In the Swedish public administration responsibility is an essential condition and is made explicit when the public administration is challenged by unexpected crises. In general, crisis management research can be considered comprehensive. However, there is a lack of studies regarding the idea of organizational responsibility in connection with major crises. This qualitative comparative case study aims to analyze responsibility at the national level in the crisis management of the Tsunami disaster and the Corona crisis. The study is done by qualitative content analysis. The study's analysis is performed using a self-constructed theory with two distinct types of organizational responsibilities; Traditional and Modern. The research question to be answered is: How have ideas about organizational responsibility changed between the Tsunami disaster and the Corona crisis?   The study has found a change in the idea of responsibility and the way it was practiced between the crises. During the crisis management of the Tsunami, it was strongly marked by a responsibility as hierarchically constructed with legal and routine-based frameworks. To a change towards a responsibility interpreted as a cooperation during the Corona crisis. Then the responsibility was governed by a stronger flexibility and responsiveness towards the actors who were involved during the crisis management. The kind of responsibility that has been established for several decades is difficult to completely change. This explains that parts of the responsibility during the Tsunami has been found in the Corona crisis. The study has therefore found a shift of responsibility from Traditional to Modern responsibility during this sixteen-year period.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning. Många pedagoger vittnar om bra idéer och om både små och stora projekt som förekommit som engångsföreteelser, utan att bidra till uppföljning eller praxis som arbetsmetod eller förmedling på de olika skolorna. Slöjdlärare förmedlar olika tekniker och hantverk med historisk bakgrund utan att belysa det historiska perspektivet. Sammanfattningsvis saknas det, på de undersökta grundskolorna, en medveten drivkraft att levandegöra historien. Intresse, tid, ekonomi, schemaläggning, brist på planering och direktiv från skolledningen ses som de största hindren både för samarbete över gränserna och i arbetet att levandegöra historien. Litteraturen ger exempel på samarbete mellan skola och museivärl-den som ett led i att levandegöra historien. Stora, dyra projekt, inte alltid realistiska för varje skola, men dock en inspiration till levande historieundervisning i klassrummet.

Storbritannien präglades på 1990-talet av politiskt och kulturellt nytänkande med New Labour och kulturfenomenet Cool Britannia samtidigt som IKEA försökte etablera sig i landet. Min diskurshistoriska analys undersöker hur IKEAs reklamkampanjer “Chuck out your chintz” och “Stop being so English” anpassades till framväxande föreställningar om ett nytt Storbritannien. Studien motiveras av att det finns ett forskningsgap när det gäller IKEAs reklamanpassning i nationella marknader och utgår från Douglas B. Holts kulturella varumärkesteori om hur varumärken blir ikoniska genom identitetsmyter som riktar sig till kulturella motsättningar. Resultaten pekar på interdiskursivitet i New Labours och IKEAs kommunikation med ett ideologiskt narrativ om ett modernt och klasslöst samhälle. I “Stop being so English” framträder även en ideologi om sexuell liberalism som kopplas ihop med IKEAs svenska betoning i sin marknadsföring. Analysen indikerar att IKEA konstruerade en identitetsmyt som jämnade ut kulturella motsättningar om social klass och nationell identitet där människor kunde delta i det nya Storbritannien som konsumenter. Då företag som IKEA använder kulturell marknadsföring kan reklam tillämpas i idéhistoriska undersökningar för att belysa samhällsförändringar. Reklam kan vara ett kulturellt uttryck som är bärare av föreställningar och genom att identifiera identitetsmyter i reklamen kan man urskilja de ideologier som verkar i en kultur.

No description available.

Det ökade användandet av virtualitet inom multikulturella team är ett fenomen som de senaste åren har studerats i större takt med ökandet av de samhällsförändringar som världen upplever. Trots det virtuella arbetslivets utbredning finns det fortfarande få kvalitativa studier om globala virtuella teams förmåga och hantering av kulturell mångfald. Denna studie bidrar därför med ett intresseväckande och nytt sätt till att undersöka effektiviteten i globala virtuella team där ledarskap, kommunikation och nationell kultur är variabler som tas hänsyn till. Utifrån semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från ett anonymt företag visar studiens resultat ett samband mellan ledarskapet och kommunikationens möjligheter till att påverka ett teams effektivitet. Kommunikationens innehåll visar sig även väga mer än frekvensen av kommunikation. Vidare konstateras det att en tydlig ledare med kunskap om den multikulturella spridningen är ytterligare förutsättningar för effektiviteten.

Barnkonventionen instiftades som en ny lag i Sverige i januari år 2020. Syftet med denna studie var att studera den nya lagen och dess eventuella påverkan gällande idrottsledares arbets- och förhållningssätt. Studien tar utgångspunkt utifrån teorier inom ledarskapet som används för underlag till analysen och diskussionen. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tio ledare från olika föreningar inom både lag- och individuell idrott.    Resultatet i studien visar att Barnkonventionen som lag inte förändrat något i ledarnas arbetssätt eller förhållningssätt i någon större grad. En av anledningarna som framgick till detta skulle kunna vara den pågående pandemin som tagit mycket fokus från både ledare och föreningar. En annan anledning som framkom frekvent var att man redan ansåg lagen som självklar i sitt arbetssätt.  Det framkom däremot tendenser på att olika arbeten förbund genomför i samband med den nya lagen genererat nytänkande hos vissa ledare / The Convention of the Rights of the Child (CRC) was established as a new law in Sweden in January 2020. The purpose of this paper was to study the new law and its possible impact on the working methods and the approach of sports leaders. The study is based on theories within leadership that are used as a basis for the analysis and discussion. To answer the paper’s purpose, a qualitative interview study was conducted with ten leaders from different associations in both team and individual sports.   The result of the study shows that the CRC as a law has yet had any greater impact on the leaders' working methods or attitudes to any great extent. One of the reasons that emerged for this could be the ongoing pandemic that has taken a lot of focus from both leaders and associations. Another reason that came up frequently was that they already considered the law to be self-evident in their way of working. On the other hand, there were tendencies that the ongoing work from different sportfederations has generated a new approch regarding this issue for some leaders.

Digital undervisning har blivit alltmer vanligt i skolans värld vilket har många fördelar. Tillgängligt undervisningsmaterial, öppet för alla att ta del av, består bland annat av videor på YouTube. Däremot finns det inte mycket forskning kring lärare och undervisningsmaterial på sociala medier som YouTube då dessa tillvägagångsätt fortfarande är väldigt nya, med tanke på teknologins snabba utveckling. Denna studie ämnar ta reda på hur lärare framställer undervisningsinnehåll om EU, närmare bestämt om EU-undervisningen ges en inrikespolitisk eller utrikespolitisk inramning. Studien syftar även till att ta reda på hur EU integreras i undervisning om nationell politik. Materialet består av ett flertal videor uppladdade av tre olika lärare på YouTube vars undervisningsinnehåll analyseras. Undersökningen kommer fram till att lärare tar upp olika ämnesinnehåll kring EU och därför inramas det också på olika sätt när det kommer till inrikespolitiska och utrikespolitiska kännetecken. Denna studie kan bidra till att hjälpa lärare förstå hur de kan lägga upp undervisningen om EU med hjälp av YouTube som ett digitalt verktyg. Studien kan även ge blivande och erfarna lärare verktyg att ge undervisningen en inrikespolitisk inramning med rätt förutsättningar att främja en politisk deltagarkompetens på EU-nivå hos eleverna.

I denna kunskapsöversikt är målet att undersöka hur inkludering påverkas av funktionsnormen på en elev med normbrytande funktionalitet inom ämnet IDH med frågeställningen Hur arbetar lärare med inkludering av elever med normbrytande funktionalitet i idrottsundervisningen? Genom vår frågeställning har vi som mål att hitta vad som behöver förbättras för inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet inom IDH. Ordningsföljden vi använde för resultaten av artiklarna berodde på om det var nationell respektive internationell forskning. I diskussionsdelen diskuteras inkludering på nationell- samt internationell nivå. Genom en kvalitativ metod användes databaserna ERC, ERIC, Swepub, och EBSCO för att hitta 12 artiklar relevanta till frågeställningen. Genom att begränsa sökningarna till peer-reviewed och med en tidslinje från 2009 och framåt, hittades: sex svenska studier och sex internationella forskningsartiklar. Resultaten på källorna visade hur funktionsnormen är tydligt sedd inom ämnet IDH. Eleverna med en normbrytande funktionalitet kan lätt känna sig exkluderade om de inte helt förstår instruktionerna, detta gäller även om de ogillar vad som undervisas. Vidare vill vissa elever känna sig mer inkluderade genom att kunna påverka undervisningen samt kunna ifrågasätta vad som ses som en funktionsnorm på skolan och på idrottsundervisningen, vilket kan öka möjligheten av delaktighet. Ytterligare är kommunikation mellan lärare med elev och elev med elev en stor faktor av inkluderingen av elever med normbrytande funktionalitet. Forskningen visar att elever med normbrytande funktionalitet vill känna sig inkluderade av resten av klassen samt kunna ha bra kommunikation med sina klasskamrater och genom bra undervisning i IDH kan det skapa bra förutsättningar för inkludering, även utanför lektionstid. Funktionsnormen har en stor påverkan på ämnet IDH och denna kunskapsöversikten har som mål att visa på vilka sätt undervisningen påverkar inkludering av elever med en normbrytande funktionsnorm.

Individer med funktionsvariation är ur ett samhällsperspektiv en utsatt grupp, trots erhållandet av samma rättigheter till ett gott liv som övriga samhällsmedborgare. Föräldraskapet till barn med funktionsvariation, kan resultera i ett extra omvårdnadsansvar för att tillgodose barnets behov och rättigheter, vilket ibland med förnegativ inverkan på föräldrars hälsa. Antalet barn som är i behov av extra stöd för att uppnå sin fulla potential ökar. Den studerade koordinatorinsatsen verkar från ett personcentrerat förhållningssätt genom att kartlägga behov av stöd, identifiera och informera om samhällets stöd och tjänster från olika aktörer och förmedlar kontakter för att komma vidare i intern och extern vårdprocess. Syftet är att skildra föräldrars upplevelser av erhållandet av en koordinator. Kandidatstudien genomfördes i form av en litteraturstudie med innehållsanalys bestående av 10 artiklar. Resultatet synliggjorde föräldrarnas upplevelser av den relationella professionalismen som innebar stöd, kunskap och tillgänglighet vilket främjade välmående. De identifierade upplevelserna resulterade i tre kategorier; Att främjas välmående; Att erhållas kunskap genom kommunikation och Att erhållas stöd i vårdsamordning. Resultatet diskuterades utifrån vikten av att erhålla stöd i föräldraskapet sett till mänskliga rättigheter, gällande lagstiftning samt politiska mål i enighet med Agenda 2030 för att främja en nationell vårdutveckling som möter föräldrars behov i vårdens utformning.

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjänst på Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlätta användning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger på Riksarkivets söktjänst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfället inte är anpassad till mobila enheter. Vårt mål är även att undersöka hur inställningen ser ut för applikationer och responsiva webbplatser bland användare samt hur dessa åsikter skiljer sig mellan olika användarmålgrupper. Tillsammans med information från tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive responsiva webbplatser. I våra undersökningar har vi valt att använda oss av två datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkät och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmålgrupper. En webbenkät har även publicerats på Riksarkivets och Stockholms stadsarkivs webbplatser. / This paper reports a study in how a search service on the Internet can be completed either through a mobile application or through a responsive website, to facilitate use on a smartphone. The focus of the study is on the National Archives' search service National Archives Database (NAD), which is not currently adapted to mobile devices. Our aim is also to investigate how the attitude looks for applications and responsive websites among users and how these views differ between user groups. Together with data from previous research, a study was conducted to examine the pros and cons between apps and responsive websites. In our investigations we have chosen to use two methods of data collection: a quantitative web survey and semi-structured qualitative interviews, to complement each other. A total of nine interviews were conducted with three members from each of National Archives' main target groups. An online survey has also been published on the National Archives and Stockholm stadsarkivs websites.