Over the past few decades, additive manufacturing (AM) evolved from rapid prototyping (RP) into mature manufacturing technologies for complex high-performance end use products. The transition in the industrial application of these technologies necessitates a design methodology tailored to the potentials and restrictions of AM. This contribution presents a new application system for opportunistic and restrictive component design, which can be integrated into design for additive manufacturing (DfAM) methodologies. For the first time, methods for AM part design are being drawn from standards and integrated into an application system, supporting professionals in the practical implementation of design for additive manufacturing methods.

Wann und warum verhalten sich Menschen ethisch (in-)korrekt? Die vorliegende Dissertation fasst allgemeine Theorien und experimentelle Befunde (nicht-)kooperativen, (un-)fairen und (un-)ehrlichen Verhaltens zusammen. Hierzu führt Kapitel 1 experimentelle Spiele als rigoroses Instrument zur Untersuchung (un-)ethischen Verhaltens ein. Kapitel 2 zeigt, dass sich kleine Veränderungen in der kontextuellen Rahmung von experimentellen Spielen langanhaltend auf die Kooperationsneigung der Teilnehmer auswirken können. Kontextuelle Rahmungen verändern zudem Verhaltenserwartungen sowie Aufteilungen in nicht-strategischen Situationen. Diese Effekte sind durch Theorien sozialer Normen erklärbar. Kapitel 3 ergründet, warum sich Studierende der Wirtschaftswissenschaften teils egoistischer verhalten als ihre Kommilitonen. Theorien sozialer Normen werden hierbei um die Bereitschaft erweitert, Nonkonformität mittels Sanktionen zu erzwingen. Es wird gezeigt, dass sich Studierende der Wirtschaftswissenschaften und anderer Fächer in ihren Aufteilungsentscheidungen ähnlich häufig mit Fairness beschäftigen und zu ähnlichen Einschätzungen kommen, welche Aufteilung als fair gilt. Sie teilen jedoch weniger großzügig und erwarten dies auch von anderen. Zudem sind sie weniger bereit, als unfair angesehene Aufteilungen zu sanktionieren. Es wird argumentiert, dass sich Studierende der Wirtschaftswissenschaften egoistischer verhalten, weil sie nicht daran glauben, dass sich andere an eine grundsätzlich geteilte Fairnessnorm halten. Kapitel 4 zeigt, dass intrinsische Sanktionen (wie Scham und Schuld) ausreichen, damit sich Menschen ethisch korrekt verhalten. Das Kapitel bietet zahlreiche Antworten zu aktuellen Debatten, wer sich unter welchen Umständen (un-)ehrlich verhält. Es wird gezeigt, dass Ehrlichkeit sowohl von situativen Einflüssen (z.B. Anreizen und Externalitäten) wie von persönlichen Aspekten (z.B. Geschlecht und Alter) und letztlich auch vom experimentellen Paradigma abhängt. / When and why do people engage in (un)ethical behavior? This dissertation summarizes general theories and synthesizes experimental findings on (non)cooperation, (un)fairness, and (dis)honesty. To this end, Chapter 1 introduces experimental games as a rigorous tool for studying (un)ethical behavior. Chapter 2 demonstrates that small changes in the framing of context (e.g., referring to a social dilemma as a competition vs. a team endeavor) can have long-lasting effects on the participants’ propensity to cooperate. Context framing also shapes beliefs about the cooperative behavior of interaction partners and donations in non-strategic allocation decisions. Taken together, the results suggest that social norm theories provide a plausible explanation for cooperation, including its sensitivity to context framing. Chapter 3 investigates why experimental games regularly find that economics students behave more selfishly than their peers. The concept of social norms is thereby extended to include the enforcement of compliance per sanctions. The results indicate that economics students and students of other majors are about equally concerned with fairness and they have similar notions of fairness in the situation. However, economics students make lower allocations, expect others to make lower allocations, and are less willing to sanction allocations seen as unfair. Skepticism mediated their lower allocations, suggesting that economics students behave more selfishly because they expect others not to comply with a shared fairness norm. Chapter 4 shows that intrinsic sanctions (e.g., shame and guilt) can be sufficient for ethical behavior to emerge. The chapter provides answers to many of the ongoing debates on who behaves dishonestly and under what circumstances. The findings suggest that dishonest behavior depends on situational factors (e.g., reward magnitude and externalities), personal factors (e.g., gender and age) as well as on the experimental paradigm itself.

DESIGNING GOVERNANCE – POWER AND COMPLICITY:Phänomen Flughöhe Michel Foucault und die Gestaltbarkeit des Verhaltens zur Moral Hannah Arendt und das Haben von Werten Eine mögliche Rahmenordnung moralischer Bewertung und die Rolle impliziten Wissens Acknowledgements Quellen / Die vielseitigen Gespräche im Rahmen unseres Discussion Panels während der Luzerner DGTF-Tagung umgreifend, soll in Form dieses Visual Essays der themengebende gestalterische Zugang zur Ethik und dessen Auswirkungen skizziert werden. Ethik, als die Philosophie der Moral, wird häufig stark normativ, also vorschreibend, verstanden. Das muss sie aber gar nicht sein. Die Ethik bietet auch deskriptive, also beschreibende Zugänge zur Theorie des Moralischen (vgl. Pieper, 2007, S. 242–301). Der Alltag aber macht es immer wieder notwendig, Entscheidungen zu treffen, Setzungen zu machen. Diese normativ wirksamen Festlegungen müssen freilich nicht für alle Menschen und überzeitlich gelten. Rein deskriptiv ist dies allerdings auch nicht. Sollten nicht auch suchende, explorative Zugänge zur Ethik denkbar sein, besonders aus dem Design heraus? (vgl. Unger-Büttner, 2019) Ein solcher Ansatz hat sich in der Arbeit der Projektgruppe ‹Ethik & Werte› des Verbandes Deutscher Industrie Designer gezeigt und entwickelt. Utopien scheinen ein zentrales Werkzeug dafür zu sein. Da Ethik nicht zwingend dazu da sein muss, zu sagen «was das Gute in concreto ist» (Pieper, 2007, S. 24), wird in dieser Arbeit davon ausgegangen, dass Ethik auch fragen kann, wie man dazu kommt, etwas als moralisch gut zu beurteilen (vgl. ebd.). Diese Formulierung kann die Herangehensweise an Ethik über das Utopisieren greifbar machen. Diese Relation von Utopie und Ethik ist der VDID-Projektgruppe erst mit der Zeit klargeworden. Freilich dienen Utopien seit jeher auch moralischen Ansätzen, z.B. der, eher indirekten, Kritik an aktuellen Zuständen mit Blick auf die Ethik. Dystopien wiederum direkt. Selten scheint aber bisher der Werkzeugcharakter des Utopisierens, des Gestaltens ferner Zukünfte für Fragen der Ethik diskutiert worden zu sein. Dies soll im Folgenden aus verschiedenen Blickwinkeln und in aller Kürze zur Diskussion gestellt werden.:Phänomen Flughöhe Michel Foucault und die Gestaltbarkeit des Verhaltens zur Moral Hannah Arendt und das Haben von Werten Eine mögliche Rahmenordnung moralischer Bewertung und die Rolle impliziten Wissens Acknowledgements Quellen

This Master's thesis deals with female characters of the socially critical novel Frau Jenny Treibel by Theodor Fontane, in order to find out whether the heroines are satisfied in their social roles or whether they try to challenge the social norms, and what role their social background and education play in this matter. Furthermore, we ask what life goals these women pursue and how successful they are in fulfilling them. The thesis is divided into three chapters. The first chapter sketches Fontane's biography with the emphasis on the importance of his numerous friendships with women and his ambivalent relationship to female emancipation. Based on literature research, the second chapter introduces poetic realism focusing on Fontane's specific position in it - as a critical realist with elements of modernity. The third, longest chapter, contains the analysis and interpretation of the individual female characters of the novel. We have found, that regardless their social class and education, the heroines live under social conventions, according to which their main goal is an advantageous marriage, functioning at the same time as the measure of their success. The two protagonists, the representative of the intellectual bourgeoisie Corinna, and the more experienced representative of the newly rich...

<p>The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.</p><p>The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.</p><p>As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young’s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives. Furthermore, we use Tiina Rosenberg’s thoughts on the two main principles of heteronormativity and her focus on the sexed and sexual norms from which we organize our assumptions about our sex, sexuality and family. We also use Ann Runfors’ experiences of how differences are turned in to similarities when immigrant background is dealt with in the Swedish school.</p><p>Our results show that the nuclear family is still the norm when speaking about family in preschools and that the knowledge concerning children with homo- and bisexual parents is slight. Many of the informants believe that differences are best dealt with by treatin all children equally. A great number of the informants assume that giving attention to the rainbow children contributes to inequality and a negative distinction of the child as different. There are also informants that request more knowledge on the subject to be able to treat children and parents in an inclusive way.</p><p>We believe that differences have a social significance, which is why we are convinced that preschools ought to become aware of how the heterosexual norm is being reproduced. By reflecting on society’s norms and values, the preschools would be able to help the rainbow child to be proud of its family and in this way counteract heterosexism.</p> / <p>Syftet med detta utredningsarbete är att se hur olikheter hanteras på förskolan, med fokus på barn med homo- eller bisexuella föräldrar. Genom detta ville vi se hur förutsättningarna för ett barn med homo- eller bisexuella föräldrar ser ut för att få sin familjesituation speglad, bekräftad och synliggjord på förskolan.</p><p>Underlaget för diskussionen är en enkät som besvarats av 229 personer som arbetar på 24 olika förskolor inom Stockholm stad. Resultaten från enkäten har hanterats i statistikprogram. Vi baserar vår analys på de statistiska uppgifterna och de skrivna kommentarerna till de öppna frågorna i enkäten.</p><p>Som en av våra teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Iris Marion Youngs idéer om hur vårt samhälle är färgat av ett likhetsideal, där den priviligerade gruppen inte kan se att deras föreställningar om hur saker och ting är bara är ett av flera perspektiv. En annan utgångspunkt är Tiina Rosenbergs tankar om heteronormativitetens två bärande principer och det fokus hon lägger på de könade och sexuella normerna utifrån vilka vi organiserar våra föreställningar om kön, sexualitet och familjebildning. Vi använder oss också av Ann Runfors erfarenheter av hur olikhet görs till likheter när invandrarskap hanteras i den svenska skolan.</p><p>Våra resultat visar att kärnfamiljen fortfarande är norm då förskolorna talar om familj och att kunskapen om barn med homo- och bisexuella föräldrar inte är stor. Många informanter menar att olikhet bäst hanteras genom likabehandling av alla barn. Informanterna uppfattar i stor utsträckning att uppmärksamhet på regnbågsbarnen bidrar till ojämlikhet och ett negativt särskiljande av barnet som annorlunda. Det finns även informanter i materialet som efterfrågar mer kunskap för att kunna bemöta barn och föräldrar på ett inkluderande sätt.</p><p>Vi menar att olikheter har social betydelse. Det är därför förskolan bör, genom reflektion över hur samhällets normer och värderingar ser ut, bli medvetna om hur heteronormen reproduceras på förskolan för att kunna hjälpa regnbågsbarnet att känna stolthet över sin familj och att för att på så sätt motverka heterosexism.</p>

.

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool. The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire. As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young’s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives. Furthermore, we use Tiina Rosenberg’s thoughts on the two main principles of heteronormativity and her focus on the sexed and sexual norms from which we organize our assumptions about our sex, sexuality and family. We also use Ann Runfors’ experiences of how differences are turned in to similarities when immigrant background is dealt with in the Swedish school. Our results show that the nuclear family is still the norm when speaking about family in preschools and that the knowledge concerning children with homo- and bisexual parents is slight. Many of the informants believe that differences are best dealt with by treatin all children equally. A great number of the informants assume that giving attention to the rainbow children contributes to inequality and a negative distinction of the child as different. There are also informants that request more knowledge on the subject to be able to treat children and parents in an inclusive way. We believe that differences have a social significance, which is why we are convinced that preschools ought to become aware of how the heterosexual norm is being reproduced. By reflecting on society’s norms and values, the preschools would be able to help the rainbow child to be proud of its family and in this way counteract heterosexism. / Syftet med detta utredningsarbete är att se hur olikheter hanteras på förskolan, med fokus på barn med homo- eller bisexuella föräldrar. Genom detta ville vi se hur förutsättningarna för ett barn med homo- eller bisexuella föräldrar ser ut för att få sin familjesituation speglad, bekräftad och synliggjord på förskolan. Underlaget för diskussionen är en enkät som besvarats av 229 personer som arbetar på 24 olika förskolor inom Stockholm stad. Resultaten från enkäten har hanterats i statistikprogram. Vi baserar vår analys på de statistiska uppgifterna och de skrivna kommentarerna till de öppna frågorna i enkäten. Som en av våra teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Iris Marion Youngs idéer om hur vårt samhälle är färgat av ett likhetsideal, där den priviligerade gruppen inte kan se att deras föreställningar om hur saker och ting är bara är ett av flera perspektiv. En annan utgångspunkt är Tiina Rosenbergs tankar om heteronormativitetens två bärande principer och det fokus hon lägger på de könade och sexuella normerna utifrån vilka vi organiserar våra föreställningar om kön, sexualitet och familjebildning. Vi använder oss också av Ann Runfors erfarenheter av hur olikhet görs till likheter när invandrarskap hanteras i den svenska skolan. Våra resultat visar att kärnfamiljen fortfarande är norm då förskolorna talar om familj och att kunskapen om barn med homo- och bisexuella föräldrar inte är stor. Många informanter menar att olikhet bäst hanteras genom likabehandling av alla barn. Informanterna uppfattar i stor utsträckning att uppmärksamhet på regnbågsbarnen bidrar till ojämlikhet och ett negativt särskiljande av barnet som annorlunda. Det finns även informanter i materialet som efterfrågar mer kunskap för att kunna bemöta barn och föräldrar på ett inkluderande sätt. Vi menar att olikheter har social betydelse. Det är därför förskolan bör, genom reflektion över hur samhällets normer och värderingar ser ut, bli medvetna om hur heteronormen reproduceras på förskolan för att kunna hjälpa regnbågsbarnet att känna stolthet över sin familj och att för att på så sätt motverka heterosexism.

No description available.

Jahresbericht der Universitätsbibliothek Chemnitz - Berichtsjahr 2002 / Annual report of the University Library of Chemnitz in 2002

Der Beitrag untersucht aus Anlaß der französichen Gesetzgebung 1982, welche Möglichkeiten die Sozialisierungsvorschrift des Art. 15 GG sowie die vergleichbaren Regelungen in den Verfassungen einiger Bundesländer im Hinblick auf eine Nationalisierung bestimmter Industrieunternehmen und Kreditinstitute eröffnen und ob das GG noch andere Wege für Vergesellschaftungsmaßnahmen vorsieht bzw. erschließt. Abschließend erfolgt eine Würdigung des Einflusses völker- und europarechtlicher Bestimmungen auf das innerstaatliche deutsche Recht.