Diss.Stockholm : Handelshögsk.

Skolan har i uppdrag att aktivt arbeta med frågor som rör kön, jämställdhet, rättigheter och möjligheter. Vidare ska skolan ge elever verktyg till att kritiskt kunna granska könsmönster samt ge elever en förståelse för hur dessa könsmönster kan begränsa människors livsvillkor (Skolverket, 2019). I skolan möter elever skönlitteratur, vilken i sin tur bidrar till att normer på ett eller annat sätt framställs. Genom didaktiska insatser i form av critical literacy-inspirerade arbetssätt kan skönlitteraturen användas som ett underlag för värdegrundsarbetet. Det är då av relevans hur barn uppfattar de normer eller normbrytande aspekter som framställs i skönlitteraturen. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om elevers olika sätt att resonera och relatera till en normbrytande saga genom ett Critical literacy-inspirerat didaktiskt perspektiv. Till grund för studien ligger en modern bearbetning av sagan om Askungen (Jansson & Jensfelt, 2018) vars syfte är att bryta normer. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: ·       Vilka normbrytande aspekter återger elever i ett samtal om en normbrytande saga? ·       Vilka aspekter i en normbrytande saga kan elever relatera till sin egen verklighet? ·       Hur påverkas elevers resonemang om en normbrytande saga efter ett boksamtal? Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 elever i årskurs 2 samt 3. Resultatet av studien visar vilka normbrytande aspekter elever resonerar kring. Vidare visar resultatet att gemensamt boksamtal till synes kan påverka elevers enskilda resonemang. Empirin är analyserad utifrån genusteorin samt Alkestrands (2017) definition av didaktisk potential. / Swedish school is obliged to actively work with questions concerning gender, equality, rights and opportunities. Furthermore, school shall give the students tools to critically review gender patterns and understand how gender patterns can constrain people’s living conditions (Skolverket, 2019). In school the students read fiction, which in turn contributes to how norms are produced in different ways. Through didactic efforts through critical literacy inspired working processes fiction can be used as a foundation for work with values. It is of thus of relevance how children perceive the norms or norm-breaking aspects as they are produced in fiction. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge about students’ different ways of reasoning and relating to a norm-breaking story through a Critical literacy-inspired didactic perspective. As a basis for the study is the norm-breaking fairytale about Cinderella (Jansson & Jensfelt, 2018). The study aims to address the following questions: ·       Which norm-breaking aspects do the students retell in a dialogue about the norm-breaking fairytale? ·       Which aspects of a norm-breaking fairytale can the students relate to from their own reality? ·       How are the students’ reasoning affected by the norm-breaking fairytale after a literacy talk?  The study is qualitative and is built on semi-structured interviews with 12 students in year 2 and 3. The result of the study shows which norm-breaking aspects the students’ reason about. Furthermore, the results show that a literacy talk seems to have an impact on the students’ reasoning. The empirical material is analyzed through gender theory together with Alkestrand’s (2017) definition of didactic potential.

Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller. De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.

Syftet med studien är att belysa lärares medvetenhet om och syn på val av barnlitteratur till klassrummet för förskoleklass och årskurserna 1–3, med en teoretisk grund i ett normkritiskt köns- och genusperspektiv. Vi analyserar representation av kön i klassrummets barnlitteratur och framställning av kön i två böcker som läraren väljer under intervjutillfället. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt två kvantitativa innehållsanalyser av barnlitteraturer. Det teoretiska ramverket för studien är socialkonstruktivismen, genusteori samt feministisk könskonstruktionism. Resultatet visar att lärarna i viss utsträckning väljer att låta elever läsa och lyssna på normbrytande litteratur, men valet görs utifrån olika uppfattningar om vad det normkritiska köns- och genusperspektivet innebär. Tre av klassrummen visar en större representation av manliga huvudkaraktärer och ett av klassrummen visar en större representation av kvinnliga huvudkaraktärer i klassrumsbiblioteket. Samtliga lärare visar till viss del en medvetenhet om den ojämna representationen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ur ett normkritiskt köns- och genusperspektiv visar att de böcker som lärarna valde innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. Böckerna med en huvudperson innehåller normbrytande huvudkaraktärer medan böckerna med flera huvudpersoner innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. / The purpose of the study is to shed light on teachers' awareness of and views on the choice of children's literature for the classroom for preschool class and grades 1–3, with a theoretical basis in a norm-critical gender perspective. The representation of gender in the children's literature available in the classroom and the representation of gender in two books that the teacher chooses during the interview will be analyzed. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews and two quantitative content analyzes of children's literature. The theoretical framework for the study is social constructivism, gender theory and feminist gender constructionism. The results show that the teachers to some extent choose to let students read and listen to norm-breaking literature, but the choice is made based on different perceptions of what norm-critical gender perspective entails. Three of the classrooms show a larger representation of male main characters and one of the classrooms shows a larger representation of female main characters in the classroom library. All teachers show to some extent an awareness of the uneven representation between female and male main characters. The results from the quantitative content analysis from a norm-critical gender perspective show that the books that the teachers chose include both norm-breaking and stereotypical main characters. The books with one main character include norm-breaking main characters, while the books with several main characters include both.

This study aims to investigate the didactic potential inherent in Sophocles' Antigone and Euripides' Medea within the framework of the Swedish school curriculum, coupled with its value-based assignment viewed through a gender theoretical perspective. The primary inquiries guiding this study are as follows: What pedagogical possibilities reside in the tragedies of Antigone and Medea concerning gender dynamics and their alignment with the educational objectives of the Swedish curriculum? In what ways do Antigone and Medea diverge in their treatment of gender-related themes? Additionally, what pedagogical considerations must educators bear in mind when addressing the teaching of Antigone and Medea across various instructional contexts? The theoretical foundations underpinning this investigation encompass gender theory and the theory delineating didactic potential in fiction, positing that literature possesses the capacity to foster critical thinking concerning foundational values. The principal methodological approach employed in this study is close reading, a method that entails a meticulous analysis of the text to discern subtle nuances and complexities inherent in the representation of gender in Antigone and Medea. The preeminent findings underscore the pervasive presence of the male-female dichotomy within the two works. Existing scholarship indicates a male association with the public sphere (polis) and a female association with the domestic sphere (oikos). However, both Antigone and Medea navigate between these spheres, reflecting their complexity and norm-defying nature. Notably, these characters exhibit traits traditionally ascribed to males, such as strong will, courage, and a propensity to question authority, offering intriguing implications from a gender theoretical standpoint. Consequently, the didactic potential of both tragedies is deemed substantial.  The tragedies serve as an auspicious foundation for aligning with the school's core values and the objectives of the Swedish curriculum. However, pedagogical deliberations are imperative, extending beyond individual reading. Integrating literature discussions and diverse tasks is advisable to broaden students' perspectives and enhance their repertoire. Teachers should also be cognizant of the inherent problematic aspects within the tragedies, necessitating a nuanced approach in instructional planning.

Samhället är under konstant utveckling och vi börjar sakta få upp ögonen för mångfald, jämlikhet och inkludering. Ack är det många normer som är djupt rotade i vårt samhälle. Dessa normer är helt oundvikliga. Kreativa arbeten som till exempel produktframtagning är inget undantag. Antaganden och förutfattade meningar begränsar oss och exkluderar individer trots att målet är att innovera och underlätta för människor. Syftet med arbetet är att undersöka vilka angreppssätt organisationer har för att stimulerakreativitet samt hur de förhåller sig till normbrytande idéer i sin produkt- och tjänsteutveckling. Arbetet baseras på en litteraturstudie som bygger på ett urval av artiklar och tidigare studier. Dessa används som teoretisk referensram för hur olika metoder och processer appliceras för att uppnå innovation och vad som hindrar den. Användarinvolvering och personas beskrivs också i teorin och diskuteras i studien. Ytterligare redogörs hur normer existerar, påverkar och kan användas i produktutvecklingen kopplat till samhället. Denna teoretiska referensram kompletteras av en empirisk studie där fem respondenter från fem olika organisationer, alla i produkt- och tjänsteutvecklingsbranschen, intervjuats semistrukturellt. Datan som inhämtats i arbetet har analyserats, jämförts, diskuterats och sammanställts. Utifrån litteraturstudien och den empiriska studien kunde några slutsatser dras. När det gäller vilka metoder organisationerna använder för att främja kreativitet går det att dra slutsatsen att det är högst varierat. Gemensamt för alla organisationer var vikten av att ha högt i tak mellan de anställda för att möjliggöra och våga komma med nya idéer och innovationer. När det gällde normer så var de flesta respondenter medvetna om normer men förklarade att de inte hade möjlighet att förverkliga normbrytande idéer. Den främsta anledningen till detta var ekonomiska skäl. Organisationerna har inte alltid råd att satsa resurser på något som inte garanterat ger utdelning, därför gjordes snarare små förbättringar på tidigare produkter, så kallad inkrementell innovation. / Society is constantly evolving on all fronts. We are slowly starting to open our eyes to diversity, equality, and inclusion. However, many norms are deeply rooted in our society. These norms are completely inevitable. Creative work such as product development is no exception. Assumptions and preconceived notions limit us and exclude individuals even though the goal is to innovate and facilitate for people. The purpose of the work is to investigate what approaches organizations use to stimulate creativity and how they relate to norm-breaking ideas in their product and service development. The work is based on a literature study built on a selection of articles and previous studies. These are used as a theoretical frame of reference for how different methods and processes are applied to achieve innovation and what hinders it. User involvement and personas are also described in the theory and discussed in the study. It also explains how norms exist, affect, and can be used in product development linked to society. This theoretical frame of reference is complemented by an empirical study in which five respondents from five different organizations, all in the product and service development industry, were interviewed semi-structurally. The data obtained in the work have been analysed, compared, discussed, and compiled. Based on the literature study and the empirical study, some conclusions could be drawn. When it comes to the methods the organizations use to promote creativity, it can be concluded that it is highly individual which methods are suitable. However, all respondents stated that they emphasized the importance of having an open-minded atmosphere to enable and have the courage to welcome new ideas and innovations. When it came to norms, most respondents were aware of norms but explained that they did not have the opportunity to realize norm-breaking ideas. The main reason for this was financial reasons. Organizations cannot always afford to invest resources in something that is not guaranteed to pay dividends, so rather small improvements were made to previous products, so-called incremental innovation.

Denna studie granskar förvaltningsrättens barnperspektiv i sex domstolsbeslut då ungdomar dömts till tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien syftar till att granska om förvaltningsrättens bedömningar är rättsäkra genom att analysera om barnperspektivet beaktas i besluten. Studien syftar även till att studera det tidigare forskningsfältet om tvångsvård av unga för att undersöka vilka effekter tvångsvård kan leda till för den unge. Genom en kritisk diskursanalys har domstolsbesluten analyserats utifrån teorier om makt samt barnkonventionens riktlinjer och föreskrifter. Vidare har tidigare forskning analyserats för att studera tvångsvårdens effekter på ungdomarna. Studien visar att tvångsvård kan leda till negativa effekter för ungdomarna. Vidare framkommer det i studien att barnperspektivets mångfacetterade karaktär kommer till uttryck i domstolsbeslutens olika tolkningar och konstruktioner, där rättssäkerheten gällande barnperspektivet har tolkats fått olika ställning i besluten. De olika konstruktionerna av besluten visar att det tycks finnas en problematik med tolkningen av lagtexten i förvaltningsrättens bedömningar och att barnkonventionens föreskrifter inte alltid användas i tillräcklig utsträckning. I beslutens komplexitet får barnet ibland både en objektsstatus och/eller en subjektsstatus. Barnets position under processens gång är därför en central fråga för att säkerställa ett rättssäkert barnperspektiv. / This study analyzes the administrative court and if they ensure the “child's perspective” when judging youths to compulsory care. This has been studied by reviewing CRC:s guidelines and if the court follows these guidelines and applicable laws in their decisions. The material that have been analyzed consists of six court decisions concerning youth that are convicted pursuant to 3 § LVU. The study also intends to see what effects compulsory care has on youth. The court decisions are analyzed through a critical discourse analysis based on theories of power. Furthermore, previous research is analyzed relating to the child's best interests and the consequences for youth being placed in compulsory care to see what effects it can lead to. The study has shown that compulsory care can lead to negative effects for the youth and that the child’s perspective has a multifaceted character which is reflected in the court decisions different interpretations and constructions. The various constructions in the decisions have shown that there seems to be some problems with the interpretation of the law and that the CRC's guidelines are not always used sufficiently. The complexity of decisions shows that the child at times is seen as both as an object and/or a subject. The child's position during the process is therefore a key issue to ensure a legally secure child's perspective.

This study examines two norm-breaking advertising campaigns. Through a sociosemiotic multimodal analysis I have examined a selection of advertising images from two norm-breaking campaigns: Försvarsmakten’s campaign Kom som du är and Arbetsförmedlingen’s campaignGör plats. The purpose of this study was to create a deeper understanding of how norm-breaking advertisement uses verbal and visual resources to affect attitudes and prejudices. To answer this purpose, the study has been based on the following questions: How are prominent participants constructed in norm-breaking advertising? How does image and text interact in order to change attitudes and prejudices? How does the presentation of the prominent participants in the advertising images relate to the overall purpose of the campaign? The result of this study indicates that there are patterns regarding how verbal and visual resources are used in the analyzed norm-breaking advertising images. The overall result shows that how the participants are portrayed makes the advertising images both demanding, contact- creating and engaging. Text and image interact in such a way that they both strengthen and complement each other and together they express demands that point toward a desired attitude and social change. The advertising images contains different people represented in a non- stereotyped way which relates well to the overall purpose of the campaigns.

Studiens syfte var att undersöka behandlarens respektive klientens upplevelser av behandling riktade kring beteendemönster som är kriminellt normbrytande, där mottaglighet till behandling beaktas särskilt utifrån principerna risk, behov och mottaglighet. Studien utgick från en induktiv kvalitativ ansats med nio semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar har besvarats av fem praktiker från frivården och av fyra före detta kriminella män som genomgått någon form av behandling för att motverka återfall i brott. Intervjumaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Jönsons perspektivansats. Det framkom från både behandlare och respondenter att orsaker till normbrytande beteende ofta hänger samman med en dysfunktionell uppväxt vilket sedan lett till kriminalitet i vuxenlivet. Andra faktorer kan vara en bristande skolgång med utanförskap som följd. Det framkom av både behandlare och klienter att diagnoser är en försvårande faktor. Andra viktiga aspekter som lyftes fram var att det måste finns ett behov av samordnade insatser för personer som är beroende av olika utförare med ett bättre samarbete mellan olika professionella yrkesgrupper som kan axla både diagnoser, psykisk problematik tillsammans med missbruk och med fokus på individens behov samt förutsättningar. Studiens slutsats är att både behandlare och klienter har en samsyn kring om att det måste finnas en medvetenhet, självkännedom och fokus på ett ömsesidigt samspel vilket ökar både tilliten och mottagligheten. / The purpose of this study was to examine the therapist's and the client's experiences of treatment directed at behaviour patterns that are criminally norm-breaking, where especially responsivity to treatment is considered based on the risk, need and responsivity principles. The study was based on an inductive qualitative approach with nine semi-structured interviews. Questions have been answered by five counsellors from the Swedish correctional service and by four ex-criminal men who have undergone various behaviour treatments to prevent recidivism. The interview material has been processed and analysed using Bronfenbrenner's developmental ecology model and Jönson's perspective approach. The results emphasize that causes of norm-breaking behaviour are often related to limited complex mechanisms such as upbringing conditions, unhealthy environments, scarce resources et cetera. These variables could increase the risk for the individual to continue with crime in adulthood. Other contributing factors can be a lack of schooling with exclusion as a consequence. It emerged from both counsellors and clients that neuropsychiatric diagnoses are an aggravating factor. Important identified aspect was the need for coordinated services. Clients that have multiple conditions struggle since each service provider only provide a service for their specialized area. This report concluded that the lack of collaboration between service providers effected the client on several levels. Service providers need to collaborate and be inclusive rather than exclusive. Clients that struggled with mental health issues and addiction was excluded since the mental health service does not address the drug issue and vice versa. Client needs and conditions should be the primary focus rather than a way out for the service provider. The report identified several levels of challenges whereby clients were marginalized and excluded because of several multiple conditions. Different service provider needs to attend to clients’ needs regardless of other demands, this way services would be more permissive and clients would adhere which would increase the collaborations between service providers. Different diagnoses, psychological problems together with addiction and focus on the individual's needs and conditions would make the services more available and easier to access. In accordance to counsellors and clients the study concludes that successful changes in behavioural patterns are several but recurrent issues that emerged in the first level was awareness, self-awareness and focus on a mutual interaction, reciprocate relations then trust and responsivity increase.

In this study the purpose is to explore how female and male characters are depicted in two tv-shows named “Scenes from a marriage¨ with a qualitative content analysis as a method. These two tv-shows are made with a gap of 48 years, the first tv-show was made and televised 1973 by Ingmar Bergman and a remake of the tv-show was made and televised 2021. The three questions asked to the study was; “How are the female and male characters portrayed?”, “What are the differences or similarities between the versions in the portrayal of male and female characters?” and “What gender norms and gender roles are seen or absent in the tv series?”. The theories used in this research was gender system and gender contract from Yvonne Hirdman but also the male gaze from Laura Mulvey in order to analyze the chosen scenes. To help analyze the terms gender norms and gender roles have been used. The results shows that the portrayal of the female and male characters in the older version of  “Scenes from a marriage” from 1973 was more traditional in its depictions of gender and norm-conforming but with some social interactions that shows norm-breaking, while the portrayal of the female and male characters in the new version from 2021 was more norm-breaking when the gender roles was reversed and gender norms were not followed by the characters but with some social interactions that shows norm-conforming.