I uppsatsen undersöks det hur idéinnehållet i det götiska kulturarvet gestaltas och kommer till uttryck i tre fornnordiskt föreställande konstverk under 1800-talet. Med utgångspunkt i tre konstverk av Johan Gustaf Sandberg, Nils Jakob Blommér och Johan August Malmström diskuteras kopplingar mellan deras innehåll och götiska idéer kring nationen i 1800-talets Sverige. Hur dessa kopplingar ser ut varierar mellan de tre konstverken, men att innehållet i någon mån kan förankras i det götiska kulturarvet påvisas i uppsatsen.

Denna uppsats behandlar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännandet av yrkeskvalifikationer utifrån den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser. Studien grundar sig på en europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning. I uppsatsen anges EU-rättsliga regler för medlemsstaterna och hur implementeringen på nationell nivå påverkar den akademiska individens rättigheter i det mottagande landet. Uppsatsen analyserar den processuella och institutionella autonomin samt harmoniseringsåtgärderna inom den inre marknaden och hur detta återspeglar medlemsstaternas rättsordningar. Medlemsstaterna har en viss suveränitet vid genomföranden av författningsförfaranden. Därav redogörs förhållandet mellan EU-rätten och den nationella rätten utifrån principen om delade befogenheter, principen om EU-rättens företräde och doktrin om direkt effekt. Uppsatsen belyser närmare den akademiska individens rättssäkerhetsgarantier i förfaranden inom det svenska rättssystemet som är en del av principen om god förvaltning.  Läran om god förvaltning används i rättsprocesser och förklarar hur offentliga myndigheter arbetar med enskilda ärenden. Vid enskilda ärenden måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till omsorgsprincipen, likabehandling och proportionalitetsprincipen. Principen om rätten till god förvaltning utvecklades inom EU-rätten genom EU-domstolens praxis där ändamålet grundades på en god förvaltningssed för att tillhandhålla öppna, säkra och förutsägbara förvaltningsförfaranden som regleras i artikel 41 i EU- stadgan. Genom studien har det visat sig föreligga brister i omsorgsprincipen vid förvaltningsförfaranden inom det svenska rättssystemet. Det visar även att likabehandlingsprincipen inte efterlevs vid erkännandet av yrkeskvalifikationer på både EU nivå och nationell nivå. Direktivet har även brister i proportionalitetsprincipen som inte uppfyller rättssäkerhetsgarantierna för den akademiska individen. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma ett gemensamt intresse inom unionen för att uppmuntra en process till att förbättra regleringen i yrkeskvalifikationsdirektivet som gynnar medlemsstaterna och unionsmedborgare.

Bakgrund: Internationella förhandlingar har länge varit en fundamental del av internationellt företagande, där den internationella förhandlingen påverkas av både kultur och förhandlingsstrategi. Den globala pandemin orsakad av Covid-19 har haft effekter på omvärlden, där viruset hanterats olika från land till land. Till följd av detta har fysiska möten i internationella förhandlingar minskat, vilket avsevärt kan tänkas ha påverkat förhandlingsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Covid-19 har påverkat den internationella förhandlingsprocessen samt undersöka om det finns något samband mellan förändringar i förhandlingsprocessen och dess enskilda faser. Utöver detta avser studien även att jämföra och undersöka om det finns någon skillnad mellan olika kontinenter i Covid-19s inverkan på den internationella förhandlingsprocessen. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär med en deduktiv ansats och induktiva anslag. Empiriska data har insamlats med hjälp av en onlineenkät och analyserats med hjälp av statistiska metoder. Slutsats: Slutsatsen av studien påvisar att Covid-19 har påverkat hela förhandlingsprocessen men främst på stadiet av förberedelse och implementering, samt att det finns ett samband mellan förändringar i förhandlingsprocessen och dess enskilda faser. Utöver detta visar studien även på att det finns skillnader mellan Covid-19s påverkan på förhandlingsprocessen mellan olika kontinenter, där Europa skiljer sig från resterande. / Background: International negotiations serve as a fundamental part of international business where the process determines the outcome. The global pandemic caused by the virus Covid-19 has had a tremendous effect forcing the world to readjust and become more digitalized. As a result, the physical meeting in international business negotiations has decreased due to work done remotely. The physical meeting usually playing an important role in the cross-cultural world of international negotiations, the process might have been remarkably affected. Purpose: The purpose of this study investigate how Covid-19 has affected the international negotiation process, as well as if there is any connection between a change in the over negotiation process, and a change in the separate stages of the international negotiation process. Additionally, the study aims to investigate and compare if there are any differences between continents in how the pandemic has affected the international negotiation process. Method: This study is of quantitative nature with a deductive research approach including inductive elements. The empirical data is collected through an online survey and analyzed through statistical methods.  Conclusion: The result of the study shows that Covid-19 has affected the international negotiation process and argues for a close connection between a change in the overall negotiation process and a change in the pre-negotiation and face-to-face negotiation phase. Moreover, the study concludes differences between the continents in how Covid19 has affected the international negotiation process in the preparation and execution s

During the last decades, corporations have become more multinational, and the concept of employee empowerment has become one of the largest management trends within organizations. Managers need to be flexible when working with multicultural employees and understand that practices are perceived differently depending on the national culture and organizational level. Today relatively little research has focused on empowerment from a multicultural perspective. Thus, the purpose of this thesis is to examine how empowerment is perceived in a multicultural company, by analyzing the perceptions of the employees with different backgrounds and positions in a single firm setting. In addition, this thesis strives to study how empowerment can be reinforced in order to overcome cultural and organizational differences. This was examined through a case study at a fast-moving consumer goods (FMCG) organization in Sweden. Semi-structured interviews were held to obtain an in-depth understanding, while a survey was designed to support the interviews and to get a general picture of the organization. For the analysis, the respondents were divided into different categories, based on nationality and organizational level. The results indicated that the employees had an overall positive attitude towards empowerment in the case company, and that there is a relationship between the perception of empowerment and nationality. It also suggested that the perception of empowerment diverges between the levels of a multicultural organization, where subordinates, lower managers and top managers experience situations differently. In addition, the results indicated that the organizational culture should be utilized in order to overcome the cultural and organizational differences in a multicultural organization, through recognizing and solving the main problems that could affect the perception of empowerment. Particularly through maintaining good communication, which is vital in terms of empowerment, it is possible to strengthen the organizational culture. This in turn could reinforce the employee empowerment, as aspects that positively affect this concept could be encouraged through the organizational culture. / Under de senaste decennierna har företag blivit allt mer multinationella, medan konceptet empowerment har blivit en av de största management-trenderna inom företagsvärlden. Managers behöver vara mer flexibla när de arbetar med en multikulturell arbetsstyrka, samt ha en förståelse för att olika arbetstekniker kan upplevas annorlunda beroende på nationell bakgrund och position i företaget. Idag har relativt lite forskning gjorts inom området empowerment från ett multikulturellt perspektiv. Därför är syftet med detta examensarbete att undersöka hur empowerment upplevs i ett multikulturellt företag, genom att analysera uppfattningarna från anställda med olika bakgrunder och positioner. Dessutom strävar detta arbete efter att undersöka hur empowerment kan förstärkas för att överkomma kulturella och organisatoriska skillnader. För att studera detta har en fallstudie gjorts på ett företag inom snabbrörliga konsumtionsvaror (FMCG) i Sverige. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att nå en fördjupad förståelse, medan en enkät designades för att stödja resultaten från intervjuerna och för att få en generell bild av företaget. För analysen delades respondenterna upp i olika kategorier, baserat på nationalitet och organisatorisk nivå. Resultaten på fallstudieföretaget indikerade att de anställda hade en övergripande positiv syn på empowerment och att det finns ett förhållande mellan upplevelsen av empowerment och nationell bakgrund. Vidare föreslog resultaten att synen av empowerment tenderar att skilja sig mellan olika nivåer på ett multikulturellt företag, då underanställda och managers på lägre och högre uppsatta positioner upplever situationer olika. Dessutom visade resultaten att den organisatoriska kulturen på ett företag kan utnyttjas för att överkomma kulturella och organisatoriska skillnader, genom att identifiera och lösa de största problemen som kan påverka uppfattningen av empowerment. Det är speciellt möjligt att stärka den organisatoriska kulturen genom att upprätthålla en bra kommunikation, vilket är vitalt inom empowerment. Vidare kan känslan av empowerment förstärkas genom den organisatoriska kulturen genom att uppmuntra de gemensamma värderingar som påverkar konceptet.

I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess.

Sverige har en lång tradition av att delta i internationella militära insatser. Under insatserna lyder det svenska förbandet under både den internationella organisationen och under Försvarsmakten. Denna ledningsdualitet skapar friktioner.  Det svenska deltagandet i den FN-ledda insatsen i Mali har studerats under perioden 2014-2021 med ett särskilt fokus på vilka effekter den svenska nationella styrningen får på förbandsnivån. Empirin utgörs av offentliga styrdokument samt intervjuer med de som varit kontingentschefer för de svenska förbanden under perioden.  Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning som avhandlar den svenska insatsen i Afghanistan. Bland slutsatserna pekas på att nationell styrning av den svenska insatsen i Mali har inneburit begränsningar för förbandet som möjligen inte ligger i linje med den svenska politiska viljan. Därtill pekas på att kontingentscheferna har stort handlingsutrymme att tolka och utforma svensk strategi i insatsområdet och att handlingsutrymmet är beroende av kontingentschefernas lojalitetsband. Den nationella styrningen av internationella insatser bör reformeras för att uppnå koherens mellan de övergripande politiska målsättningarna och förbandsnivån.

The representation of national identity in museums of the 21st century´s diverse and multicultural societies is a challenging task. It is a task that involves questions of narrative and heritage inclusivity as well as questions of power and ideology. This thesis includes an investigation of the representation of the Turkish national identity in two state owned museums, one private museum and two contested heritage sites in Istanbul. Both contested sites were legally transformed from museums to mosques in 2020. The investigation also involves questions of power and legitimacy in the Turkish heritage sector in the past decade. Qualitative methods including observations, grounded theory initial coding, exhibition spatial syntax analysis and objects´ value analysis are used in the research. The analysis results revealed a fragmentation in the Turkish national identity representation and in the power structure of the Turkish heritage sector where different key actors are involved in national identity production and representation. The History narrative represented is linear and fragmented where each selected museum presents a different historical period with an emphasis on the multicultural nature of the region historically. Ideology and the heritage policy analysis has revealed that the Turkish heritage sector is heading towards an Ottoman based ideology instead of the secular Kemalism ideology that had built the modern Turkish national identity since the establishment of the republic in 1923.  The results show that the challenge of representing inclusive and sustainable heritage and national identities in multicultural societies is complex. However, to achieve that, museums and heritage sectors would have to adopt policies of recognition and civil society involvement. The state would have to take an architect role by funding the museum and heritage sector without interfering in museum´s function. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. / Representationen av nationella identiteter i museerna av 2000-talets mångkulturella samhälle är en utmanande uppgift. En uppgift som involverar frågor om integration, nationellt kulturarv och narrative inkludering samt frågor om makt och ideologi. Denna uppsats omfattar en undersökning av den turkiska nationella identitetsrepresentationen i två statliga museer och ett privat museum samt två omtvistade kulturarv i Istanbul. De två omtvistade platserna omvandlandes från museer till moskéer år 2020. Undersökningen omfattar också frågor om makt och legitimitet inom den turkiska kulturarvssektorn med fokus på det senaste decenniet. Kvalitativa metoder inklusive observationer, grundad teorins kodning, rumslig syntaxanalys och objekts analys används i forskningen. Analysresultaten avslöjade fragmenteringen av den turkiska nationella identitetsrepresentationen och maktstrukturen i den turkiska kulturarvssektorn där olika nyckelaktörer är involverade i representationen och produktionen av det turkiska nationella identitet. Det historienarrative som är representerat är linjärt och fragmenterad där varje utvalt museum presenterar en specifik historisk period med fokus på regionens mångkulturella historia. Ideologi och kulturarvspolitikanalysen har avslöjat att den turkiska kulturarvssektorn är på väg mot en ottomansk baserad ideologi i stället för den sekulära Kemalism-ideologin som byggde den moderna turkiska nationella identiteten sedan republiken grundades år 1923. Resultaten visar att utmaningen att representera inkluderande och hållbara kulturarv och nationella identiteter i multikulturella samhällen är komplex. För att uppnå detta måste emellertid museer och kulturarvssektorer överväga erkännandepolitik samt civilsamhällets-engagemangspolitik och staten måste ta en arkitektroll genom att finansiera museets och kulturarvssektorn med ett armslängdavstånd. Detta är ett tvåårigt examensarbete i Musei- och kulturarvsvetenskap.

This paper examines the artist Sámal Joensen-Mikines (1906-1979) and how he and his work manifest Faroese national identity. The theoretical background used in thispaper is Anthony D. Smiths theory on the potential of art to reproduce and re-interpret national identity. He describes three different elements of how this can be achieved in art – evocation, commemoration and didactic. The paper examines the form, style and subject of three of Mikines’ paintings from this theoretical perspective, as well as how the artist positions himself and how he is positioned by critics and experts both during and after his lifetime. The results show that his home island Mykines and his identity as Faroese are central for Mikines and his work. His artwork is clearly identified as Faroese by experts, and he has a strong position in the Faroese art world. The form and style of his work is international, strongly inspired by Nordic and European artists, and he uses this as his language to communicate Faroese national identity in form of evocation and commemoration to both a Faroese and an international audience.

Sverigefinnar är en av Sveriges nationella minoritetsgrupper. Under en lång historisk period har de varit föremål för diskriminering och assimilering, men de senaste åren har deras status höjts och de har idag särskilda lagstadgade rättigheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samhälleliga faktorer påverkar sverigefinnars relation till sin etniska bakgrund och hur det har påverkat deras identitetsprocess. För att analysera detta användes Goffmans teorier om stigma. Metoden som valts för denna uppsats är en tematisk innehållsanalys av tre delvis självbiografiska böcker. En av böckerna är en antologi och totalt har tio texter skrivna av sverigefinnar analyserats. Studiens resultat visar att Sverigefinnarna betraktades som avvikande grupp under deras barndom. Det medförde att de kände skam över sin sverigefinska identitet och bidrog till en upplevelse av att deras etniska identitet är mindre värd. Det var även vanligt att många försökt att dölja sin finska bakgrund för att kunna passera som svensk och betraktas som normal. Resultatet visar även att klasstillhörigheten och det finska språket påverkat deras relation till sin etniska identitet. Idag, när de samhälleliga faktorerna och synen på sverigefinnar förändrats, hade skamkänslorna över den sverigefinska identiteten i större utsträckning bytts ut mot stolthet. Men erfarenheterna från barndomen hade trots det en stor påverkan på deras relation till sin etniska identitet, och en komplicerad relation till den etniska identiteten var fortfarande närvarande. / The Sweden-Finns is one of the national minority groups. Sweden-Finns have been subjected to discrimination and assimilation in Sweden for a long period, but during the latest years their status have been raised and today they have statutory rights. The aim of this essay was, by using Goffmans theories about Stigma, to examine how social factors have affected the Sweden-Finns attitude towards their ethnic identity and which influence these factors had on their identity process. The method chosen for this study was a qualitative approach and a thematic analysis of three partly autobiographical books written by Sweden-Finns. Since one of the books is an anthology, a total of ten authors texts have been used. The result showed that the Sweden-Finns have been viewed as strangers during their childhood. It led to shame over their ethnic identity, and it was common to try to hide the Swedish-Finnish identity so that they would be viewed as normal. The social factors also led to a feeling that they had less dignity because of their ethnic identity. Their economical class identity and the Finnish language was also linked to feeling about being different. Today, when the status of Sweden-Finns has improved, the feeling of shame over the ethnic identity was lower and feelings of pride were more common. But the social factors during their childhood have had a big impact of their identity process, and an ambivalent feeling towards their ethnic identity was still present.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur amerikansk nationell identitet förmedlas i populära filmer. Undersökningen sker genom att analysera tre av de populäraste karaktärerna i de fyra Avengers-filmerna. Karaktärerna som ska analyseras är Iron Man, Captain America och Thor. Benedict Andersons undersökning av hur nationell identitet och nationalism sprids med hjälp av litteratur är förutsättningen för uppsatsen. Utgångspunkten är att populärkultur påverkar tittaren och kan sprida idéer som har verkliga effekter i samhället. I analysen tar effekterna av terrorattacken mot World Trade Center en viktig plats och hur den påverkar uppfattningen av amerikansk nationell identitet i Marvel-filmer narrativt och visuellt. Innan 9/11 var amerikansk nationell identitet stark kopplad till triumfalism och exceptionalism. Trots att terrorattacken påverkar gestaltningen av amerikansk nationell identitet i popkultur så förblir Amerikansk triumfalism och exceptionalism en grundläggande del av amerikansk identitet. Samtidigt undersöks den paradoxala relationen mellan individualism och kollektivism. En gestaltning av gemenskap och individualism präglar filmerna där även regissörers påverkan kan spela roll i det hyperindustrialiserade Marvel-maskineriet.