No description available.

<p>Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.</p>

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

One consequence of climate change more frequently discussed is its’ impact on climate-induced migration. This is especially relevant for low-lying atoll islands in the Pacific, where the impacts on migration are anticipated to be of great extent. As Kiribati is a country which is highly affected by climate change and a place where climate-induced migration is expected,Kiribatiand a possible recipient countryof its migrants, New Zealand, havebeen chosenfor analysis.Grounded in poststructural thoughtit is argued that the way we represent “problems”in policy hasramifications for which policy proposalsare considered and how the migrant is constructed as a subject. This study thusconducts a comparative analysis of problem representations of climate-induced migration in Kiribati’s and New Zealand’s national policies. The policies of these countries are analyzed using thediscourse analytical framework“What’s the problem represented to be?”(WPR)whereasthe theoretical underpinningof this study is grounded inpoststructuralism and postcolonialism, specifically the creation of the “other”. Furthermore, earlier writings about representations of climate-induced migration are used as a basisfor analysis. The findings of the study suggest that climate-induced migration is representedboth as a challenge and as an adaption strategy, where transnational climate-induced migration mainly is depicted as a strategy for increased resiliencewhereas internal migration is portrayed as challenging.I argue that the way climate-induced migration is represented both replicates colonial tendencies and the creation of the “other”, while also reflecting a dominant neoliberal agenda.

<p>Reading Recovery är ett vida spritt, individcentrerat men reproducerbart program för de svagaste eleverna efter sitt första skolår. Reading Recovery har sitt ursprung på Nya Zeeland, där professor Marie Clay med kollegor med början under 1970-talet bedrev omfattande läsforskning.</p><p>Den enskilda undervisningen sker enligt en strukturerad lektionsram under 30 minuter dagligen. Programmet bygger på genomgripande utbildning och kontinuerlig fortbildning av redan framgångsrika grundskollärare för att rusta dem för att fatta individuella, pedagogiska beslut med syfte att accelerera läs- och skrivinlärningen hos de utsedda barnen. Eleverna stimuleras att lära sig läsa och skriva genom att främst läsa korta, intresseväckande böcker samt engageras i anslutande skrivande. Betoning ligger på att eleverna ska bli självständiga och utveckla metakognitiva strategier. Elever väljs ut till Reading Recovery genom klasslärarens rekommendation samt utifrån elevens resultat på en omfattande serie tester inom den s.k. Observation Survey of Early Literacy Achievement; en observation av den tidiga läs- och skrivförmågan. Vanligtvis erbjuds Reading Recovery-undervisning till de 20 procent på respektive skola, vilka uppnått lägst resultat på ovanstående tester. Det grundläggande syftet med programmet är att reducera antalet elever med grava svårigheter att utveckla läs- och skrivförmåga samt att minimera kostnaden för deras utbildning.</p><p>En majoritet av eleverna i Reading Recovery når avsedda mål och i internationella jämförelser ligger Nya Zeeland vanligen bland de högst rankade länderna i läsning. Samtliga av mina respondenter vittnade om de stora fördelarna med Reading Recovery. Enligt mina observationer stämmer pedagogernas faktiska utförande väl överens med programmets ursprungliga teoribas.</p> / <p>Reading Recovery is a widely disseminated, replicable, early intervention program for the lowest performing first-grade students. Originally, Marie Clay and colleagues constructed Reading Recovery in New Zealand on the base of broad research from the 1970’s and onwards. It utilizes a uniform lesson framework and extensive professional development to help already successful teachers make individual, instructional decisions designed to accelerate the literacy learning of the selected children within one-to-one, 30-minute daily lessons. The children are stimulated to learn to read and write by reading and writing. Short stories are used and writing activities are connected to reading. Emphasis is on teachers guiding children to be independent and learn metacognitive strategies.</p><p>Reading Recovery students are identified for services based on teachers’ recommendations and the students’ performances on the Observation Survey of Early Literacy Achievement, with a number of wide-ranging assessments. Usually, students who score at or below the 20th percentile on the survey at a particular school are provided the intervention.</p><p>The fundamental purpose of the program is to reduce the number of students who have severe difficulty developing literacy skills and to reduce the cost of educating them. A majority of the Reading Recovery students do reach the intended goals and in international comparative studies New Zealand usually is among the top ranking countries in reading.</p><p>All my interviewees testified of the great advantages of Reading Recovery and, according to my conclusions, actual practice is well correlated with theory.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning. I resultatet sammanfattas de intervjuades svar kring de tre huvudteman samt dess underteman. De intervjuade som arbetar på skolan som har Reading Recovery berättar här hur klassrumsundervisningen ser ut hos dem och Reading Recovery-läraren ger sin bild av yrket. Två av de som intervjuas arbetar som SENCO, vilket betyder att de koordinerar och ansvarar för de två skolornas specialpedagogiska insatser. De två personerna berättar om sina och deras skolors syn på programmet. Genom undersökningen framkommer att kostnaden för den 1:1-undervisning som sker i Reading Recovery är ett starkt själ för skolor att inte använda programmet.</p> / <p>The purpose of this essay is to explore, describe and problematize the Reading Recovery Programme and to find out why two New Zealand schools have chosen to keep or discontinue the program. The study is based upon four qualitative interviews as well as a qualitative observation, which took place in two schools. One of the schools stopped using Reading Recovery a couple of years ago, on the other school the program is still in progress. The aim of the study isn’t to compare the both school’s literacy programs, but to picture how these programs may work. The interviews took place on New Zeeland and the respondents were, or had been, in one way or another involved in the Reading recovery program. Earlier studies are presented in the theory chapter of this essay and contains; the New Zeeland school system, literacy education and special needs education. These three subjects is forming the main themes for this essay. The respondent’s answers regarding these themes and sub themes are summarized in the results part. The respondents at the school with a currently active Reading Recovery program tells us about how the classroom education works, and the Reading Recovery teacher gives us her point of view about the profession. Two of the respondents work’s as Special Education Needs Coordinators (SENCO), which means, they coordinate and are responsible of the two schools special needs education efforts. These SENCO´s gives us theirs and their schools views on the program. Thru the study it is imminent that the cost of the 1:1 education used in the Reading Recovery program is a strong reason for schools not using the program.</p>

Reading Recovery är ett vida spritt, individcentrerat men reproducerbart program för de svagaste eleverna efter sitt första skolår. Reading Recovery har sitt ursprung på Nya Zeeland, där professor Marie Clay med kollegor med början under 1970-talet bedrev omfattande läsforskning. Den enskilda undervisningen sker enligt en strukturerad lektionsram under 30 minuter dagligen. Programmet bygger på genomgripande utbildning och kontinuerlig fortbildning av redan framgångsrika grundskollärare för att rusta dem för att fatta individuella, pedagogiska beslut med syfte att accelerera läs- och skrivinlärningen hos de utsedda barnen. Eleverna stimuleras att lära sig läsa och skriva genom att främst läsa korta, intresseväckande böcker samt engageras i anslutande skrivande. Betoning ligger på att eleverna ska bli självständiga och utveckla metakognitiva strategier. Elever väljs ut till Reading Recovery genom klasslärarens rekommendation samt utifrån elevens resultat på en omfattande serie tester inom den s.k. Observation Survey of Early Literacy Achievement; en observation av den tidiga läs- och skrivförmågan. Vanligtvis erbjuds Reading Recovery-undervisning till de 20 procent på respektive skola, vilka uppnått lägst resultat på ovanstående tester. Det grundläggande syftet med programmet är att reducera antalet elever med grava svårigheter att utveckla läs- och skrivförmåga samt att minimera kostnaden för deras utbildning. En majoritet av eleverna i Reading Recovery når avsedda mål och i internationella jämförelser ligger Nya Zeeland vanligen bland de högst rankade länderna i läsning. Samtliga av mina respondenter vittnade om de stora fördelarna med Reading Recovery. Enligt mina observationer stämmer pedagogernas faktiska utförande väl överens med programmets ursprungliga teoribas. / Reading Recovery is a widely disseminated, replicable, early intervention program for the lowest performing first-grade students. Originally, Marie Clay and colleagues constructed Reading Recovery in New Zealand on the base of broad research from the 1970’s and onwards. It utilizes a uniform lesson framework and extensive professional development to help already successful teachers make individual, instructional decisions designed to accelerate the literacy learning of the selected children within one-to-one, 30-minute daily lessons. The children are stimulated to learn to read and write by reading and writing. Short stories are used and writing activities are connected to reading. Emphasis is on teachers guiding children to be independent and learn metacognitive strategies. Reading Recovery students are identified for services based on teachers’ recommendations and the students’ performances on the Observation Survey of Early Literacy Achievement, with a number of wide-ranging assessments. Usually, students who score at or below the 20th percentile on the survey at a particular school are provided the intervention. The fundamental purpose of the program is to reduce the number of students who have severe difficulty developing literacy skills and to reduce the cost of educating them. A majority of the Reading Recovery students do reach the intended goals and in international comparative studies New Zealand usually is among the top ranking countries in reading. All my interviewees testified of the great advantages of Reading Recovery and, according to my conclusions, actual practice is well correlated with theory.

Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning. I resultatet sammanfattas de intervjuades svar kring de tre huvudteman samt dess underteman. De intervjuade som arbetar på skolan som har Reading Recovery berättar här hur klassrumsundervisningen ser ut hos dem och Reading Recovery-läraren ger sin bild av yrket. Två av de som intervjuas arbetar som SENCO, vilket betyder att de koordinerar och ansvarar för de två skolornas specialpedagogiska insatser. De två personerna berättar om sina och deras skolors syn på programmet. Genom undersökningen framkommer att kostnaden för den 1:1-undervisning som sker i Reading Recovery är ett starkt själ för skolor att inte använda programmet. / The purpose of this essay is to explore, describe and problematize the Reading Recovery Programme and to find out why two New Zealand schools have chosen to keep or discontinue the program. The study is based upon four qualitative interviews as well as a qualitative observation, which took place in two schools. One of the schools stopped using Reading Recovery a couple of years ago, on the other school the program is still in progress. The aim of the study isn’t to compare the both school’s literacy programs, but to picture how these programs may work. The interviews took place on New Zeeland and the respondents were, or had been, in one way or another involved in the Reading recovery program. Earlier studies are presented in the theory chapter of this essay and contains; the New Zeeland school system, literacy education and special needs education. These three subjects is forming the main themes for this essay. The respondent’s answers regarding these themes and sub themes are summarized in the results part. The respondents at the school with a currently active Reading Recovery program tells us about how the classroom education works, and the Reading Recovery teacher gives us her point of view about the profession. Two of the respondents work’s as Special Education Needs Coordinators (SENCO), which means, they coordinate and are responsible of the two schools special needs education efforts. These SENCO´s gives us theirs and their schools views on the program. Thru the study it is imminent that the cost of the 1:1 education used in the Reading Recovery program is a strong reason for schools not using the program.

Rapporten syftar till att ge en overskådlig bild av den aktuella peptidbaseradelläkemedelsmarknaden. Från en i rapporten definierad marknad har primärdata kring etablerade företag på marknaden, samt peptidbaserade läkemedel till försäjning på marknaden, sammanställts. Rapporten finner att onkologiska- och metaboliska sjukdomar är överrepresenterade i statistiken, vilket även stöds av rapporter från tredje part. Utforskandet av samarbeten mellan företag och akademi, företag och företag, och andra samarbetsformer presenteras också. En tydlig trend i dessa undersökningar tyder på att kontraktsbaserade samarbeten mellan organisationer, där forskning och produktion görs av ett externt företag som ett annat företag använder sig av, är på uppgång. Detta sänker kostnader för framställningen av nya läkemedel, och effektiviserar denna process. Trender inom forskningen talar också för att folkhälsosjukdomar i västvärlden ar trendsättande för läkemedelsföretagens inriktningar. Rapporten baseras på primärt insamlad statistik som verifieras genom rapporter från tredje part, fallstudier för att exemplifiera generaliseringar gjorda av andra källor, samt reflektioner kring vad denna information utrönar i för slutsats.

<p>The purpose of the essay is to by means of a quantitative method investigate what the portrayal of GLBT-people looks like in a selection of Swedish and New Zealand newspapers. The essay focuses on aspects such as the gender ratio between GLBT-people who are mentioned and also those who are allowed to speak out in the newspapers. Also in what proportions the newspapers portrays the different fractions of the GLBT-term, what subjects are covered and what types of sources are used are areas of interest.</p><p>The analysis is conducted through a quantitative research method where two Swedish newspapers (Aftonbladet and Dagens Nyheter) and two New Zealand newspapers (The Dominion Post and The New Zealand Herald) were selected. Three periods of 15 days were selected for each newspaper and electronic databases were used in order to try and collect all articles with relevance for this study.</p><p>The theoretical background consists of Tiina Rosenberg’s theories about media’s role in the individuals’ identity shaping, Nina Björk’s feminist theories connected to gender and power, and the patriarchal structure of society, and also Anders Sahlstrand’s accounts of journalism’s use of sources and their effect on the audience’s perception of the news presented.</p><p>The main results from the analysis points towards preponderance in the occurrence of male homosexuality and male homosexuals. Elite sources occur more often than non-elite, and GLBT-males are more often used as elite sources than GLBT-women, though due the analysis being based on a low number of articles the level of generalization from the results is questionable.</p>