Bygg- och fastighetssektorn orsakar en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Användningsskedet, ett av fyra skeden i en byggnads livscykel, utgjorde tidigare den största påverkan på klimatet. Idag sker de största utsläppen i byggskedet. Flertalet undersökningar har gjorts för att minska miljöpåverkan från nyproduktion däremot saknas motsvarande mängd data för ombyggnationer och renoveringar.För att öka förståelsen för miljöpåverkan från resursanvändningen inom bygg- och fastighetssektorn har det i denna studie gjorts en jämförelse av växthusgasutsläppen från att flytta och renovera ett småhus med att riva ett småhus och ersätta det med en nybyggnation. I studien undersöktes byggnader som flyttats i Kiruna där en samhällsomvandling pågår till följd av LKAB:s järnmalmsbrytning. Livscykelanalyser genomfördes för byggskedet och slutskedet för två objekt; Arbetarbostaden B5 samt en nyproduktion från Älvsbyhus. Enheten kg CO2e/m2 BTA (bruttoarea) användes i klimatberäkningarna. Energianvändningen i gamla och nya hus undersöktes och användes för att jämföra växthusgasutsläppen från materialen i ett nytt hus med en högre energianvändning i ett äldre hus. Resultatet visar att mängden material korrelerar till mängden växthusgasutsläpp vilket indikerar att renoveringen av ett småhus skapar ett lägre klimatavtryck än vad en nybyggnation gör. Resultatet visar också att det kan ta många år innan energibesparingen som ett nytt hus medför jämfört med ett gammalt hus väger upp för utsläppen från materialåtgången för nybyggnationen. Om ett hus ska flyttas och renoveras eller rivas och ersättas med en nybyggnation bör bedömas individuellt då renoveringsbehovet kan skilja sig åt från objekt till objekt / The construction and real estate sector is responsible for one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. The use phase, one of four stages in a building's life cycle, previously had the greatest impact on the climate. Today, the largest emissions occur in the construction phase. Several studies have been carried out to reduce the environmental impact of new construction, but there is no corresponding amount of data for conversions and renovations. To increase understanding of the environmental impact of resource use in the construction and real estate sector, this study compares the greenhousegas emissions from moving and renovating a small house with demolishing a small house and replacing it with a new building. The study examined relocated buildings in Kiruna where a societal transformation is taking place because of LKAB´s iron ore mining operations. Life cycleanalyses were conducted for the construction phase and the final phase for two objects: Arbetarbostaden B5 and a new production from Älvsbyhus.The unit kg CO2e/m2 BTA (gross area) was used in the climate calculations. The energy use in old and new houses was investigated and used to compare the greenhouse gas emissions from the materials in a new house with a higher energy use in an older house.The results show that the amount of material correlates to the amount of greenhouse gas emissions, indicating that the renovation of a small house creates a lower carbon footprint than a new construction. The results also show that it can take many years for the energy savings of a new house compared to an old house to compensate for the emissions from the material consumption of the new construction. Whether a house should be moved and renovated or demolished and replaced with a new building should be assessed individually as the need for renovation can differ from object to object. / <p>2023-06-02</p>

Gentrifiering är ett begrepp för den förändringsprocess som uppstår i en stadsdel där människor med hög ekonomisk status flyttar in ett område, som tidigare dominerats av människor med lägre socioekonomisk status. Processen sker vanligtvis stegvis och påverkar bland annat det ekonomiska, sociala, fysiska och kulturella intrycket i stadsdelen. Begreppet i sig är inte allt för omtalat inom stadsplanering eller av politiker. De väljer istället att använda ord som integration i sitt arbete då det lämnar ett positivt intryck. Gentrifieringsprocessen kan på sikt ge positiva effekter till en stadsdel om den genererar tillväxt samt bidrar till ökad service i området. Den negativa sidan av gentrifieringsprocessen är dock mer omtalad. De negativa effekterna präglas av konsekvenser för de boende i ett område där hyrorna ökar och de inte längre har råd att bo kvar. Orsaken till prisökningen och att människor tvingas flytta kan vara en påföljd av den om- och nybyggnation som drivs av kommunen och exploatörer. Fenomenet uppstår världen över, men på grund av den omfattande exploateringsgraden inom Göteborgs Stad kommer studien baseras utifrån kommunen. Denna studie har som syfte att undersöka hur Göteborgs Stad förhåller sig till begreppet gentrifiering och till vilken utsträckning de jobbar med dess påföljder när de lägger nya detaljplaner för ett område. Studien är även ämnad till att utreda kommunens ställningstagande till begreppet samt om det är medvetna eller omedvetna beslut som tas under planarbeten, vilket i sin tur kan leda till gentrifiering av det detaljplanelagda området. För att avgränsa studien valdes fyra områden ut i Göteborg med liknande förutsättningar, där en ny detaljplan vunnit laga kraft och exploatering är antingen igång eller färdigställd. En kvalitativ metod har använts för både inläsning av material och de intervjuer som genomförts med kommunen, exploatör och doktorand i kulturstudier. Detta för att få en bred insikt i tankegångarna kring utformandet av detaljplanerna samt exploateringen. Efter genomförd studie har vi konstaterat att gentrifiering är ett känsligt laddat begrepp. I samband med utförda intervjuer för studien framkom det att de som arbetar med stadsutveckling till viss del har kännedom kring begreppet och dess innebörd, men har svårt att placera och ta ställning kring det. Samtidigt har de en stark tro om att just deras projekt kommer generera en positiv gentrifieringseffekt för området de projekterar. Vissa intervjuade redovisade även för viss typ av medveten gentrifiering, då de ansåg att ett ökat befolkningsantal och variation av befolkningsgrupper kunde bidra till någonting positivt trots den eventuella risken för gentrifiering i det exploaterade området / Gentrification is a concept for the process of change that occurs in a neighborhood where people with high economic status move into an area that has previously been dominated by people with low socio-economic status. The process takes place step by step and affects, among other things, the economic, social, physical and cultural impression in the district. The concept itself is not well mentioned in urban planning or by politicians. Instead, they choose to use words such as integration in their work as it leaves a positive impression. The gentrification process can eventually give positive effects to a neighborhood if it generates growth and contributes to increased service in the area. However, the negative side of the gentrification process is more talked about. The negative effects are characterized by consequences for the residents in an area where the rents increase and they can no longer afford to live. The reason for the price increase and the fact that people are forced to move can be a consequence of the rebuilding and new construction run by the municipality and developers. The phenomenon occurs worldwide, but due to the extensive degree of development within the City of Gothenburg, the study will be based on the municipality. The purpose of this study is to investigate how the City of Gothenburg relate to the concept of gentrification and to what extent they work with its sanctions when they add new detailed plans for an area. The study is also meant to investigate the municipality's position on the concept as well as whether it is conscious or unconscious decisions that make, which in turn can lead to the re-enactment of the detailed planning area. In order to delimit the study, four areas were chosen in Gothenburg with similar conditions where a new detailed plan has gained legal force and exploitation is either started or completed. A qualitative method was used for reading material and interviews were held with the municipality and an developer to gain insight into the thinking about the design of the detailed plans and the exploitation. After completing the study, we have found that gentrification is a loaded concept, which means that politicians and urban planners also do not want to know it. In connection with the interviews carried out for the study, there was a lack of knowledge about the concept's existence, but a strong belief that their particular project would generate a positive gentrification effect for the area they project. Some interviewees also reported for some type of conscious gentrification when they felt that an increased population and variety of population groups could contribute to something positive despite the possible risk of gentrification in the exploited area.

För att skapa bättre förutsättningar att nå Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet har Europeiska kommissionen antagit Taxonomiförordningen, som kan beskrivas som ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Eftersom bygg- och fastighetssektorn bidrar till en stor andel av de globala koldioxidutsläppen finns ett kapitel i Taxonomiförordningens delegerande akt Climate Delegated Act med tekniska granskningskriterier som riktar sig särskilt mot bygg- och fastighetsverksamheter. I den delegerande akten fastställs tekniska granskningskriterier för sex miljömål. Från och med räkenskapsår 2022 ska bolag som omfattas av förordningen redovisa hur stor andel av bolagets ekonomiska aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin. Det fanns få tidigare studier om implementering av EU:s taxonomi i bygg- och fastighetssektorn, men dessa pekar på att det råder en stor osäkerhet kring hur taxonomin ska implementeras och hur kriterierna ska tolkas. Syftet med examensarbetet var att bidra till ökad kunskap om vad införandet av EU-taxonomin innebär och hur den kan komma att påverka en byggentreprenörs verksamhet i Sverige. Utmaningar för en byggentreprenör identifierades på två olika nivåer: projekt- och företagsnivå. Därtill undersöktes hur EU-taxonomin kan förändra en byggentreprenörens hållbarhetsarbete i nyproduktionsprojekt, som idag främst sker genom miljöcertifiering. För att besvara forskningsfrågorna utfördes en litteraturstudie, en intervjustudie samt en projektutvärdering. Litteraturstudien resulterade i en introduktion till EU-taxonomin och dess uppbyggnad samt tolkningar, åsikter och kritik från tidigare forskning. Vidare genomfördes en genomlysning av hur BREEAM-SE v6.0 och Miljöbyggnad 4.0 implementerat EU-taxonomin. Utmaningar och påverkan på en byggentreprenörs hållbarhetsarbete undersöktes baserat på en projektutvärdering av 13 av NCC Building Swedens miljöcertifierade nybyggnadsprojekt samt en intervjustudie med två NCC-anställda med arbetsuppgifter som berör implementering av EU-taxonomin på företaget. Trots att EU-taxonomin syftar till att öka jämförbarheten mellan företags miljömässiga hållbarhetsarbete och klargöra definitionen av vad som kan anses miljömässigt hållbart visade resultaten att EU-taxonomins tekniska granskningskriterier i hög grad ger utrymme för tolkning vilket skapar utmaningar på både företags- och projektnivå. Utmaningarna rörde begreppsförvirring, omfattning samt av vem och i vilket skede ett kriterium bör hanteras för att linjera med EU-taxonomin. Resultaten indikerade också att en stor utmaning för byggentreprenören kommer att vara att hantera tekniska granskningskriterier som ligger utanför en byggentreprenörs rådighet. I ett nybyggnadsprojekt är flera aktörer delaktiga och byggentreprenören är ofta i beställarens händer vad gäller exempelvis val av produkter och utformning. Gällande vissa kriterier är byggentreprenören även i händerna på myndigheters arbete, främst det som sker i den kommunala planprocessen. Samverkan bedömdes därav vara en kritisk faktor för den byggentreprenör som avser att uppfylla EU-taxonomin i ett projekt. Aktörers beroende av varandra innebär svårigheter men kan reducera klimatpåverkan i det långa loppet. Samverkan inom byggentreprenörers är också viktigt då EU-taxonomin berör många avdelningar. Vidare indikerade studien att EU-taxonomin kommer att medföra en stor administrativ börda och att flera av EU-taxonomins kriterier är kostnadsdrivande. De tekniska granskningskriterier som, enligt examensarbetets resultat, kommer att vara mest utmanande för en byggentreprenör i nyproduktionsprojekt är de kriterier som berör klimatrisk- och sårbarhetsanalyser och implementering av anpassningslösningar; en byggnads flexibilitet, demonterbarhet, resurseffektivitet och anpassningsbarhet; samt kriteriet kopplat byggkomponenter- och material innehållande formaldehyd och cancerframkallande ämnen. Projektutvärderingen visade att de nybyggnadsprojekt som var miljöcertifierade med BREEAM-SE 2017 i högre grad linjerade med EU-taxonomin än projekt som miljöcertifierats enligt Miljöbyggnad 3. Det indikerar att personer och företag som tidigare arbetat med BREEAM-SE har bättre kunskapsmässiga förutsättningar att uppfylla EU-taxonomin än de som arbetat med Miljöbyggnad eller inte alls arbetat med miljöcertifiering. Studiens resultat pekar på två möjliga scenarier där EU-taxonomin antingen kommer att komplettera miljöcertifieringar som incitament till gröna fördelaktiga lån eller ersätta miljöcertifieringarna helt. I det senare fallet finns risk för ett mindre ambitiöst miljömässigt hållbarhetsarbete då både BREEAM-SE och Miljöbyggnad mäter miljöprestanda inom fler områden och ställer högre krav än EU-taxonomins tekniska granskningskriterier. Vidare har miljöcertifieringarna, till skillnad från EU-taxonomin, betygsnivåer som motiverar projektteamet att göra mer för ett högre betyg. Hur EU-taxonomin kommer att påverka en byggentreprenörs hållbarhetsarbete på projektnivå, som idag främst sker genom miljöcertifiering, beror på hur banker och investerare kommer att bedöma och värdesätta linjering, eller icke-linjering, med EU-taxonomin. / To accomplish the goals of The Paris Agreement and The European Green Deal, the European Commission launched The Taxonomy Regulation, which can briefly be described as a classification system for environmentally sustainable economic activities. Since the construction and real estate industry annually contributes to a large proportion of global carbon dioxide emissions, one chapter in The Taxonomy Regulation’s delegated act Climate Delegated Act was assigned to industry. The Climate Delegated Act provides so-called technical screening criteria for six environmental objectives. As of the fiscal year 2022, all companies affected by the directive on "non-financial sustainability reporting" must report the percentage of the company’s EU taxonomy-aligned financial activities. There was limited previous research regarding the EU taxonomy, but the found literature indicated a vast uncertainty about how the taxonomy should be implemented and how the criteria should be interpreted. The purpose of this study, a Master’s Thesis paper, was to contribute to increased knowledge of establishing the EU taxonomy and how it will affect a Swedish construction company’s operations. Challenges a construction company may face because of the EU taxonomy were studied and identified at the project and organizational levels. This study also intended to investigate how the EU taxonomy relates to a construction company’s current work with environmental sustainability in new construction projects where sustainability assessment methods, such as BREEAM-SE or Miljöbyggnad, today play an essential role. The study is based on a literature study, an interview study and a project evaluation. A literature study, an interview study and a project evaluation were carried out to answer the research questions. The literature study resulted in an introduction to the EU taxonomy and its structure as well as presents interpretations, opinions and criticism from previous research. The literature study also investigated how BREEAM-SE v6.0 and Miljöbyggnad 4.0 have implemented the EU taxonomy. Challenges and the EU taxonomy’s impact on a construction company’s work with environmental sustainability were investigated based on a project evaluation of 13 NCC Sweden Building new construction projects which were certified with either BREEAM-SE 2017 or Miljöbyggnad 3. Lastly, two NCC employees were interviewed to add more knowledge about the organizational perspective of the EU taxonomy implementation. The EU taxonomy aims to clarify the definition of environmental sustainability and increase the ability to compare companies’ and countries’ work with sustainability, but this study concludes that construction companies who want to align with the EU taxonomy will face several challenges. Firstly, the EU taxonomy’s technical screening criteria include much room for interpretation, creating challenges at the project and organizational levels. There is confusion about the scope and regarding by whom and at what stage several of the criteria should be dealt with. A significant challenge for a construction company will be dealing with criteria that are considered beyond a construction company’s or the project team’s control. Several stakeholders are involved in a new construction project, and the construction company is often not a part of the early stages. Decisions affecting the construction company’s taxonomy alignment may be taken without their involvement. Therefore, cooperation and collaboration are critical factors for a construction company that intends to fulfill the EU taxonomy in a project. The dependence on each other implies a vast challenge, but at the same time, it will probably lead to broader and more open collaboration which will reduce the environmental impact in the long term. Collaboration will also be necessary within the construction company as the EU taxonomy affects several departments. Furthermore, the study indicated that the EU taxonomy will imply a large administrative burden and several criteria are costly. The most challenging technical screening criteria for a construction company in a new construction project in Sweden are the criteria that concern the climate risk and vulnerability assessment and implementation of adaption solutions; a building’s adaptation, flexibility, resource efficiency and dismantlability; as well as the criteria about building components and materials containing formaldehyde, carcinogenic volatile organic compounds and more. The project evaluation clearly showed that projects certified with BREEAM-SE aligned to a greater degree with the EU taxonomy. Therefore, employees and companies used to working with BREEAM will have prerequisites for taxonomy alignment compared to those used to working with Miljöbyggnad or no sustainability assessment method at all. Both BREEAM-SE and Miljöbyggnad evaluate a building’s environmental sustainability performance based on more aspects and have higher requirements than the EU taxonomy. It is still unclear whether the EU taxonomy will complement or replace the sustainability assessment methods as the incitement for green beneficial financing. If the EU taxonomy becomes the new and only incitement, there is most likely a risk of less ambitious work with environmental sustainability at the project level. Furthermore, BREEAM-SE and Miljöbyggnad have rating levels that motivate the project always to make an effort. The study showed that the EU taxonomy is not a successful tool yet, but there is a strong belief in its potential. The extent to which the EU taxonomy will affect a construction company’s work with sustainability depends on how banks and investors will value EU taxonomy alignment.

Målet med arbetet är att få större insikt kring vad som påverkar fastighetsägarnas beslut om att riva en byggnad. Vidare ska studien klargöra vilket det bästa alternativet mellan riva och renovera är samt se hur detta alternativ kan främjas. Rapporten fokuserar främst på ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Arbetet utfördes med hjälp av enkät och fallstudie, som fokuserar på svenska byggherrar. Studierna gav information om hur byggherrar tänker när de väljer att riva en byggnad. Enligt studierna baseras de främsta skälen till att riva och bygga nytt på byggnadens skick, ytanvändning och standard samt att erhålla nya eller utökade byggrätter. Det bästa alternativet mellan renovera och riva för nyproduktion är inte självklart. I de flesta fallen, är renovera bättre utifrån ett miljöperspektiv. Men utifrån fastighetsägarnas perspektiv kan riva för att bygga nytt ofta bli det mer lukrativa valet. Lönsamheten beror mycket på omständigheterna kring byggnaden såsom marknadens styrka. Efterfrågan för de olika byggnadstyperna varierar vilket kan leda till mer rivning. Styrmedel där byggherrar premieras för att renovera kan vara ett sätt att uppmuntra detta alternativ. Ett annat hinder mot renovering är kunskapsbristen kring ämnet hos olika aktörer. / The purpose of the study is to gain greater insight into what affects the decisions of property owners when they demolish a building. In addition, the study will try to clarify what the best alternative between demolition and renovation is. The report focuses on economic and ecological sustainability. To answer the purpose of the study, a survey as well as a case study were carried out and sent to Swedish property developers. The studies provided insight on how property owners think when they choose to demolish a building. According to the studies, the main reasons to demolish and build new are based on the building’s condition, surface use and standard, as well as obtaining new or extended building rights. The best alternative between renovating and tearing down for new construction is not obvious. In most cases, renovating is better from an environmental perspective. But from the property owner’s perspective, tearing down to build new can often be the more lucrative option. The profitability greatly depends on the circumstances surrounding the building such as the strength of the market. Demand based on building types varies, which can lead to more demolition. Another obstacle to renovation is the lack of knowledge regarding the subject. A way to encourage renovation among property owners is by rewarding those who renovate.

Detta arbete grundar sig på att undersöka vad som krävs för att bolag ska investera i nyproduktion av hyresrätter. Vi går in på olika hyressättningssystem som används vid befintliga hyreslägenheter och hur staten med hjälp av presumtionshyror och investeringsstöd har försökt stimulera nyproduktionen av hyreslägenheter. Ämnet fri hyressättning eller marknadshyror har varit ett hett debattämne som till och med fått regeringen att avgå år 2021. Arbetet fortsätter därför att undersöka om det strikta hyressättningssystem som finns i Sverige hindrar nyproduktionen av hyresrätter samt om just en fri hyressättning hade kunnat ändra på detta.  Arbetet har utgått från en kvalitativ metod för att uppnå syftet. Arbetet utgår från vetenskapliga artiklar, litteratur samt intervjuer med personer från olika fastighetsbolag. Resultatet som vi kommit fram till är att detta är en känslig fråga där åsikterna varierar mellan privata och kommunala bolag. Det går att konstatera att nybyggnationen har minskat och priserna för nybyggnation har stigit kraftigt till följd av inflationen och det höjda ränteläget. För att öka incitamentet till nybyggnation av hyreslägenheter krävs en tydligare struktur och handlingsplan från kommunerna samt mer beviljande av bygglov, men i ett långtidsperspektiv krävs en ny reform av hyressättningssystemet. / This paper examines the requirements that are needed for companies to invest in new development. We go into different rental compensation systems that are used in existing rental apartments and how the state has tried to stimulate the production of rental apartments with the help of presumptive rents and investment support. The subject of no rent regulations or market rents has been a hot topic of debate that even caused the government to resign in 2021. Therefore, the paper continues to investigate whether the strict rent setting system that exists in Sweden prevents the new production of rental properties and whether a free rent setting could have changed this. A qualitative method has been used to fulfil the purpose of the paper. The paper is based on scientific articles, literature and interviews with people from various real estate companies. The result of the study is that this is a sensitive issue where opinions vary between private and municipal companies. It can be stated that new developments have decreased and prices for new construction have risen sharply as a result of inflation and the increased interest rate. In order to increase the incentive for new construction of rental apartments, a clearer structure and action plan from the municipalities is required, as well as more granting of building permits, but in the long term, a new reform of the rent compensation system is required.

EU har ställt höga krav på energianvändning i byggnader genom ett nytt direktiv där respektive medlemsland har fått i uppdrag att ta fram gränsvärden för energianvändning i just sitt land. I Sverige har Boverket fått detta ansvar. I och med det skärpta krav som har föreslagits finns en orolighet i byggbranschen att det kommer att bli svårt att uppfylla det. Tillverkare av småhushar ofta en standardiserad konstruktion som de nu kan behöva ändra på. Syftet med detta examensarbete blev därför att undersöka om en småhustillverkare behöver förändra sin standardkonstruktion, och i så fall vilka förändringar som kan göras, för att uppnå det nya kravet för energianvändning. Genom att studera nuvarande energikrav och Boverkets förslag på nytt krav samt teorier inom byggnadskonstruktion har den teoretiska grunden för examensarbetet lagts. En litteraturstudie har dessutom gjorts över tidigare studier inom området, där framför allt förbättringsåtgärder för att få energisnålare hus har varit till stor hjälp för detta arbete. Studien av en småhustillverkare har genomförts genom att energianvändningen av ett småhus i standardutförande har tagits fram i simuleringsprogrammet IDA ICE. Studerat hus är en trävilla med bergvärme och FTX-ventilation beläget i klimatzon 1. Efter simuleringen har åtta förbättringar i husets konstruktion gjorts med nya simuleringar för att identifiera vilka av dessa förbättringar som är lämpliga att utföra. De mest lämpade förbättringarna har slutligen kombinerats ihop för att uppnå det nya energikravet. Studien visar att nuvarande konstruktion inte uppfyller kommande krav. Utifrån de avgränsningar som har gjorts rekommenderas att följande tre åtgärder vidtas; installation av en värmepump med COP 4 istället för 3, fönster och dörrar med U-värde 0,8 W/(m2*K) istället för 1,2 W/(m2*K) samt ytterväggar med U-värde 0,1 W/(m2*K) istället för 0,137 W/(m2*K). Dessa rekommendationer utgår från att det föreslagna kravet även gäller för klimatzon 1. / The EU has demanded lower energy consumption in buildings through a new directive where each member state has been assigned the task of developing new energy consumption targets for their respective country. In Sweden, Boverket has been assigned this responsibility. There is a concern in the Swedish construction industry that it will be difficult to meet these new requirements. Manufacturers of small houses usually have a standardized design that they now may need to adjust. The purpose of this thesis was therefore to investigate whether a single-family house manufacturer needs to change its standard construction, and if so, what changes could be made to achieve the new requirements for energy usage. By studying current energy requirements and Boverket's proposal for future requirements as well as theories in architectural engineering, the theoretical basis for the thesis has been laid out. A literature study has also been performed of previous studies in the field. Particularly studies of home improvements to get energy-efficient houses have been of great help for this work. A single-family house has been constructed and simulated in the IDA ICE simulation program. The house was made out of wood with a ground source heat pump and FTX ventilation located in climate zone 1. Eight improvements in the house design have been studied with new simulations to identify which of these improvements are appropriate to implement. The most suitable improvements have finally been combined to meet the new energy requirements. The study shows that the current house construction design does not meet future requirements. Based on the delimitations that have been made for this thesis, it is recommended that the following three measures are to be taken; A heat pump with a COP of 4 instead of 3, windows and doors with a U-value of 0.8 W/(m2*K) instead of 1,2 W/(m2*K) and outer walls with a U-value of 0.1 W/(m2*K) instead of 0,137 W/(m2*K). These recommendations are based on the assumption that the proposed new requirements are also applicable for climate zone 1.