This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

Uppsatsens syfte är att studera porträtteringen av nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhållande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jämförande analyser av romanerna utifrån ett litteratursociologiskt samt postkolonialt perspektiv med fokus på nationalism, religion och commemoration.   Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrågasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hänger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig föränderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har också kunnat visa att böckerna inte ämnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som något allenarådande eller fast, utan att de istället visar hur identitet ständigt förändras och skiljer sig från karaktär till karaktär, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma.

The purpose of this thesis is to study and analyse the Gorky Museum in Moscow, a house museum dedicated to the writer Maxim Gorky. The work explores the socio-political and cultural background for the museum, as well as what is conveyed there today, and how the museum approaches problems that house museums generally struggle with. The empirical part of the study is based on the fieldwork that the author conducted at the Gorky Museum during one month in the autumn of 2016, during which open and participant observation of the daily work at the museum was carried out. Attentive observations and systematic notes from guided tours constitute the basis for the description of the material and immaterial features of the museum. For the chapter on the historical and cultural context concerning the Gorky Museum, literary sources were used. The results of the study imply that there existed an authorised heritage discourse (AHD) in the Soviet Union that was directly governed by the authorities, that museums in the Soviet Union were politicised in a much more open manner than in the West, and that the young Soviet state needed to form a national identity for which Maxim Gorky and his literature came in handy. Further, they show that what is conveyed at the museum is something more than just Gorky himself, and that the complex relationship between Gorky and the house changes the impression that the visitors to the museum experience. Lastly, they demonstrate that the Gorky Museum is not exempt from dealing with questions regarding authenticity, representativeness, stereotypization and ”genius loci”, i. e. a sense of the lingering presence of the person commemorated. The conclusions to be drawn from this are that the complexity of the Gorky Museum lie in the fact that a collision between different values can be discerned at the museum, that a disharmony between Gorky and the house itself can be perceived, and that there exists more than one ”genius loci” at the Gorky House. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Sverige är idag part i ett flertal bilaterala investeringsskyddsavtal med länder världen över. Dessa avtal skyddar investerare som placerar kapital över landsgränserna. Avtalen ger ett långtgående skydd på så sätt att investerare ges rätt att vid tvist föra värdstaten inför internationell skiljenämnd. I tidigare investeringsrättsliga tvister har värdstaternas lagstiftning i vissa fall ansetts strida mot investerarens rätt till rättvis och skälig behandling. Rätten till rättvis och skälig behandling är en vanligt förekommande skyddsklausul i de bilaterala investeringsskyddsavtalen och uppsatsen avser därför utreda på vilket sätt denna rättighet skulle kunna påverka Sveriges möjlighet att lagstifta i allmänhetens intresse.   Uppsatsen utreder dels innebörden av rättvis och skälig behandling genom att undersöka hur tidigare skiljenämnder har tolkat skyddet, dels hur rätten till rättvis och skälig behandling skulle kunna tolkas i förhållande till tre hypotetiska svenska lagförslag. Utredningen tyder på att rätten till rättvis och skälig behandling ger ett långtgående skydd för utländska investerare. Uppsatsen ger avslutningsvis förslag på hur lagstiftning skulle kunna ske i enlighet med tidigare tolkning och tillämpning av skyddet för rättvis och skälig behandling.

Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

Innebörden av begreppet   ekosystemtjänster och värdet av dessa behöver spridas och förankras i   samhället i större utsträckning än vad som görs idag. Det har bland annat   uppmärksammas i ett av etappmålen inom de nationella miljökvalitetsmålen. Med   anledning av detta har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att   genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster, där det   övergripande målet är att öka förståelsen för den biologiska mångfaldens och   ekosystemtjänsternas värden samt deras betydelse i samhället.   Naturvårdsverket har inom ramen för detta regeringsuppdrag tagit fram en   vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamhet.   Vägledningen, som presenterades i november 2016, är indelad i fem steg och   vänder sig främst till centrala och regionala myndigheter men även till   kommuner. Med anledning av att vägledningen är ny så finns det få exempel på   hur vägledningens 5-stegsmetod kan tillämpas i praktiken. Denna fallstudie är   ett första exempel på hur den föreslagna 5-stegsmetoden kan användas inom en   nationell myndighet vilket gör fallstudien unik i sitt slag. Fallstudien   omfattar vildsvinsförvaltning och tar sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets   förvaltningsplan för vildsvin. I enlighet med vägledningens metod hölls en   workshop på Naturvårdsverket där personer från tre olika enheter medverkade.   Under workshopen identifierades och diskuterades möjliga kopplingar mellan   vildsvin och ekosystemtjänster, både i form av direkta ekosystemtjänster som   vildsvinen tillhandahåller, men även i form av de miljöeffekter som   vildsvinen har på ekosystemtjänster av både positiv och negativ karaktär.   Vidare diskuterades även förslag på hur detta skulle kunna integreras i en   uppdaterad version av nuvarande nationella förvaltningsplan för vildsvin.   Workshopen resulterade i en bruttolista på relevanta kopplingar som i ett   nästa steg bör verifieras genom att stämma av resultatet med aktuell   forskning, något som gjorts i begränsad utsträckning i denna fallstudie på   grund av tidsmässiga skäl. Däremot jämfördes den bruttolista med relevanta   kopplingar som identifierats i nuvarande nationella förvaltningsplanen för   vildsvin. Resultatet visade att 5-stegsmetoden hjälpte till att identifiera   tio nya kopplingar mellan vildsvin och ekosystemtjänster, främst inom   kategorin kulturella ekosystemtjänster. Dessutom bidrog resultatet till fler   infallsvinklar samt en mer nyanserad bild av de kopplingar som redan berörs i   den nuvarande nationella förvaltningsplanen för vildsvin. Sammanfattningsvis   erbjöd vägledningen ett användbart verktyg för att systematiskt identifiera   relevanta ekosystemtjänster samt belysa påverkan på dessa. Det har ett värde   inom viltförvaltningsarbetet, både i enlighet med den nationella   förvaltningsplanen för vildsvin som är ämnad att revideras i takt med att ny   kunskap genereras och nya erfarenheter, och i enlighet med Naturvårdsverkets   Strategi för Svensk Viltförvaltning som förespråkar att viltförvaltningen ska   vara adaptiv och hela tiden utvecklas genom ny kunskap. Att identifiera   relevanta ekosystemtjänster bidrar dessutom till att uppnå ett av etappmålen   inom de svenska miljömålen som säger att ”senast år 2018 ska betydelsen av   biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och   integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra   beslut i samhället där så är relevant och skäligt”. / The meaning of the concept ecosystem services and their values needs   to be disseminated and established to a greater extent than it is today   which, for instance, are acknowledged in one of the milestone targets among   the Swedish Environmental Objectives. With that in mind, the Swedish   Environmental Protection Agency has been given a mandate from the Government   which comprises communication efforts regarding ecosystem services where the   overall objective is to increase the understanding of biodiversity and the   values of ecosystem services, including their importance to society. As a   result, the Swedish Environmental Protection Agency has developed guidance in   order to integrate ecosystem services in authorities’ activities. The   guidance, which was presented in November 2016, is divided into five steps   and is primarily to be used by central authorities, as well as county administrative   boards or municipalities. However, there are currently few examples available   regarding how to practically apply this 5-step method. Thus, the purpose of   this case study is to present the first example of how the 5-step method can   be used within a central authority, which makes this case study unique of its   kind. The case study focuses on wild boar management and Sweden’s national   management plan for wild boar. A workshop was held at the Swedish   Environmental Protection Agency in accordance with the 5-step method and   people from three different units participated. Possible connections between   wild boar and ecosystem services were identified and discussed during the   workshop, both in terms of direct ecosystem services provided by wild boar,   but also in terms of the positive or negative impacts that wild boar has on   ecosystem services. Possible ways to integrate these findings into an updated   version of the national management plan for wild boar were also discussed.   The workshop resulted in a “gross list” of relevant connections, which, as a   next step, needs to be verified by adding findings from current research.   This has only been done to a smaller extent in this case study due to a   limited timeframe. However, the gross list was compared to relevant   connections that could be identified in the current national management plan   for wild boar. The results showed that the 5-step method helped to identify   ten new connections between wild boar and ecosystem services, primarily   within the category of cultural ecosystem services. The discussions during   the workshop also contributed to a deeper understanding of the connections   that had already been identified in the current national management plan for   wild boar. In summary, the guidance provided a useful tool to systematically   identify relevant ecosystem services and to address the impacts on these   services. The identified connections has a value for wildlife management   work, both in accordance with the national management plan for wild boar   which is intended to be updated when new knowledge and new experiences are   generated, but also in accordance to the Swedish Environmental Protection   Agency’s Strategy for Swedish Wildlife Management which also says that   wildlife management should be adaptive and constantly developed through new   knowledge. To identify relevant ecosystem services also contributes towards   achieving one of the milestone target within the Swedish Environmental   Objectives, which says that “the importance of biodiversity and the value of   ecosystem services are to be generally known and integrated into economic   positions, political considerations and other decisions in society where it   is relevant and reasonable to do so”. / <p>2018-07-17</p>

Nationella rekommendationer beskriver att spädbarn upp till sex månader endast bör erhålla exklusiv amning och därefter rekommenderas delvis amning i ett år eller längre. En viktig faktor, ur vårdens perspektiv, som visat sig vara avgörande för att kvinnor ska lyckas med amning är att vårdpersonal ger individuellt anpassad vård och stöd kring amning. Det saknas idag en tydlig beskrivning av hur denna vård ser ut i Sverige. Därav väcktes intresse av att undersöka detta. Studiens syfte var att kartlägga omfattning, organisation och vårdens innehåll beträffande den barnmorskeledda mottagningsverksamhet i relation till amning som finns för kvinnor i Sverige. En kombinerad metod bestående av en kvantitativ och kvalitativ ansats har använts och bygger på en enkätundersökning. Resultatet analyserades med beskrivande statistik och innehållsanalys. Resultatet visar att det skiljer sig vilka kvinnor som har rätt att söka vård och att tillgängligheten ser olika ut. Det framkom att det inte finns någon enhetlig benämning på mottagningarna och att tillgången till vidareutbildade barnmorskor inom amning inte alltid finns tillgänglig. Angående vårdens innehåll beskrivs i resultatet att barnmorskornas främsta arbetsuppgift på mottagningarna består av samtalsstöd och rådgivning och deras vidareutbildning står i relation till detta. Barnmorskornas uttryckte önskemål om ökad kompetens hos all personal i vårdkedjan, utökade resurser samt möjlighet att öka kontinuiteten på arbetsplatsen genom att minska på rotationstjänsterna. Slutsatsen blev att vården bör vara utformad utifrån ett patient- och normkritiskt perspektiv och att nationella riktlinjer behöver utvecklas och implementeras i verksamheterna för att alla kvinnor i Sverige ska ha rätt till lika vård oavsett var i landet man bor.

Den nationella värdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och används inom särskilda boenden inom äldreomsorgen och hur den har påverkat verksamheterna. I den nationella värdegrunden utgår lagen ifrån att alla ska se vårdtagaren och ge denna ett värdigt liv och välbefinnande. Genom denna lag ska vårdtagaren kunna påverka sin egen vård, och även som närstående kunna göra sin åsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahåller material till genomförandet.Syftet med undersökningen är att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och användning av den nationella värdegrunden inom äldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom äldreomsorgen. En intervjuguide som bygger på frågeställningar ur värdegrundsperspektiv är grunden till intervjun. Att besöka respondenterna på respektive arbetsplats gav en intervju som kändes bekväm och avslappnad Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys av materialet i intervjuerna. Intervjuerna ledde fram till ett resultat där tre kategorier var framträdande och dessa var betydelse av erfarenhet, utbildning i värdegrund och förändring i verksamhet.Det blev två till fyra stycken kategorier i respektive underkategori efter att sammanställningen av resultatet var klart. De underkategorierna är erfarenhet av ledarskap, medarbetare med erfarenhet av förändringsarbete, chefers utbildning i värdegrund, utbildning av personal i verksamhet, problem i arbetsgruppen, relationer, arbetsmiljön och tydlighet. Genom att använda oss av att göra en kvalitativ innehållsanalys, har vi kunnat hålla oss så nära texten vi fått i vårt samlande av empiri.Implementeringen utav den nationella värdegrunden har i verksamheterna kommit igång men inte varit helt utan problem. Faktorer påverkar som stora personalförändringar eller ointresse hos personal har gjort att det förekommer förseningar i verksamheterna. Men enhetscheferna arbetar för en lösning på det. Att inspirera och motivera sina medarbetare kan vara en lösning. / Program: Fristående kurs

In 2017 the Swedish government established a national food strategy “A National Food Strategy for Sweden -more jobs and sustainable growth throuout the country” which aims to achieve a long-termed sustainable and competitive food chain. The purpose of the strategy is to serve as a platform for which the Swedish politics is to form the food industry to the year 2030. The government urge that engagement and cooperation between participators in the food industry at local, regional and national level are necessary to make the food strategy possible to implement. The global challenges with a growing population with the need for food and climate change makes it more urgent to act faster within national frontiers. Implementing political strategies is proved to be somewhat difficult as studies shows that it is often produced isolated at different political levels with different ambitions. This study views the regional food strategies made by Jönköpings country och Örebro country through a policy analysis. The aim is to explore which implementation arenas and mechanisms the policy documents include through a theoretical lens. The result shows that implementing the policy in this case mainly plays within a Top-down arena. The outcome of the strategy depends on how well the process mechanisms are managed. The clarity of political decision, stakeholders shearing the same goals and cooperation between differen actors are important mechanisms for the implementation of the national food strategy. / Sveriges regering framtog år 2017 en nationell livsmedelsstrategi “Sverige - Fler jobb och en hållbar tillväxt i hela landet” som ska bidra till en långsiktig hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Denna strategi ska användas som en plattform för vilken politik som utformas för livsmedelsindustrin fram till år 2030. Regeringen betonar att livsmedelsstrategin är kräver engagemang och samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå för att strategin ska möjliggöras. Globalt står vi inför flera utmaningar som bland annat att förse en ökande befolkningsmängd med livsmedel och stora klimatförändringar. Detta bidrar till att agera mer skyndsamt inom statliga gränser. Svårigheter att implementera politiska strategier har visats i studier genom att strategierna oftast är isolerat framtagna på olika politiska nivåer med varierade ambitioner. Denna studie undersöker regionala livsmedelsstrategier framtagna av Jönköpings läns och Örebro län genom en policyanalys. Syftet är att undersöka vilka implementeringsarenor och mekanismer som framträder genom att använda en teoretisk lins. Resultatet visar att implementeringen av policyn i detta fall främst kan kopplas till en toppstyrd arena. Utgången för strategin är beroende av på vilket sätt processmekanismerna utspelas. Tydlighet i det politiska beslutet, gemensam målsättning och samverkan mellan aktörer är bidragande för en lyckad implementering av livsmedelsstrategin.

The purpose of this study is to take a closer look at the five municipal diocesan libraries of Sweden and their lack of national guidelines. The study focuses on the experiences of the staff, what their opinion is about the lack of guidelines, how it affects their work and what kind of impact they think a creation of national guidelines in the future could have on the library and their work. Semi-structured interviews have been conducted with six librarians, or in one case a library assistant, during visits to each of the municipal diocese libraries. A qualitative contentanalysis, as described by Wildemuth (2009) was then applied to the results of the interviews. The results of the analysis show that there are six recurring themes. These themes are To increase visibility and accessability, The importance of networking, The lack of resources, To preserve or not exist, Believing in your circumstances while wanting to improve, as well as Regulatory documents and the Do It Yourself-culture. The findings of the study show that there is a strong Do It Yourself-culture among the Swedish municipal diocese libraries. The employees take the lack of national guidelines into their own hands and create substitutes, but show a clear interest in official national guidelines.