that ignored respondents’ desire for support and help at school. Finally, education for both students and parents was needed to prevent the structural discrimination that was present – and is still present – in both school and in society. The conclusion of this essay was as follows: no one wants to be distinguished as and considered different; everyone needs to be affirmed, including Roma; education was needed for both children and parents to prevent structural discrimination; and support and assistance was also needed for students who did not get it from home. Concepts; national minority group: Roma, discrimination, respect, treatment, education and acceptance.

The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema.

Människors uppfattning om sig själva och sin omvärld påverkas mycket av medierna de konsumerar, i synnerhet nyhetsmedier, och nu kanske mer än någonsin genom den ökade tillgängligheten. För personer med delad nationell identitet, till exempel immigranter, kan nyhetskonsumtionen både påverka och påverkas av hur relationen till det nuvarande respektive tidigare hemlandet är och utvecklas. Den här uppsatsen bygger på två jämförande fallstudier, båda bestående av webbenkäter och intervjuer, som kartlägger och jämför användarvanor gällande nyhetskonsumtion bland svenskar bosatta på Island respektive islänningar bosatta i Sverige. För att försöka förstå och förklara vilka faktorer som påverkar användningen av nyhetsmedier har en tredelad modell lånats från tidigare forskning (Wadbring & Andersson, 2016) och aningen modifierad använts som ramverk. Resultaten visar att fördelningen i konsumtion mellan det nuvarande och tidigare hemlandets nyhetsmedier är nästintill identisk för både svenskar på Island och islänningar i Sverige, där det nuvarande hemlandets nyhetsmedier dominerar något. Även gällande olika bakgrundsfaktorer följs de båda urvalsgruppernas nyhetsmedieanvändning åt. Förhoppningen är att uppsatsen ska kunna bidra till en större förståelse för det nuvarande respektive tidigare hemlandets nyheters betydelse för människor med delad nationell identitet.

This master thesis is a study on identity construction of a group of 9-14 year old children with Finnish origin in Sweden. In 2000 Sweden granted a special status of a national minority to five indigenous minorities, of which the Sweden-Finns are one, by ratifying European council’s framework convention for protection of national minorities. The status was further strengthened in 2010 with law 2009:724 giving Sweden’s five national minorities right to preserve and promote their own cultures and languages considered to be endangered due to centuries-long marginalisation, discrimination and forced assimilation to the Swedish society. The law emphasises particularly children’s right to a cultural identity and the minority language. Majority of the Sweden-Finnish children today are second or third generation decendants of the large group of work-related immigrants who migrated from Finland to Sweden during the 1960s-70s. Due to various socio-political reasons, the Sweden-Finns have assimilated culturally and linguistically to the Swedish society and children are predominantly Swedish-speaking. The theoretical framework in this thesis is a constructionist view on identity and ethnicity as ever-changing and in a constant process of being reproduced. There is an aspect of hybridity in identity; one person can have different identities during his or her lifetime. By using qualitative group interviews as a research method this thesis studies how a group of eleven Sweden-Finnish children relates to and identifies with “Finnishness” or “Sweden-Finnishness”. The study focuses on how these identity categories are reproduced by children and how they are used to mark and symbolise different aspects of the children’s identities. According to the sociology of childhood, children are seen as active social actors. Therefore this thesis presents a child’s perspective and it is the children’s own stories, opinions and insights to identity construction that form the basis to the analysis. The conclusion drawn is that the Sweden-Finnishness is constructed through children’s relations to Finland and how they relate to their Finnish origin even though their lives are preconditioned in a Swedish-speaking environment. Children describe Sweden-Finnishness as a relatively new identity category that is still under construction but a majority identify themselves as Sweden-Finns for their lives are in Sweden. Children have a limited access to other Finnish-speaking children and children’s cultures outside the group meetings where the interviews were conducted and Finnish language is mostly used with the Finnish-speaking parent or more seldom with relatives. The children consider their bilingualism as an advantage but the limited contacts to Finnish-speaking friends and the dominance of Swedish, and increasingly English, through social media in their daily lives decreases the possibilities to use Finnish in social relations. / Det här examensarbetet skrivs inom barn och ungdomsvetenskap och handlar om sverigefinska barns identitetsarbete. Sverigefinnar är i Sverige bosatta personer med finsk härkomst och en av de fem nationella eller historiska minoriteterna som Sverige erkände i februari 2000. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastställer bland annat att allmänheten ska särskilt främja minoritetsbarns rätt till utveckling av en kulturell identitet och användningen av det egna språket. Majoriteten av dagens sverigefinska barn och unga tillhör den andra- eller tredje generationen av den stora arbetskraftsinvandrargruppen som emigrerade från Finland till Sverige under 1960-70-talet. Dåtidens minoritetspolitik och bristen på finsk kulturell- och språklig kontext i vardagen har gjort att inte bara en, utan flera generationer sverigefinska barn saknar idag kunskaper om den finska kulturen samt kunskaper i det finska språket. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av begreppen identitet, etnicitet och kultur. Studien använder sig av ett konstruktionistiskt perspektiv, att identiteter konstrueras hela livet i olika korsade och även motsatta diskurser. Identitetens hybriditet betyder att en och samma person kan uppleva och anamma olika identiteter under sitt liv. Inom barndomssociologi anses barn vara aktiva aktörer som själva konstruerar sin verklighet och det är därför att barnens egna funderingar och berättelser får företräde i redovisningen av den insamlade empirin. Med kvalitativ gruppintervju som forskningsmetod har en grupp av 11 sverigefinska barn i åldersgrupp 9-14 år intervjuats i syfte att kunna presentera ett sverigefinskt barns perspektiv som belyser hur barnen själv upplever och uppfattar sin identitet samt hur den kan kopplas till sverigefinskhet eller finskhet. Självidentifikation är en strategisk positionering som görs i relation till andra människor och att identifiera sig som finsk eller sverigefinsk är därmed en högst individuell uppfattning eller upplevelse om vem man är. Forskningsresultaten fastställer att sverigefinskhet skapas genom barnens relationer till Finland och den finska härkomsten trots att barnens levnadsmiljö huvudsakligen är svenskspråkig. De flesta kan identifiera sig med sverigefinskhet även om den uppfattas som en relativ ny identitetskategori som håller på att utvecklas och fyllas med innebörd. Barnen upplever att det finns få möjligheter att skapa sverigefinska kamratkulturer utöver den fritidsverksamheten där intervjuerna genomfördes och det finska språket används nästan uteslutande med den finskspråkiga föräldern eller mer sällan med släktingar. Flerspråkighet anses som en resurs som gynnar barnen i olika livssituationer men kompisrelationer är till stor del svenskspråkiga och användning av social media på engelska minskar tillfällena och möjligheterna till att använda finska.

Individuals who have travelled from Sweden and affiliated to the Islamic State in Syria will, after the fall of the caliphate, return home to Sweden. The concept of ISIS returnees has begun to dominate the debate and there is a common concern that individuals who possess radicalized opinions should return to Sweden only to commit terrorist crimes. The study is based on a qualitative research method, specifically an interview methodology with semi-structured interviews. The study identifies the capacity Sweden possesses, according to experts, both socially and legally, to deal with the problems of Swedish citizens who wants to return from ISIS-controlled areas. The study also aims to examines measures that is the most suitable to apply to returnees from the expert’s perspective. An analysis based on the Transitional Justice framework identified the importance of applying both legal aspects, as well as social processes in order to handle the problems with returnees. Through a review of previous research, three courts were identified, because they previously had the ability to prosecute individuals who committed criminal acts, these are: The Ad-hoc Tribunal, the Hybrid Court and the International Criminal Court. It was therefore considered important to examine these in order to review whether the courts were a legal alternative in the discussion of returnees who committed terrorist crimes. All actors, both international and national, have lack of capacity and efficiency regarding how to handle the ISIS-returnees. The study therefore contributes to an understanding of the capacity Sweden possesses in order to handle the problem of individuals who are now returning from ISIS, and also proposes new ways to handle the problematic aspects about ISIS-returnees to Sweden.

Syftet med denna kvalitativa empiriska studie var dels att ta del av ett antal invandrares motiv till att ansöka om svenskt medborgarskap (naturaliseras), detta för att få en ökad förståelse för vad det finns för olika skäl till ansökan om medborgarskap. Dels och huvudsakligen var syftet vidare att ta reda på huruvida individen i enlighet med medborgarskapslagens intention de facto upplever stärkt samhörighet med Sverige och det svenska folket vid erhållandet av sitt svenska medborgarskap. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer, och analysmetoden kvalitativ (tematisk) innehållsanalys samt ett analysschema. Resultatet visade att det bland informanterna fanns tre motiv till ansökan om svenskt medborgarskap. Dessa var trygghetsskäl, praktiska skäl (erhållandet av svenskt pass) samt integrationsskäl, och praktiska skäl var det dominerande motivet i studien. Resultatet visade vidare att en majoritet av de tolv informanterna – nio stycken – de facto kände en känsla av samhörighet med Sverige, och i sex av fallen kunde denna samhörighetskänsla åtminstone delvis kopplas till erhållandet av det svenska medborgarskapet. Slutsatsen kunde därmed dras att medborgarskapslagens intention om stärkt samhörighet med Sverige och svenskarna vid erhållandet av svenskt medborgarskap var till viss del uppfylld i den här studien.

Ett ovanförperspektiv avseende kartläggningen av nyanlända elevers behov präglar det svenska samhället och skolsystem. Detta leder således till en indelning av elever i språkintroducerande förberedelseklasser som separeras från elever från ordinarie klasser vilket försvårar integrering. Syftet med denna studie är att fånga aktörens perspektiv genom en så kallad narrativ identitetsanalys som ämnar att undersöka hur 7 elever som läser Språkintroduktion på en gymnasieskola i Stockholm presenterar sina identiteter i deras berättelser om sin skolsituation. Detta har genomförts med hjälp av livshistorieintervjuer om elevernas erfarenheter och tolkningar av händelser på skolan. Berättelser rörande bytet av skolsystem, möte med klassen samt framtidsförhoppningar har presenterats på olika sätt av eleverna. De mest framträdande berättelserna utgörs av ontologiska berättelser som bygger på individens subjektiva upplevelser och självbild, offentliga berättelser om integration samt konceptuella berättelser om rasism. Eleverna skildrar en likställd bild av lärarnas och elevernas roller på skolan, en samhörighet med sina klasskamrater, kamp om erkännande från de andra eleverna och makthavarna på skolan, samt ett lyckligt avslut i sina berättelser om framtiden vilka beror på deras uppfattningar av sig själva. Det lyckliga slutet skildrar således en ovisshet om framtiden där en osäkerhet avseende den genomgående kampen om erkännande framgår. / An overarching perspective regarding the mapping of newly arrived pupils's needs characterizes the Swedish society and school system. This leads to a breakdown of pupils in so-called “Language Introductory Preparation Classes” which separates newly arrived pupils from pupils in ordinary classes and complicates integration. The purpose of this study is to capture the pupils`s perspective through a so-called narrative identity analysis aimed to investigate how 7 pupils from a Language Introduction- class at a high school in Stockholm, Sweden present their identities through their stories about their school situation. This has been implemented using interviews about the pupils' experiences and interpretations of events that has taken place at their school and class. Stories regarding the change of school system, the meeting with the class and future hopes have been presented in different ways by the students. The most prominent stories consist of ontological narratives based on the individual's subjective experiences and self-image, public stories about integration, and conceptual stories about racism. The students portray a similar picture of the roles of teachers and students at the school, a community with their fellow classmates, a struggle for recognition from the other students and the rulers of the school, as well as a hope for a happy ending and a resolution of the fight for recognition. The happy end also depicts an uncertainty about the future where an uncertainty regarding the ongoing struggle for recognition appears.

No description available.