Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet. I samband med värdetillskrivningen sker även en hierarkisering och positionering gentemot andra regioner och matkulturer. Vidare visar analysen hur konstruktionen av den nordiska matkulturen och identiteten legitimeras genom hänvisning till konkurrens och en hotande global livsmedelsmarknad präglad av likriktning och ohälsosam snabbmat. Genom att kombinera hänvisningar till historisk nordiskt förgånget med den globala nutiden och framtiden får den nordiska identiteten fotfäste. Genom en implementering av Ny Nordisk Mat:s ”ideologi” i alla sociala skikt i form av smakutbildning och nordisk mat på officiella matinstitutioner möjliggörs upprätthållandet och reproduktionen av den nordiska identiteten och den matkulturen. Analysen visar att arbetet med att konstruera en den nordiska matkulturen och identiteten till stor del är en varumärkningsprocess, där en viktig del utgörs av att balansera mellan det regionala och det internationella. Genom ett strategiskt urval kan samma värden som används för att marknadsföra och differentiera Norden på den gastronomiska kartan appliceras universellt. Nationalistiska tendenser avslås genom en förståelse av att den nordiska regionen och maten förtjänar att synas och inta vad som upplevs vara en rättmätig position på den gastronomiska arenan. Samtidigt finns det tecken som tyder på att det, när det väl skapats en tydlig identitet och matkultur, är lättare att öppna upp för influenser utifrån. Uppsatsen öppnar därmed upp för frågan om huruvida skapandet av gränser är en förutsättning för ökad tolerans inom regionala matpraktiker.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn. Vidare iakttas en konflikt mellan politisk ideologi och en motvilja att kritisera politiska allierade hos Arbetarbladet, låg nivå av kritik hos Norrlandsposten, samt en tendens mer karaktäristisk av en perifer tidning hos Norrlandsposten. Slutsatsen som dras är att Norrlandsposten troligen medvetet fokuserade mer på Norrland och att Arbetarbladet agerade som många arbetartidningar under tidsperioden.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur organisationskultur och nationell kultur påverkar ledare i det multinationella företaget Sector Alarm, och vidare hur dessa faktorer påverkar ledare vid implementering av organisationsvärderingar. Genom semistrukturerade intervjuer med ledare från Sverige, Norge och Finland analyseras och jämförs nationella kulturella profiler utifrån Hofstede (1994) och GLOBE-studien (House et al., 2004). Studien undersöker även hur företagets organisationskultur upplevs och organisationsvärderingarna används vid implementering utifrån Schein (2010). För en djupare förståelse för organisationskulturen och dess påverkan på ledare intervjuas även fyra HR- ansvariga. Resultatet visar att Sector Alarm har en stark organisationskultur vilket skapar förväntningar på ledarna som måste anpassa sin nationella kultur efter den. Trots viss flexibilitet i beslut följs organisationskulturen vid implementering av organisationsvärderingarna. Samtidigt är ledarna rekryterade för att passa in i företaget, och därmed indikerar resultatet på att organisationskulturen har en större påverkan på ledare och vid implementering av organisationsvärderingar.

The aim of this study is to examine how national identity is expressed in popular history books for children. The source material consists of five popular history books from between 1962 and 1993. The books have been analysed using the method of conceptual history. This method is based on the assumption that language will always reflect the cultural, political and social world, which is why it's well suited for an analysis of the presence of an idea (the nation) in text. The chosen concept for this study is "the Swedes". The concept's synonyms, opposites and associated words are identifed. This is followed by a discussion based on the theoretical framework and historical background. The essay concludes that expressions of national identity are present in all five books, but in different forms and to varying degrees.

Denna uppsats är en fokusgruppstudie som handlar om människors känsloattityder, upplevelser och åsikter om EU och begreppet demokrati i förhållande till EU. I anknytning till detta diskuteras även hur informanterna ser på sin identitet kopplad till det nationella och europeiska, samt hur de upplever vikten av EU’s funktionalitet och krishantering för att känna förtroende för EU som organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för just de upplevelser och tankar som informanterna delar med sig av och hur de diskuterar dem. Med hjälp av empiriskt material ifrån två genomförda fokusgrupper, en tematisk analysmetod samt teori och tidigare forskning som berör demokrati, demokratisk legitimitet, accountability, europeiskt medborgarskap och nationell identitet, landar uppsatsen i en dubbelsidig slutsats som visar på att deltagarna i studien både har intagit någon slags passiv men observant åskådarplats men samtidigt gärna vill bli mer insatta. Man tror och hoppas att EU är en kraft för samarbete och lösningar, men ser också hur de inte alltid uppfyllt de förväntningarna tidigare. Analysen behandlar också uttalanden som tyder på att den nationella identiteten hos informanterna är stark, men också inkorporerar inslag av europeiska element

The overall purpose guiding this thesis was to assess the possibility of liberal nationalism in Sweden. In order to do that, a descriptive analysis of Swedish citizens attitudes regarding national identity is needed. National identity was assessed as an umbrella term consisting of four separate dimensions: national attachment, national pride, national chauvinism and a normative conception of national identity. The dimensions can be separated empirically and result in different consequences. It’s assumed that older people have stronger feelings about national identity compared to younger. This presumption was tested with a Chi2-test between people below and over 65 years old, acquired from a representative sample of the Swedish people. The main result from this thesis was that overall the Swedish people have a strong attachment to their country, with over 90% feeling close or very close to Sweden. Most are also proud over their citizenship (over 90%), where a strong sense of pride originates from the way democracy works (80%). Attitudes about the normative conception of national identity showed that respect of political institutions and laws, language and culture are seen as important elements of a true Swede. Around 23% had chauvinistic attitudes. The result is however not conclusive since 40% of the respondents chose a non-saying alternative. This requires further investigation, preferably with a qualitive approach. Together with an ethnic conception of Swedishness, chauvinism is the part of national identity that clearly relates negatively to liberal nationalism. In general, no clear differences were found when comparing older with younger. Except for the normative conception of national identity, where a statistic significant difference showed that older have higher demand and also a more ethnic understanding of citizenship. There was also a tendency that older identified more strongly with Sweden, and younger were prouder of how democracy works.

Denna uppsats undersöker relationen mellan amerikanska krigsfilmer om Vietnam och det samtida mottagandet av dessa i Sverige. Frågeställningen lyder: Hur mottogs den första vågen av filmer med anknytning till Vietnamkriget som nådde de svenska biograferna 1978–79? Den historiska receptionsstudien utgår från samtida tidningsartiklar och recensioner från Kungliga Bibliotekets arkiv för svenska dagstidningar som berör åtta utvalda filmer: Hjältar (Heroes, Jeremy Paul Kagan, 1977), Rolling Thunder (John Flynn, 1977), The Boys in Company C (Sidney J. Furie, 1978), Hemkomsten (Coming Home, Hal Ashby, 1978), Dog Soldiers (aka Who’ll Stop the Rain?, Karel Reisz, 1978), Deer Hunter (The Deer Hunter, Michael Cimino, 1978), Sista utposten (Go Tell the Spartans, Ted Post, 1978) och Apocalypse (Apocalypse Now, Francis Ford Coppola, 1979). Analysen genomförs utifrån tre specifika teman i receptionen: a) Den amerikanska krigsfilmsgenren i relation till nationell identitet, b) Krigsveteranernas möte med det civila samhället och c) Den etniska representationen av vietnameser. I resultaten framgår att samma film ofta bedömdes på olika sätt, vilket i många fall kan förklaras utifrån receptionsteoretiska begrepp. Skillnader i sociokulturell kontext och journalistisk ambition kan förklara viss variation. Det stundtals negativa mottagandet kan bero på att den svenska kontexten skiljde sig från den amerikanska, bland annat i synen på genre och nationell identitet, men även i fråga om representationen av vietnameserna i filmen. Att Vietnamkriget fortfarande var en infekterad fråga under slutet av 70-talet har en inverkan på alla tre tematiska analyser, där en generell tendens att politisera filmrecensioner tydligt framkommer i studien. Hur detta skiljer sig från mottagandet av senare decenniers vietnamfilmer, under ett annat politiskt samhällsklimat, är ett utmärkt ämne för fortsatta studier.

Sveriges regering presenterade 2017 en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, där målet är att Sverige ska bli det främsta landet i världen att nyttja digitaliseringens möjligheter. Tillgången till pedagogiskt samt tekniskt stöd har visat sig variera kraftigt och det finns fortfarande en osäkerhet kring den digitala kompetensen och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Denna studie har syftat till att undersöka hur skolor bedriver sitt digitaliseringsarbete i relation till den nationella digitaliseringsstrategin samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med det. Detta har genomförts utifrån digitaliseringsledares perspektiv. Inriktning har varit på digitaliseringsstrategins två första fokusområden. Det har sedan tidigare genomförts kvantitativa undersökningar utifrån elevers, pedagogers och skolledares perspektiv, men digitaliseringsledares perspektiv har inte undersökts. Digitaliseringsledaren är en viktig roll som har en stor betydelse för integrationen av digitala verktyg inom skolväsendet för pedagoger. Därav har denna studie utgått från digitaliseringsledares perspektiv. Detta för att bidra till en mer komplett förståelse för arbetet av skolans digitalisering. Kvalitativa intervjuer med digitaliseringsledare har genomförts för att skapa en mer djupgående förståelse inom området. I resultatet presenteras digitaliseringsarbetet på två nivåer: organisatorisk samt individnivå. På en organisatorisk nivå är digitaliseringsstrategin välkänd, men används inte överallt. Skolledaren visar sig även spela en stor roll, då de ansvarar för att rätt förutsättningar finns ute i skolverksamheterna. Detta, tillsammans med olika resurstillgångar kan skapa problem för den önskvärda likvärdigheten av skolan. På individnivå bedrivs digitaliseringsarbetet genom digitala arbetsgrupper för att sprida kunskaper ute i skolverksamheterna. Utmaningar för digitaliseringsarbetet är bristen på ekonomiska förutsättningar samt avsatt tid för digital kompetensutveckling. Möjligheter är att vissa skolverksamheter ser digitaliseringsarbetet som en naturlig del i sin budgetering. Detta, tillsammans med pedagogers alltmer positiva attityder gällande användning av digitala verktyg, är ett steg i rätt riktning för skolans digitalisering.

Purpose – The notion of neutrality as a core value for public libraries is currently under debate within LIS. The purpose of this paper is to examine how the public libraries' democratic mission is presented in Swedish national library strategy and to examine how different aspects of the mission are affected by notions of neutrality. Design/methodology/approach – The recent proposal for a national strategy for libraries, as well as the previously published draft of the strategy and four referral bodies are examined using discourse analysis. Findings – The findings indicate that the notion of neutrality is widely recognised as a core value for public libraries within the strategic documents analyzed. Ambiguity surrounding the concept is however being manifested in the strategy when notions of libraries' independence, social responsibility and capacity for defending democracy are being expressed as means to attain the goal of democracy. The ambiguity surrounding the concept of neutrality that is present in the text is nevertheless largely unaddressed by the Royal Library of Sweden. Originality/value – This paper is a contribution to the ongoing debate regarding the concept of neutrality and the public libraries' democratic mission. Rather than examining LIS professionals' views on neutrality, this paper addresses the viewpoints expressed on the national strategic level of the swedish library institution, which as of yet rarely have been examined within swedish LIS. Paper type - Bachelor thesis