Avsikten med examensarbetet är att få kunskap om vad gymnasielärare har för åsikter kring nationella provens syfte och utformning, hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska samt vad de anser om nationella proven när det gäller betyg och bedömning. Ytterligare ämnar sig studien att få kunskap om vad gymnasieelever i årskurs 3 har för uppfattningar kring de nationella provens utformning och dess betydelse. Studiens ändamål är att ge en djupare inblick i nationella provens betydelse från två olika perspektiv. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ och en kvantitativ metodik använts i form av intervjuer och en enkätundersökning. Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med nationella prov. Till exempel ger proven en vägledande bild av elevernas kunskaper och att de stödjer en likvärdig bedömning. Däremot behandlar proven endast en liten del av kursen. I korthet visar resultaten att nationella provens syften inte uppfylls helt.

Föräldrar har enligt europakonventionen rätt att välja en utbildning åt sina barn som är i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa eller filosofiska övertygelse, vilket är grunden för waldorfskolor och konfessionella friskolor i Sverige. Trots att undervisningen i sådana skolor enligt skollagen ska vara ickekonfessionell har dessa skolor ibland anklagats för att bedriva religiös indoktrinering. Inom biologiämnet finns dessutom en del innehåll, såsom evolutionsteori, som kan upplevas stå i motsättning mot vissa religiösa föreställningar om livets ursprung. I denna studie jämfördes därför resultat på nationella prov i biologi mellan waldorfskolor, skolor med religiös anknytning och övriga skolor, för att undersöka om det fanns anledning att anta att dessa motsättningar påverkar elevernas biologikunskaper negativt. Data över nationella provresultat i biologi, från Skolverkets registerdatabas, analyserades med hjälp av en variansanalys. Waldorfskolor hade något bättre resultat på nationella prov i biologi jämfört med övriga skolor, medan skolor med religiös anknytning varken hade bättre eller sämre resultat jämfört med waldorfskolor eller övriga skolor. Att potentiella motsättningar mellan biologiämnets kursplan och vissa religiösa inriktningar skulle påverka elevernas kunskaper i biologi negativt ger denna studie därmed inget stöd för.

Denna uppsats undersöker elevtexter från nationella provet i svenska som andraspråk före och efter skolreformen 2011. Syftet med studien är att kvantitativt undersöka fyra textmått som i tidigare forskning har tytt på textkvalitet i elevtexter, då textmåtten har korrelerat med högre betyg. Vidare ämnar undersökningen ta reda på om resultatet för textmåtten har förbättrats över tid. Detta har gjorts genom att studera elevtexter från två olika år, då två olika kursplaner var verksamma. Materialet i denna uppsats består av två textkorpusar med 30 elevtexter från 2012 och 30 elevtexter från 2019. Analysverktyget Swegram har använts för att ta fram värden för nominalkvot, ordlängd, textlängd och ordvariation som vidare har analyserats. Resultatet visar att tre av fyra textmått korrelerar med betygsstegen i båda textkorpusarna. Det enda textmåttet som inte följer betygsstegen är textlängd. Vidare visar resultatet att värdena för samtliga textmått har stigit från 2012 till 2019. Min tolkning är att ökningen av värdena kan vara en följd av förändringarna i kursplanen från 2011.

Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

Många elever hamnar i svårigheter med matematiken vilket kan få stora konsekvenser i såväl privatliv som kommande yrkesliv. I skolan kan en elev ha allmänna svårigheter med många ämnen vilket gör det förhållandevis enkelt att planera en bra undervisning. Specifika matematiksvårigheter innebär svårigheter med vissa delar av matematiken. Eleverna är ofta normalbegåvade men uppvisar en ojämn utveckling och de dagliga prestationerna varierar stort. Det finns mycket att vinna på att ge elever adekvat stöd i skolan, inte minst samhällsekonomiskt. Min studie handlar om vilka räknefel som är vanliga hos elever i matematiksvårigheter. Jag har granskat nationella prov i matematik i år 6 hos elever som uppvisat låga prestationer. Provsvaren har granskats med viss förkunskap men utan någon hypotes vilket utmärker konstruktivistiskt grundad teori. Metoden innebär att man växlar mellan insamlande av empiri och analys tills mättnad uppkommer och en teoretisk modell växer fram. Det som framkommer är att eleverna främst har svårigheter med förståelse av begrepp, symboler och enheter samt rimlighetsbedömning. Som exempel kan nämnas problem med att förstå medelvärde och omkrets, procent-och likhetstecknet samt enhetsomvandlingar. Det är vanligt att eleverna lämnar orimliga svar. Jag kan också se svårigheter med strategitänkande och att tolka matematiska uppgifter, särskilt längre textuppgifter. Språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kan försvåra matematikinlärningen men även andra kognitiva brister kan skapa problem. Oavsett typ av svårighet har eleven enligt svensk skollag rätt till stöd om målen ej nås. Mitt arbete kan bidra till att pedagoger får ökad kunskap om vad som kan gå fel i det matematiska tänkandet.

Under 2010-talet har Sverige tagit emot människor från andra länder. I många skolor runtom i Sverige studerar elever som inte har svenska som modersmål. Vilket kan bidra till att det blir mer ansträngande för en andraspåkselev att tillgodogöra sig undervisningen i jämförelse med en elev med svenska som modersmål. Enligt den nuvarande läroplanen ska undervisning anpassas utefter eleverna och utbildningen ska ge elever förutsättningar som krävs för att genomgå studierna. Denna uppsats syftar till att undersöka läsbarheten i Nationella proven, 2013, för två årskurser. De undersökta texterna är tre sakprosatexter från respektive årskurs (6 och 9). Syftet är också att studera vilka förutsättningar som finns i texterna vad gäller röst och kausalitet, utifrån ett läsbarhetsperspektiv.  Tidigare forskning pekar på att röst och kausalitet kan vara två språkliga variabler som bidrar positivt till läsförståelsen, i synnerhet för andraspråkstalare. Röst kan delas upp i tre underkategorier; dynamik, muntlighet och närhet. Studien är både kvantitativ och kvalitativ. Genom att räkna olika typer av ordklasser kan värden erhållas och jämföras. Även utdrag ur de undersökta texterna presenteras och diskuteras.  Resultatet visar att de undersökta texterna innehåller röst och kausalitet i varierande grad. De flesta texternas värden ligger runt vad tidigare forskare anser läroböcker ska ligga på.

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

I den här studien undersöktes 15 elevtexter skrivna på det nationella provet inom Svenska för invandrare, kurs C. Elevtexterna studerades med hjälp av två metoder, Läsbarhetsindex och Processbarhetsteori, för att utröna om samband kunde påvisas mellan texternas språkliga egenskaper och betyg. Studien jämförde elevtexterna utifrån två frågeställningar: vilka observerbara utvecklings-/processningsskillnader finns mellan de skriftliga produktionerna och hur speglas dessa skillnader i betygsnivån? I studien kunde inget samband påvisas mellan texternas språkliga nivå enligt PT, deras Lix-värden och betyg. Ett klart samband kunde dock visas mellan elevtexternas PT-nivå och betygsättningen. Inget samband kunde påvisas mellan texternas Läsbarhetsindex och betyg eftersom Lix saknar graderingskala för mycket lättlästa texter, medan ett visst samband kunde visas mellan två Lix-faktorer – antal ord och antal meningar – och betygsättning. Processbarhetsteorin kan användas som bidragande del i en mer regelbunden kartläggning av elevers verkliga kunskaper, för att sambandet mellan elevers språkliga utveckling och betyg ska kunna stärkas.

Den här undersökningen analyserar syntaktista skillnader mellan elevtexter i ämnen svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan elevtexter i de olika ämnena gällande fundamentsvariation, bisatser och nominalfraser. Materialet, som analyseras med en kvantitativ metod, är hämtat ur arkivet för nationella prov vid Uppsala universitet och består av 16 elevtexter varav hälften i ämnet svenska och hälften i ämnet svenska som andraspråk. Samtliga 16 elevtexter har fått betyget C. Resultatet visade att det inte finns några större skillnader i syntaxen mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9, vilket tyder på att andraspråkseleverna ligger på en liknande nivå som förstaspråkseleverna vad beträffar syntaxen, åtminstone inom ramen för aktuell betygsnivå.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur svensklärare tänker kring den bedömningssituation de står inför under vårterminen 2021. På grund av den rådande COVID- 19 pandemin beslutade Skolverket att ställa in de nationella proven och ersatte dessa med ett icke obligatoriskt bedömningsstöd. Inför läsåret 2018 kom en ändring i Skollagen som innebar att de nationella provresultaten nu särskilt ska beaktas i bedömningen. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fem stycken svensklärare och en (1) specialpedagog genom semi- strukturerade intervjuer. Det framkom att lagändringen inte har inneburit någon märkbar skillnad i de lärarnas sätt att bedöma och att de inte är oroliga över den bedömningssituation de är i. Det uttrycks däremot en oro över att eleverna inte får en likvärdig och rättssäker bedömning i och med de inställda nationella proven.