Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen. / This study, has examined the possibility of achieving abnormal returns in the Swedish stock market on the day when stocks no longer trade with its dividend rights. All stocks on Nasdaq OMX Stockholm had been analyzed during 2007-2011, a total of 699 observations. By also including market fluctuations and weight of these fluctuations with the stock’s unique risk, the results have been adjusted for the normal return during the observed day. The results from Large Cap, Mid Cap and Small Cap have then been compared to one another. The overall result shows that abnormal returns are possible on the day stocks no longer trade with the rights of dividends. The result also shows larger, abnormal returns for smaller companies.

We study the long-term performance of companies listed on the Stockholm Stock Exchange that announced their intention to repurchase shares between the years of 2005 and 2013. We test the hypothesis that the market underreacts to share repurchase announcements and that repurchasing firms consequently outperform the market in the following years. We find that repurchasing firms yield a cumulative abnormal return of 15.76 percent, significant at the 1 percent level, over the four years following the announcement. To address the concern that microcaps may be driving the results, we also investigate the differences in abnormal returns between companies of different sizes. We form three portfolios based on market capitalization and find that the large, medium-sized and small companies yield 14.34 percent, 20.13 percent and 6.61 percent respectively. / Vi studerar den långsiktiga avvikelseavkastningen för företag noterade på Stockholmsbörsen som annonserat aktieåterköp mellan åren 2005 och 2013. Vi testar hypotesen att marknaden underreagerar på dessa annonseringar och att aktieåterköpande företag överpresterar marknaden de nästkommande åren. Vi finner att företag som återköper aktier ger en kumulativ abnormal avkastning på 15,76 %, signifikant på enprocentsnivån, under fyra år efter att företaget annonserat ett aktieåterköpsprogram. För att bemöta kritik mot tidigare anomaliforskning om att microcaps ofta snedvrider resultaten, undersöker vi skillnader i avvikelseavkastning mellan företag i olika storlek. Vi skapar tre portföljer baserat på företagens marknadsvärde och finner att stora, mellanstora och små företag genererar en kumulativ avvikelseavkastning på 14,34 %, 20,13 % samt 6,61 %.

Titel: Hållbarhetsinformation i VD-ordet- En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm Large CapFörfattare: Magnus Olsson och Karl AmbrosiussonBakgrund: VD-ordet är ett frivilligt avsnitt i årsredovisningen där företagsledningen och den verkställande direktören har möjlighet att uttrycka sig om det gångna året och framtiden. VD-ordet är en av de mest lästa delarna i årsredovisningen. Denna uppsats fokuserar på i vilken utsträckning hållbarhetsinformation framhävs i VD-ordet. Hållbarhetsredovisning är sedan 2016 ett krav för större företag och 2017 års årsredovisningar är de första som måste innehålla en hållbarhetsrapport.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska om lagändringen med krav på hållbarhetsrapportering har påverkat i vilken utsträckning hållbarhetsinformation presenteras i VD-ordet. Syftet är vidare att förklara om företagets storlek är en faktor som påverkar mängden hållbarhetsinformation som presenteras i VD-ordet.Metod: Kvantitativ innehållsanalys har tillämpats för att mäta i vilken utsträckning hållbarhetsinformation används i VD-ordet genom att räkna hur ofta begrepp som förknippas med hållbarhet förekommer.Slutsats: Mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet har ökat mellan 2016 och 2017, men lagändringen har inte medfört någon extra påverkan. Resultatet visar också att ett företags storlek inte påverkar mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet hos de undersökta företagen. / Title: Sustainability information in the CEO letter- A quantitative study of companies at OMX Stockholm Large CapAuthors: Magnus Olsson and Karl AmbrosiussonBackground: The CEO letter is a voluntary section in the annual report where the management together with the CEO have the opportunity to express themselves about the past year and future expectations. The CEO letter is one of the most read parts in the annual report. This essay focuses on to what extent the CEO letter presents sustainability information. A Sustainability report has been a requirement for bigger companies since 2016 and the annual reports of 2017 are the first reports that have to contain a sustainability report.Purpose: The purpose of this essay is to find out if the new sustainability reporting requirements has affected the extent of sustainability information presented in the CEO letter. The purpose is further to explain whether the size of the company is a factor that affects the amount of sustainability information presented in the CEO letter.Method: Quantitative content analysis has been applied to measure the extent to which sustainability information is used in the CEO letter. It’s used by counting the frequency of concepts associated with sustainability.Conclusion: The result shows that the amount of sustainability information in the CEO letter has increased between 2016 and 2017, but that the change in the law did not have any additional impact on the amount of sustainability information. The result also shows that size of the companies doesn’t affect the amount of sustainability information in the CEO letter for the investigated companies.

Den 10 mars 2000 blev det lagligt för publika aktiebolag att köpa tillbaka sina egna aktier i Sverige. Företag har därefter tagit tillfället i akt och använt detta distributionssätt. Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns skillnader i olika branscher gällande aktieåterköp under tidsperioden 2011–2019. Branscherna som studerades var industri, läkemedel, fastigheter, dagligvaror och telekommunikation. Undersökningen utfördes för att se om branschtillhörighet hade en inverkan på företag som använder sig av aktieåterköp. Samtliga företag som ingår i undersökningen är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. Studien använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Ett hypotestest utfördes som sedan prövades med en regressionsanalys för att se om det fanns signifikanta skillnader på aktieåterköp i olika branscher. Resultatet påvisade att det inte fanns några signifikanta branschskillnader, och branschtillhörighet har därför ingen inverkan på huruvida ett företag använder sig av aktieåterköp. Resultatet i denna studie går i linje med Higgins (1972) studie The corporate dividend-saving decision som menade att valet av utdelningspolitik inte påverkas av branschen företaget befinner sig i. / On March 10, 2000, it became legal for public limited companies to buy back their own shares in Sweden. Companies have since taken the opportunity and used this method of distribution. This study aims to examine whether there are differences in different industries regarding share repurchases during the period 2011-2019. The industries studied were pharmaceuticals, real estate, industry, consumer goods and telecommunications. The survey was conducted to see if industry affiliation had an impact on companies that use share repurchases. All companies included in the survey are listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. The study used a quantitative method with a deductive approach. A hypothesis test was performed which was then tested with a regression analysis to see if there were significant differences in share repurchases in various industries. The results showed that there were no significant industry differences, and industry affiliation therefore has no effect on whether a company uses share repurchases. The results of this study are in line with Higgins' (1972) study the corporate dividend-saving decision, which stated that the choice of dividend policy is not affected by the industry the company operates in.

Bakgrund: Den ökade populariteten av ESG som investeringsgrund har gett upphov till en intressant diskussion kring huruvida ESG-betyg har en effekt på avkastning eller inte. En del forskning tar ståndpunkten att en hållbar profil med fokus på ESG påverkar avkastning positivt. De som associerar sig med denna ståndpunkt belyser att investerare kan influera arbete mot en hållbar framtid utan att det ska ge en negativ effekt i önskade avkastningskrav. Däremot finns en motpol i en del av forskningen som hävdar att ESG berör avkastning negativt. Därtill hävdar vissa studier att det finns en diskrepans mellan sektorer på marknaden gällande eventualiteten av ESG:s effekt på riskfyllda tillgångar. Därav är ämnet av intresse med anledning av den motstridiga forskningen angående effekten ESG-betyget har på avkastning.  Syfte: Uppsatsens syfte är att historiskt analysera ESG-betygets eventuella effekt på avkastningen för bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap, för att utreda om ESG-betyg kan vara en drivande faktor. Studien har som delsyfte att undersöka om det råder några skillnader i hur ESG-betyget påverkar avkastning i olika sektorer. Metod: Studien har antagit en deduktiv ansats med en kvantitativ metod för att uppfylla syftet. Med grund i dessa metodval analyseras urvalet genom teoretiskt grundade variabler. Studien använder balanserad paneldata som karaktäriseras som kort panel. Resultat: Observerade resultat av rapporten understryker att ESG-betyg återger en försumbar effekt på avkastningen i samtliga regressioner. Koefficienterna för ESG-betygen är dock statistiskt icke-signifikanta. Således kan inte författarna fastställa ESG-betygets inverkan på avkastning för bolagen i urvalet. Däremot finns det tidigare forskning på området som finner liknande resultat som denna studie. / Background: The rising popularity of ESG investing has provided for an interesting deliberation whether the ratio influences stock returns or not. There are those who assert that emphasizing upon ESG yields higher stock returns for investors. Hence, reiterating that investors can contribute to a sustainable future without interfering with desired capital gains. However, there is research that indicates that the incorporation of ESG impedes potential stock returns. Furthermore, previous studies have indicated that there is a potential disparity between sectors of the market, meaning that ESG might have a varied effect. The topic is henceforth of interest due to the contradicting results regarding the effects of ESG on stock returns.  Aim: This study aims to analyze and clarify whether ESG-score is a determining factor in the return of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap during the time period 2011-2019. The report will also investigate if there is a difference in its possible impact acrossvarious industries.  Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to effectuate the aim of the report. Furthermore, the report has used a balanced panel data with a short panel. Results: The results of the report emphasize that the ESG-score has a negligible effect on stock returns across all industries. However, the coefficients for the ESG-score are statistically insignificant, which means that no conclusion can be established regarding its effect on the selection of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap. Nonetheless, there is previous research that supports the findings of the report.

Bakgrund: Förutom avkastning och risk är likviditet en väsentlig faktor vid investeringsbeslut och enligt tidigare studier är småbolag mindre likvida än stora bolag. Däremot råder det ej konsensus angående hur sambandet mellan aktielikviditet och aktieavkastning ser ut. Vidare finner tidigare studier att det främst är småbolag som använder och gynnas av likviditetsgaranter. Däremot är det endast ett fåtal studier som analyserar likviditetsgaranternas påverkan på avkastning.  Syfte: Syftet med studien är att analysera sambandet mellan aktielikviditet och aktieavkastning samt huruvida användandet av likviditetsgaranter påverkar aktieavkastning.  Metod: Studien är utformad efter en kvantitativ metod och deduktiv ansats. För att uppnå studiens syfte har studien genomförts enligt två metoder; paneldata och eventstudie. Paneldata har använts för att analysera sambandet mellan aktielikviditet och aktieavkastning. Eventstudie har använts till att analysera huruvida abnormal avkastning uppstår efter att ett bolag ingått kontrakt med en likviditetsgarant.  Resultat: Studiens resultat visar att det finns ett positivt dubbelriktat samband mellan aktielikviditet och aktieavkastning. Däremot visar utfallet att avkastning påverkar likviditet i större utsträckning än vad likviditet påverkar avkastning. Vidare finner studiens resultat att kontraktering med en likviditetsgarant genererar positiv kumulativ abnormal avkastning på kort sikt. Utifrån resultatet går det att konstatera att marknaden omedelbart reagerar på ny information. / Background: In addition to risk and stock return, liquidity is an important factor for investment decisions, and according to previous studies, small corporations are less liquid than large corporations. However, there is no consensus regarding the relationship between share liquidity and share return. Furthermore, previous studies find that it is mainly small corporations that use and benefit from liquidity providers. However, there are only a few studies that analyze the impact of liquidity providers on return.  Purpose: The purpose of the study is to analyze the relationship between share liquidity and share return and whether the use of liquidity providers affect share returns.  Methodology: The study is designed using a quantitative method and a deductive approach. To achieve the purpose of the study, the study has been conducted according to two different methods, panel data and event study. The panel data has been used to analyze the relationship between share liquidity and share return. The event study has been used to analyze whether abnormal returns occur after a corporation enters into a contract with a liquidity provider.  Results: The results of this study indicate that there is a positive bidirectional relationship between share liquidity and share return. However, the outcome shows that return affects liquidity to a greater extent than liquidity affects return. Furthermore, the study finds that the use of a liquidity provider generates positive cumulative abnormal return in the short term. Based on the results, it is possible to conclude that the market immediately reacts to new information.

Att kunna förklara och förutse aktiers avkastning är av stort intresse för aktörer inom finansbranschen. Kunskap inom ämnet kan leda till mer framgångsrika investeringsstrategier och en mer träffsäker analys av ett företags värde. I syfte att bättre kunna förklara aktiers avkastning har flera olika strategier utvecklats. En av dessa modeller är CAPM, som försöker förutse aktiers avkastning genom bland annat dess risk. Modellen har fått utstå omfattande kritik, bland annat för att den exkluderar viktiga variabler och utgår från orealistiska antaganden. Andra strategier använder sig av olika nyckeltal i försök att förklara aktiers avkastning. Tidigare forskning visar att det finns variabler som bidrar till att förklara avkastning. Vad som är säkert är att ingen modell är perfekt, men vissa kan fungera bättre än andra.  Avsikten med studien är 1) att analysera CAPM:s tillförlitlighet på den svenska aktiemarknaden, och 2) analysera om nyckeltalen beta, direktavkastning, företagets storlek, P/E-tal, och skuldkvot kan förklara variationer i aktiers avkastning. För detta ändamål undersöks 80 aktier på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2010-2021. Detta för att utreda om det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan den faktiska avkastningen och den avkastning som aktierna bör ha enligt CAPM, samt om de nyckeltal som används i studien har ett statistiskt signifikant samband med avkastning.  Resultaten visar att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan den faktiska avkastningen och den enligt CAPM förväntade avkastningen under studieperioden. Slutsatsen är att CAPM inte kan förutse avkastning på Stockholmsbörsen. Resultaten visar också att avkastning har ett positivt samband med direktavkastning och ett negativt samband med skuldkvot under studieperioden. Variablerna P/E, beta och företagets storlek har inte statistiskt signifikanta samband med avkastning på Stockholmsbörsen. / To be able to explain and predict stock returns is of great interest in finance. Knowledge in the matter can result in more successful investment strategies and a more accurate analysis of a company's value. Many different strategies have been developed in order to better be able to explain stock returns. One of these is the CAPM, which aims to predict a stock’s return by estimating its risk. The model has been subject to much critique, for example because it excludes significant variables and contains unrealistic assumptions. Other strategies use key performance indicators in attempts to explain stock returns, and previous research shows that there in fact are variables that help explain variations in stock returns. Even though no model is perfect, some may work better than others.  The purpose of this study is 1) to analyse the performance of CAPM on the Swedish stock market, and 2) analyse if the key performance indicators beta, P/E ratio, dividend yield, firm size and debt ratio can explain variations in stock returns. For this purpose the return of 80 stocks on the Swedish stock market are investigated between 2010-2021. This is done in order to determine if there is a significant difference between the actual returns and the returns predicted by CAPM, and also if the key performance indicators used in this study have had a significant relationship with returns.  The results show that there is a significant difference between actual returns and the returns predicted by CAPM during the time period investigated. From this the conclusion is drawn that CAPM is not able to predict returns on the Swedish stock market. The results also show that stock returns have a positive relationship with dividend yield and a negative relationship with debt ratio during this time period. However, the variables P/E, beta and firm size do not have a significant relationship with stock returns.

För bolag som är i behov av kapital är en vanlig väg att vända sig till aktiemarknaden. Genom att börsnotera bolaget på någon av de olika marknadsplatserna utökas möjligheterna till önskat kapital genom diverse investerare. Den svenska värdepappersmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och har traditionellt sett haft ett stort inslag av självreglering. Det dominerande motivet med den starka regleringen är att marknaderna ska upplevas ha en kvalitetsstämpel och att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden ska upprätthållas. Samtidigt som antalet börsnoteringar har ökat de senaste åren var det vid utgången av 2014 endast 269 bolag som var noterade på den största marknaden, Stockholmsbörsen. Uppsatsen undersöker därför genom ett fiktivt företag motiv, fördelar och nackdelar med en börsnotering samt vad som krävs innan ett bolag kan bli noterat på Stockholmsbörsen. Vidare analyseras hur kraven fungerar samt vilka problem de eventuellt medför för bolaget.  Uppsatsen presenterar lagstiftning, självreglering och föreskrifter som bolaget måste uppfylla för att ges möjlighet till en notering på Stockholmsbörsen. Kraven som ställs på bolaget är av olika karaktär och omfattning med en övergripande inriktning på bolagets organisation och deras aktier. Noteringskraven kan sammanfattas att bolaget ska vara tillräckligt förberedda för en notering genom att vara organisatoriskt- och finansiellt starka. Om bolaget inte uppfyller kraven behöver de därför inom organisationen ändra sig vilket sker genom den noteringsprocess bolaget genomgår innan noteringen. Uppsatsen fastslår att en notering på Stockholmsbörsen således inte kan bli aktuell om en tillräcklig organisation eller finansiell styrka saknas. En börsnotering på Stockholmsbörsen är endast för starka aktörer, vilket ska upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur avkastningen på aktier påverkas av köp - och säljrekommendationer i media, och om det är möjligt att uppnå en abnormal avkastning genom att följa dessa. Forskningsfrågor: ●   Är det möjligt att använda rekommendationer för att nå en abnormal avkastning? ●    Går det att se ett signifikant samband mellan rekommendationer och avkastningen på aktier? ●    Finns det några skillnader i hur avkastningen reagerar beroende på om det är köp - eller  säljrekommendationer? Metod: Studien använder en kvantitativ metod, där en eventstudie kommer att genomföras på 51 svenska börsnoterade bolag. En hypotesprövning används för att kunna bekräfta eller förkasta att det finns ett samband mellan publiceringen av rekommendationer och avkastningen på aktier. Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen, utöver denna behandlas även behavioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Resultat/Slutsats: De aktier som blivit köprekommenderade har i genomsnitt haft 2,32 procent överavkastning under eventfönstret. De aktier som blivit säljrekommenderade har i snitt haft en underavkastning på 1,26 procent. De starkaste reaktionerna kunde man se under eventdagen. Sedan anpassade sig aktierna snabbt till den nya informationen. För den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen för köp- respektive säljrekommendationer kunde inte något signifikant samband bekräftas. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the possibility to reach an abnormal return on the stock market by follow recommedations given by media. Research questions: ● Is it possible to use stock recommendations to achieve an abnormal return? ● Is it possible to see a significant correlation between the recommendations and the return on equities? ● Are there any differences in how the proceeds will react depending on whether it is a buy - or sell recommendation? Methods: This study is based on a quantitative approach and use an event study. The event study include 51 swedish stock companies. A hypotesis test is used to investigate if there is any connection between the recommendations in media and the return on the share price. Theoretical framework: This study is based on the efficient market hypothesis and behvioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Results/Conclusion: The shares that have been recommended as "buy" on average had 2.32 percent of returns during the event window. For the shares that have been recommended as "sell" have on average had a negative return of 1.26 percent. The strongest reactions could be seen during the eventday. The shares adapted quickly to the new information. For the average cumulative abnormal return any significant relationship could not be confirmed.

The standard concerning the impairment testing for goodwill is often considered to be one of the most difficult standards in IFRS to comply with, which is largely due to the subjective and complex nature of the standard. Despite, the obvious issues with the standard it has remained fairly unaltered since its implementation back in 2005. The purpose of this research was to investigate to what extent companies listed on NASDAQ OMX Stockholm comply with the disclosure requirements in IAS 36, paragraph 134. This research also intended to answer whether there is an association between the companies’ compliance level and certain company characteristics, more specifically company size, profitability, goodwill intensity and industry type. The study also considered how time affected the compliance level. We devised hypotheses for each of the company characteristics, and these were formulate with both previous research and theory in mind. The theories that were utilized in this study were the agency theory, the political cost theory and the cost-benefit theory. The hypotheses that lacked a concrete linkage to one of the theories were instead justified using the reasoning’s found in pre-existing disclosure studies. The necessary data was collected from companies’ annual reports, which we accessed from either Business Retriever or directly from the companies’ official websites. An own interpretation of IAS 36, paragraph 134 was made in order to able to assess each company on equal terms. The collected data was then transferred to a disclosure index in order to get a compliancy score for each company investigated. The empirical findings of this research showed that two out of five hypotheses were significantly associated with the companies’ compliance level. The analysis rejected hypotheses related to profitability, goodwill intensity and industry type. The findings however showed that both year and company size are associated with the compliance level. The positive association between compliance and year, implies that compliance increases as companies get more accustomed to the standard. The findings further suggest that larger companies comply better with standard because they are under more political pressure and more inclined to please their stakeholders.