Denna uppsats undersöker Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten med fokus på upplevelsen av omvärlden i allmänhet och naturmiljön i synnerhet. Med fenomenologisk närläsning som metod görs en tematisk textanalys utifrån fenomenologisk och ekokritisk teoribildning. I undersökningen analyseras på vilka sätt naturförnimmelserna hos romangestalterna Annie Raft och Johan Brandberg utgör en bärande del i beskrivningen av deras förhållande till naturen, samt hur det kan förstås i relation till ett bredare kulturhistoriskt ramverk. Analysen visar på att förändringen i Annies och Johans upplevelse av miljö och omvärld avspeglas i hur de förhåller sig till den moderna civilisationen, det industrialiserade skogsbruket och den vildmarksnatur som oåterkalleligt förändrats av människan. Jämsides med att deras inställning till den mänskliga kulturen förändras synliggörs en utveckling av hur den kringliggande naturen förnims.

<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

The purpose of this thesis is to look into the teaching methods and content in Zimbabwean biology education, and the possible influences that the teachers’ view of nature have on this education. The study was performed in and around Mutare in eastern Zimbabwe with eleven observations and six interviews in primary and secondary schools, corresponding to years four to nine in the Swedish compulsory school. My study shows that the teachers’ view of nature is in many parts similar to the Swedish view of nature, but differ in a closer connection to religiosity and in a more every-day-life relation to nature. This is reflected in several of the concepts that view of nature consist of. The view of nature is influencing the content in biology partly. Since science hold universal concepts which are the same all around the world, the view of nature does not influence the scientific parts of biology, but have influence on where the emphases in the education is put. The results show no direct influence of the view of nature on teaching methods, but indirectly influenced by the choice of content.

<p>The purpose of this thesis is to look into the teaching methods and content in Zimbabwean biology education, and the possible influences that the teachers’ view of nature have on this education. The study was performed in and around Mutare in eastern Zimbabwe with eleven observations and six interviews in primary and secondary schools, corresponding to years four to nine in the Swedish compulsory school. </p><p>My study shows that the teachers’ view of nature is in many parts similar to the Swedish view of nature, but differ in a closer connection to religiosity and in a more every-day-life relation to nature. This is reflected in several of the concepts that view of nature consist of. The view of nature is influencing the content in biology partly. Since science hold universal concepts which are the same all around the world, the view of nature does not influence the scientific parts of biology, but have influence on where the emphases in the education is put. The results show no direct influence of the view of nature on teaching methods, but indirectly influenced by the choice of content.</p>

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.

Natursyn är en del i hur människor ser och förstår världen. Det är även en central aspekt inom hållbar utveckling, därför att hur människan ser på naturen kan påverka deras agerande för dess bevarande och användande. För att kunna lära känna den naturliga världen och på så vis förvalta positiva miljöattityder, känna en samhörighet till naturen och utveckla sin handlingskompetens, behöver barn få chans att tillbringa tid ute i naturen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att ge en inblick i blivande F-3 lärares tankar och föreställningar om natursyner och hur de förmedlas i undervisningen, och lärarstudenters undervisningsföreställningar om hållbar utveckling och utomhuspedagogik. Empirin består av elva intervjuer med F-3 lärarstudenter. Studiens resultat visar att det är vanligt bland lärarstudenter att de vill lära sina elever att värna om och respektera naturen, samt förstå att naturen är viktig att bevara och att den bär på ett egenvärde. I studiens resultat lyfts både aktiviteter med relationellt didaktiskt syfte och instrumentellt didaktiskt syfte av lärarstudenterna och kopplas till hållbarhetsarbetet. Genom att tillgodose sina elever med olika sorters naturmöten, instrumentella och relationella, får eleverna möta naturen utifrån olika synsätt. Majoriteten av studiens respondenter kopplar endast utomhuspedagogik till den ekologiska dimensionen och lyfter främst beteendemodifierande undervisning. Inom undervisning för hållbar utveckling är det angeläget att undervisa för handlingskompetens framför användandet av beteendemodifierande undervisning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteratur som är publicerad mellan år 1900–2021 och om det eventuellt har skett några förändringar. En konventionell innehållsanalys har använts som metod för att kunna besvara syftet. Totalt har 18 barnböcker analyserats, jämnt fördelade i tre årsperioder: 1900–1949, 1950–1999 och 2000–2021.  Resultatet visar framför allt flera områden där det framträder skillnader mellan årsperioderna.  En av skillnaderna är att skogsmiljön har gått från att vara helt central till att bli mer avlägsen från människan. En annan tydlig förändring är hur arter har gått från att beskrivas på ett normativt sätt, till att beskrivas på ett mer kunskapsinriktat sätt. Antropomorfismen har präglat en stor del av barnlitteraturen, men har sakta börjat försvinna i de nyaste böckerna. Resultaten visar också att ett antropocentriskt förhållningssätt, där människan sätts i centrum, dominerar i dessa barnböcker.  Studien bidrar med kunskap om vad läsaren möter i barnböcker och antyder att det kan vara viktigt att reflektera över innehållet i den barnlitteratur som används i förskolans utbildning. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how forest environments are depicted in children’s literature that is published between the years of 1900-2021 and if there is anything that has changed. A conventional content analysis has been used to answer the aim of the study. In total, 18 children’s books have been analyzed, equally distributed between the timeframes: 1900-1949, 1950-1999 and 2000-2021. The result indicates that above all, there are several areas that hold differences between the timeframes. The forest environment was once very central in the books and now appears more distant from humans. Another clear difference is how different species used to be described with words embedded with value that is now described more factually. Anthropomorphism has been very evident in children’s literature but is slowly starting to disappear in newer books. The result also shows that an anthropocentric perspective, where the human is central, dominates in these children’s books. The study provides knowledge on what the reader will meet in children’s literature and suggests that it can be of importance to reflect over the content within the children’s literature that is being used in a childcare setting and preschool education

This thesis conducts a comparative and ecocritical examination of Blackfish and Grizzly Man, two nature documentary films dealing with separate cases of human fatalities caused by wild animals. The aim was to show how nature and non-human animals as well as the relationship between humans/civilization and non-human animals/nature are represented in the films. Additionally, the effects of the representations of non-human animals on a viewer are also examined. For examining representations, the main theoretical frameworks used were: Frans De Waal’s understanding of the concepts of animalcentric and anthropocentric anthropomorphism, and Hillevi Ganetz’s understanding and use of the concept of natursyn (english: view on nature), meaning cultural interpretations of nature, which divides into three views: beautiful, sublime and picturesque. For the additional aim, the concepts of trans-species empathy and false-intimacy were used, the former via Alexa Weik von Mossner’s understanding and use, the latter via Derek Bousé’s. Essentially, the related concepts refer to the human ability to engage emotionally with non-human characters.  What the results show is that both Grizzly Man and Blackfish have ambivalent attitudes toward nature. In both Grizzly Man and Blackfish there are signs of different kinds of anthropomorphism. In terms of natursyn, Grizzly Man consists of a picturesque and a sublime view, articulated verbally and visually, whereas Blackfish consists of a beautiful and a picturesque view, articulated verbally, visually and sonically. The thesis also shows that the representations of orcas as human-like and close-ups of orcas with physical injuries in Blackfish have the potential of creating trans-species empathy. In Grizzly Man, Werner Herzog’s indifferent conception of nature, proclaimed through spoken narration as close-ups of a bear face are shown, discourages the potential effects of such imagery, namely false intimacy.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om naturfotografers natursyn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex naturfotografer. Som teori används Hannigans typologi över 1900-talets utveckling av miljödiskurser som inkluderar den arkadiska dis- kursen, ekosystemdiskursen och rättvisediskursen. Naturfotografi är ett exempel på den arka- diska diskursen, och min studie visar att det är den starkaste diskursen inom det naturfoto- grafiska fältet även om vissa fotograferar dessutom ansluter sig till ekosystemdiskursen och rättvisediskursen. Den arkadiska diskursen påverkar både hur naturfotografer konstruerar naturen och utvecklingspotentialen för naturfotografin. Den utveckling som Hannigan ser som en samhällelig utveckling över tid av diskurserna kan också ses som en individuell utveckling hos fotograferna. Efter en tids fotograferande börjar man röra sig ifrån den arkadiska diskursen och ifrågasätta idén om den vackra naturbilden. / The aim of this study is to increase the knowledge of nature photographers’ view on nature. The study is founded in qualitative interviews with six nature photographers. Hannigans typology of environmental discourse development during the twentieth century is used as theory for the study, including the arcadian, ecosystem and social justice discourse. Nature photography is an example of the arcadian discourse and my study shows that it is the strongest discourse in the field of nature photography, although some nature photographers also adhere to the ecosystem and social justice discourses. The arcadian discourse affects both how nature photographers construct nature and the potential for development of nature photography. The development of discourses over time that Hannigan sees in society can also be seen in individual photographers; following some time of photographing they move from the arcadian discourse and start questioning the beautiful nature photography as a concept.

<p>Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.</p><ul><li>Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?<strong></strong></li><li>Vilken påverkan har kristendomen haft?</li><li>Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?<em></em></li><li>Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?</li></ul> / Uppsatsförfattaren har senare bytt förnamn till Snow Feather.