No description available.

<p>The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.</p>

The purpose with this study is to investigate the experiences some adult Romans have of co-operation between Romani parents and school. The study is based on interviews and has been inspired of critical ethnography and hermeneutic theories. What views have the Romani adults and parents on parental co-operation with school? Which strategy do they see as a practical way for improved parental co-operating with school? The study show that the Romani parents who participated in this study do want a very close co-operation and have used strategies of open communication and giving suggestion on how to co-operate with the schools. One of the informants has had the opportunity to give an in-dept interview and this gives an example of a more diversified picture of the Romani parental patterns in relation to school. The adult Ro-mani group that has been interviewed thinks that a close co-operation with school is very im-portant. One suggestion of improvement from the interviewers is teacher-assistans to improve the schools parental co-operation. There where also suggestions that educational efforts of the school is needed for all students and to include knowledge about who the Romani people are and about their history, culture and language. Some of the parents even showed examples of giving suggestions to teachers to increase the contact by writing in a dairy for each student. The parents in this study also reports of institutionalized antigypsyism and discrimination. In that view the in-dept interview gives an explanation to why the co-operation is believed to be so crucial. There is a fear that the public authorities in somewhat way would hurt the Romani children.

This thesis concerns the development of Swedish ice hockey as a national phenomenon during the period 1920–1972. The dissertation explores how the sport of ice hockey in just over half a century was transformed from a rather insignificant North American cultural import to one of Sweden’s most treasured pursuits by and large, and harbouring a national team (known as “Tre Kronor”) that at the height of its popularity in 1970 gathered almost the whole nation (82 percent of the adult population) in front of TV-sets during national game broadcasts. The analytical approach of the study is grounded in the theoretical assumption that “to be Swedish” is something you “learn” on a daily basis, and that an investigation of how “the nation” is constructed as an imagined community must see to the interplay between national rhetoric on the one hand and national practice on the other. This means that the analysis moves on two different levels, where the first is comprised of the sporting practice in itself (teams, games, players etc.), while the other deals with the conception of ice hockey in relation to national identity. The empirical investigation shows that the introduction of ice hockey in Sweden was “launched from above” under the influence of unbridled nationalistic sentiment in Sweden at large at the turn of the 20th century. The study also shows that during the inter-war era the Swedish Ice Hockey Federation promoted the spread of ice hockey in Sweden by stressing the game’s benefits as a more practical sport than the similar and already established winter sport, bandy. It is also argued that in most cases it was not so much a genuine passion for the game itself, but instead prosaic factors (economical considerations, sporting success and maintenance of ice surface etc.) that made sporting clubs take up ice hockey. After World War II the public interest in ice hockey exploded in Sweden. In the cold war era, Tre Kronor came to function as a thermometer of how the so called Swedish model stood up in comparison to the superpowers of the world. The analysis also underlines the importance of the comprehensive organizational and moral rearmament of Swedish ice hockey at large conducted by the Swedish Ice Hockey Federation in the post-war era, since it helped its cultural incorporation in the Swedish welfare state and its connection to Swedish national identity

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning. Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats. Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen. Slutsatsen är då att en investering i olika geografiska placeringar diversifierar risken mer. Exempelvis en investering i en svensk fond och en latin amerika fond.

The aim of this study has been to examine how a few members of the Finnish and non- Scandinavian Romani subgroups experience their own, and their groups, situation on the Housing- and Labour Market. We´ve studied our respondents’ experiences of discrimination, which difficulties they think there are, what strategies can be used to deal with these difficulties and also their own ideas on how to improve the situation for the Romani people in the Swedish society. This has been done by six individual structured interviews which have been analyzed with concepts from Symbolic Interactionism, including Goffman’s Dramaturgical Role Theory, definition of Stigma and Kelly’s theory of Personal Constructions. Our results show that the respondents either have been victims of discrimination themselves, or have family/friends that have, which has led to adjustments to the expectations of how an employee or a houseguest should be. Our respondents believe that difficulties getting/keeping a job/house are a result of prejudice towards the Romani people and the main strategy that can be used is hiding their ethnic identity on these arenas.  Ideas for improvement include members of the majority population and Romanies working together long term to develop knowledge about the Romani people.

The purpose of this paper is to understand how national identity is discursively constructed by Hizbullah at a time of national crisis, and to shed light on its potential effects on the social world. The critical discourse analysis focuses on how difference and otherness are constructed on Hizbullah’s television channel Al-Manar. It illuminates Hizbullah’s discursive construal of a national in-group and an ‘enemy’ out-group, and identifies the main discourses that Hizbullah draws upon. The backdrop is the violent events in the Lebanese town of Arsal, erupting in early August 2014 and soon amounting to a national crisis. How Hizbullah, one of the main political actors in Lebanon and the region, constructs the world discursively does arguably have impact on the social world. The analysis identifies an order of discourse that on the one hand is permeated by pluralism and inclusion and on the other hand influenced by an exclusionary discourse connecting the out-group to terrorism. The author suggests that the Western discourse of ‘war on terrorism’ has been recontextualised by Hizbullah, and argues that there are reasons to pay close attention to the potentially harmful socially constructive effects of this discourse. Nevertheless, a cross-confessional national unity is simultaneously highlighted in Hizbullah’s discourse.

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen. För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt. Källmaterialet utgörs framförallt av lagtexter, statliga offentliga utredningar och propositioner. Undersökningen visar att lagen från att ha skyddat ett fåtal föremåltyper succesivt har utökats och detaljerats både vad gäller föremålstyp, ålder, värde och ursprung. Med den högre graden särskiljning och utpekande följer problematik kring vad som räknas in och inte. Vissa traditionellt högt värderade föremålstyper och perioder har skyddats hela tiden medan andra mindre värderade konsekvent har uteslutits, trots långt gånga diskussioner om en mer inkluderande lagstiftning redan i tidiga förarbeten. Den breddade synen kring vad som är bevarandevärt, vilken kan skönjas i museers nutida insamlingspolicys, återspeglas inte i lagtexten. Istället har tydliga ekonomiska, kulturella, etniska och åldersmässiga hierarkier skapats. Flytt från en ursprunglig historisk miljö till en annan plats i Sverige kan orsaka skador på kulturarvet som är större än de skador som kan uppstå om ett föremål som redan flyttats från sin ursprungliga miljö istället flyttas utomlands, något som ignoreras i lagtexten. Lagen utgår ifrån att vissa föremål är svenska folkets egendom och att nationen Sverige är en trygg, ursprunglig och naturlig miljö för dem trots att motsatsen ofta har bevisats. En paradox skönjas i det faktum att vanskötsel och förvanskning av värdefulla och utförselskyddade kulturföremål inte är olagligt, så länge föremålet stannar innanför landsgränsen. De kulturpolitiska målen har alltsedan 1970-talets slut påverkat de uttalade motiven till utförsellagstiftningen. Eftersom ålderdomliga värdegrunder och normer, däribland en hel del nationalistiska sådana, där svensk kultur ses som tydlig avgränsad, högtstående och suverän, fortfarande lyser igenom i utförsellagstiftningen, tydliggörs tendensen till en retorisk men inte grundläggande förändring inom kulturarvssektorn. Hypotesen om att kapitel 5 fortfarande står på en grund av nationalistiska värderingar, nationell protektionism och nationellt identitetsskapande kan därmed sägas stämma. / This paper is located in the field of critical heritage studies and focusses on Swedish cultural heritage law and the export control of moveable heritage objects. The starting point for the research lies in the 2014 redrafting of the opening section of the cultural heritage law, which for the first time includes objectives relating to pluralism and diversity. Export control (which is regulated in the 5th chapter of the cultural heritage law), was not updated at the same time, but it is nevertheless intended to be read in the light of the preliminary provisions. Since chapter 5 previously was perceived to rest on outdated nationalistic values, the question arise as to whether there is a discrepancy in relation to the new objectives that were formulated in 2014. In order to address the question the study looks back at the formative moments and change of the export control regulations from the 1920s onwards and relates this to current cultural policy objectives and goals of conservation. The motives for export control and the type of objects protected through the ages are analysed and compared qualitatively. The source material primarily consists of legal documents, state government investigations and government bills. The study shows that the law gradually changed from protecting a few object types to become more expansive and detailed in terms of the type of artifact and it´s age, value, and origin. This increased degree of segregation and designation leads to concerns relating to what is included and what is not. Some traditionally highly valued object types and periods have continued to be protected whilst others are consistently less valued and excluded, despite ongoing discussions about the need for a more inclusive legislation since the early preparatory work. The broadened idea about what is worth preserving, which can be seen in the contemporary collection policies of museums, is not reflected in the legislation. Instead evident economic, cultural, ethnic and age hierarchies have been created. The law ignores the fact that moving an artifact from its original historical setting to another location in Sweden can cause greater harm than moving an object that has already been moved from its original location overseas. Instead the law assumes that certain objects are the property of the Swedish people and that the nation of Sweden is a safe, original and “natural” environment for them, despite the fact that the opposite often proves to be the case. A paradox is evident in the fact that the mismanagement and distortion of valuable artifacts that are protected against export is not illegal, as long as the object stays inside the borders of Sweden. Cultural policy objectives have, since the late 1970s, influenced the stated rationale for cultural heritage law and export legislation. Since outdated values and standards, including numerous nationalistic ones, where Swedish culture is seen as being distinct, high-cult and sovereign, still shines through in the export legislation, it is clear that there is a tendency to a rhetorical but not a fundamental change in parts of the cultural heritage sector, including the legislative context. The hypothesis that chapter 5 is still underpinned and characterised by nationalistic values, national protectionism and the creation of national identity can thus be said to be proven.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

The paper examines the compatibility between the Swedish principle of transparency and EU’s general data protection regulation (EU) 2016/679 (GDPR). The question of compatibility between the right of access to public documents in Sweden and the EU regulation regardng protection of personal data have been relevant since EU started to legislate the area. However, for the first time a general regulation regarding processing of personal data is enforced which brings the problem to a head. Focusing on the right to public documents (a part of the Swedish principle of transparency) the relevant regulations in GDPR is examined to find possible conflicts with the principle of transparency. It is found that the vast opportunities to exception from the principal rules and the possibility of national special regulation solves many of the conflicts, even though some remain. The perception of the Swedish government in regard to article 86 in GDPR, which allows the member states to reconcile the GDPR with the right to public documents, is that the Swedish principle of transparency is granted precedence over the GDPR. The opinion of the Swedish government does not stand valid regarding the textual content in the regulation nor its purpose and goals. It would have been desirable if the government had made a closer investigation regarding what exception from the principal rules to use, and what national special regulation that is necessary, for the practice of the Swedish right of access to public documents. The analysis in the paper concludes that the principle of transparency and the GDPR can possibly be compatible. Article 86 will be of importance after the of- fered exceptions in the specific rights in the GDPR have been used. The article needs to be put in relation to the protection for personal data offered in the Swedish national legislative that limits the right of access to public documents. Furthermore, the question of respect from EU concerning the national constitutional identity is examined regarding its role reconciling the union law and the Swedish principle of trans- parency. It is stated that it may be of importance for a, from a Swedish transparency perspective, beneficial interpretation of article 86 in the CJEU. The paper also investigates the question of Sweden’s transferring of competence concerning the principle of transparency. It is stated that to the extent EU does not provide a protection of the right of access to public documents equal to the law in Sweden a Swedish court could disallow the competence transfer which passed EU that legislative power. / I framställningen utreds den svenska offentlighetsprincipens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Frågan om förenlighet mellan offentlighetsprincipen och EU:s reglering rörande personuppgiftsskydd har varit relevant sedan EU började lagstifta på området. Däremot har för första gången en allmän förordning rörande behandling av personuppgifter stiftats vilket ställer problemet på sin spets. Med fokus på handlingsoffentligheten utreds det relevanta regelverket i dataskyddsförordningen för att undersöka eventuella konflikter gentemot offentlighetsprincipen. Det konstateras att de många undantag och möjliga nationella särregleringar som förordningen erbjuder löser många av de konflikter som uppstår, men vissa kvarstår. Den svenska regeringen är av uppfattningen att artikel 86 i dataskyddsförordningen, som möjliggör sammanjämkning mellan förordningen och allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar, innebär att offentlighetsprincipen fullt ut kan ges företräde framför förordningen. Den svenska uppfattning framstår inte som hållbar utifrån förordningens ordalydelse och bakomliggande syften och mål. Det hade varit önskvärt om regeringen närmare låtit utreda vilka undantag och nationella särregleringar som varit nödvändiga för att fortsatt kunna tillämpa handlingsoffentligheten. Analysen i framställningen visar att troligen går det att förena offentlighetsprincipen med dataskyddsförordningen. Artikel 86 blir av betydelse efter de i förordningen erbjudna undantagen i de specifika rättigheterna uttömts. Artikeln måste sättas i relation till det skydd för personuppgifter som i svensk nationell rätt begränsar handlingsoffentligheten. Vidare blir frågan om EU:s respekt för den nationella konstitutionella identiteten behandlad rörande dess betydelse för en sammanjämkning av EU-rätten och den svenska offentlighetsprincipen. Det konstateras att den kan ha betydelse för en, till svensk fördel, offentlighetsvänlig tolkning av artikel 86 i EU-domstolen. Framställningen utreder även frågan om svensk kompetensöverlåtelse till EU rörande offentlighetsprincipen. Slutsatsen är att i den mån EU inte erbjuder ett jämbördigt skydd för rätten till allmänna handlingar likt den svenska rätten kan svensk domstol underkänna överlåtelsen av kompetens som tillät EU att inskränka offentlighetsprincipen.