After the environmental debate was put firmly into economics literature, an emerging sustainable finance sector attempts to discipline corporate social and environmental behaviour, in which the financial markets and the real estate sector have been stated to play particularly important roles. Research within Swedish real estate financing has identified a growing interest of sustainable financing, mentioning green bonds in particular. Green bonds are based on traditional corporate bonds with the difference that green bonds possess an element of influence. The issuer is obliged to report back to the investor how net proceeds from the issuance have been used to finance green projects, which creates a requirement for transparency. The fact that green bonds is a fairly new financing and investment alternative whilst simultaneously growing incredibly fast has highlighted the significance of reliance for green bonds as a financial product. The aim of this study has been to explore in what ways green bonds in the Swedish real estate market are being initiated and structured and subsequently governed to establish investor reliance.  This research is conducted with a qualitative methodology on the basis of an exploratory nature, and the collection of qualitative data has mainly been performed through semi-structured interviews with all categories of stakeholders currently involved in the use of green bonds in the Swedish real estate market. The empirical results and subsequent analysis have concluded that it is obvious that there are numerous positive incentives related to issuing green bonds. All positive incentives consequently give rise to concerns regarding the true purpose of the issuances and whether or not these are aligned with the original purpose of the product. The more positive incentives, the more the risk of greenwashing increases. The risk of greenwashing could pose a significant threat to the general perception of and reliance in the green bond market. Obviously, all positive incentives do not necessarily entail greenwashing; there has to be positive incentives for the market of green bonds to occur, especially as it is a widely appreciated product with a generally good purpose. However, the issuers must be transparent, and the investors must be aware of the potential risk factors in order to establish investor reliance in green bonds as a financial product. / Sedan miljödebatten introducerades inom den ekonomiska litteraturen har en framväxande sektor för hållbar finansiering arbetat för att disciplinera företags sociala och miljömässiga ansvarstagande, där den finansiella marknaden och fastighetssektorn uppgetts ha särskilt viktiga roller. Forskning inom svensk fastighetsfinansiering har identifierat ett växande intresse för hållbar finansiering och i synnerhet gröna obligationer. Gröna obligationer är baserade på traditionella företagsobligationer, med skillnaden att kapitalet enbart syftar att användas till finansiering eller återfinansiering av hållbara projekt. Emittenten är bunden till att återrapportera hur kapitalet använts, vilket skapar ett krav på transparens. Det faktum att gröna obligationer fortfarande är ett ganska nytt finansierings- och investeringsalternativ, samtidigt som det vuxit oerhört snabbt, har framhävt betydelsen av förtroende för gröna obligationer som finansiell produkt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden initieras och struktureras och därefter hanteras för att etablera investerarnas förtroende.  Denna forskning har genomförts med en kvalitativ metod av utforskande karaktär och insamlingen av kvalitativa data har i huvudsak utförts genom semistrukturerade intervjuer med alla intressentkategorier som för närvarande är aktiva i användningen av gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden. Det empiriska resultatet och den efterföljande analysen har påvisat att det är uppenbart att det finns många positiva incitament i samband med emissioner av gröna obligationer. Alla positiva incitament ger följaktligen upphov till oro kring det verkliga syftet med emissionerna och huruvida dessa är anpassade till produktens ursprungliga syfte eller inte. Ju mer positiva incitament, desto mer ökar risken för greenwashing. Risken för greenwashing kan utgöra ett betydande hot mot den allmänna uppfattningen av, och förtroendet för, den gröna obligationsmarknaden. Självklart innebär inte alla positiva incitament nödvändigtvis greenwashing; det måste finnas positiva incitament för att marknaden för gröna obligationer ska finnas, särskilt eftersom det är en mycket uppskattad produkt med ett generellt bra syfte. Emittenterna måste emellertid vara transparenta och investerarna måste vara medvetna om de potentiella riskfaktorerna för att etablera investerarnas förtroende för gröna obligationer som en finansiell produkt.

No description available.

Green bonds have been an essential financial instrument to fund sustainable projects. While green bonds fulfil a market need, they have also received critiques such as greenwashing and weak requirements. The implementation of the new classification system, the EU Taxonomy, conducted by the European Commission, is believed to be necessary to tackle the received critiques of green bonds. As investors are starting to take interest in the EU Taxonomy, increased demand is shown within the real estate sector to align their green bonds with the EU Taxonomy.  This thesis aims to understand the benefits and challenges for the real estate sector to work with green bonds, the EU Taxonomy, and their alignment. This study was conducted by interviewing 17 participants from four different actor groups active within the real estate sector in Sweden.  The results illustrate challenges, such as the EU Taxonomy being too extensive to work with, reporting challenges and the lack of knowledge in the market. The benefits were that working with a green bond framework aligned with the Taxonomy was more attractive for investors and helped secure funding. Further, the authors discuss two overarching areas of improvement with the current state of the green bond market and the EU Taxonomy: Interpretating the EU Taxonomy and Incentives Within the Market. These two areas further highlight four recommendations to mitigate the challenges identified. The thesis proposes the following recommendations:  Platform to share knowledge and increase transparency  Sector-based classification guide  Adapting to the threshold levels  Stricter (self-regulated) requirements  While it is believed that the market for green bonds and the EU Taxonomy will continue to increase drastically, this thesis argues that the challenges identified above will need to be tackled to allow the green bond market to grow sustainably. / Gröna obligationer har varit ett viktigt finansiellt instrument för att finansiera hållbara projekt. Medan gröna obligationer fyller ett behov på marknaden, har de också fått kritik som greenwashing och svaga krav. Med implementeringen av det nya klassificeringssystemet, EU- taxonomin som införts av EU-kommissionen, anses detta vara det nödvändiga instrumentet för att ta itu med bland annat kritiken av gröna obligationer. Investerare har börjat visa ett ökat intresse för EU-taxonomin, en ökad efterfrågan finns inom fastighetssektorn för att linjera sina gröna obligationer med EU-taxonomin.  Denna avhandling syftar till att förstå fördelarna och utmaningarna för fastighetssektorn att arbeta med gröna obligationer, EU-taxonomin och linjeringen mellan dem. Denna studie genomfördes genom att intervjua 17 deltagare från fyra olika aktörsgrupper som är aktiva inom fastighetssektorn i Sverige.  Resultaten illustrerade utmaningar, som att EU-taxonomin är för omfattande att arbeta med, utmaning med rapportering och bristande kunskap i marknaden. De fördelar som nämndes var att det kan bli mer attraktivt för investerare att arbeta med EU-taxonomin och linjering med gröna obligationer för att säkerställa tillgången till en finansieringskälla i framtiden. Vidare diskuterar författarna två övergripande förbättringsområden med det nuvarande tillståndet på marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin: Tolkningen av EU-taxonomin och Incitament inom marknaden. Dessa två områden lyfter fram fyra rekommendationer för att hantera de identifierade utmaningarna. Avhandlingen föreslår dem följande rekommendationer:  Plattform för att dela kunskap och öka transparens  Sektors-baserad klassificeringsguide  Anpassade tröskelnivåer Skärpta (självreglerande) krav  Eftersom många intressenter tror att marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin kommer att fortsätta att öka drastiskt, hävdar denna avhandling att de utmaningar som identifierats ovan kommer att behöva hanteras för att tillåta gröna obligationsmarknaden att fortsätta växa hållbart.

The green bond market has grown rapidly in the past years but still only stands for 1 percent of the total bond market. More issuers need to issue green bonds for the green bond market to grow, and investors need to invest in new issuers. A weakness of the green bond market is that there is no universal definition of sustainability. This thesis investigates the green bond market from investors’ perspectives, focusing on the role of trust in the green bond market. The thesis is qualitative research containing eight interviews with people on pension funds, asset management firms, an insurance company, and a fixed-income institute. The interviews were supplemented with a short questionary. The main findings are that trust has a vital role in the green bond market. Trust between investors and issuers can be strengthened through increased transparency from the issuer. Issuers’ general sustainability work is essential for investors when investing in green bonds. The research identified that the green bond market growth would benefit if a third-party actor would vouch for the company’s sustainability work. A recommendation to facilitate market growth is to establish a voluntary standardized sustainability rating with clear financial incentives for the issuer. It would enhance issuers’ sustainability awareness and increase transparency for the investors as the rating would be on the issuers’ initiative. / Den gröna obligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren men står endast för 1 procent av den totala obligationsmarknaden. För att marknaden ska växa behöver fler emittenter utfärda gröna obligationer samtidigt som investerare behöver investera i nya emittenter. En svaghet för den gröna obligationsmarknaden är att det saknas en universell definition av hållbarhet. Detta arbete undersöker den gröna obligationsmarknaden från en investerares perspektiv med fokus på tillitens betydelse på marknaden. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på åtta intervjuer med personer inom pensionsbolag, kapitalförvaltning, försäkringsbolag och ett ränteinstitut. Intervjuerna kompletterades med en kort enkät. De viktigaste resultaten visar på att tillit har en betydande roll på den gröna obligationsmarknaden. Tillit mellan investerare och emittenter kan stärkas genom ökad transparens från emittentens sida. Resultat visar även på att emittentens generella hållbarhetsarbete är viktigt för investerare när de investerar i en grön obligation. Det identifieras att den gröna obligationsmarknaden skulle kunna dra fördel av om det existerar en tredjepartsaktör som kan bekräfta en emittents hållbarhetsarbete. Ett förslag som eventuellt skulle kunna leda till marknadstillväxt är att införa ett standardiserat hållbarhetsbetyg kopplat till tydliga finansiella incitament för både emittenten och investeraren. Detta skulle öka transparensen för investerare samt kunna förbättra emittentens medvetenhet gällande hållbarhet eftersom bedömningen skulle göras på emittentens initiativ.

Environmental changes and social instability are two great challenges of today’s society. The development of the sustainable bond market is a response to these. The demand is strong but there is no clear definition of the instruments and there is no standardised way of measuring the effect of them. The purpose of this thesis is thus to study the impact of sustainable bonds, and ways to communicate it to stakeholders. The research consists of nine interviews and the results are analysed in alignment with theoretical frameworks and models evaluated in a literature review. The key findings focus on suggestions for measures and creating a common language for reporting. The main recommendation for the commissioner is to undertake the following three steps: 1) Collect and aggregate all raw data from issuers into their systems. 2) Create harmonised values of the data. 3) Include soft and general values in the calculations. / Klimatförändringar och social osäkerhet är två stora utmaningar i dagens samhälle. Utvecklingen av hållbara obligationer är en följd av dessa. Efterfrågan är stark men det finns ingen tydlig definition av instrumenten och det finns inget standardiserat sätt att mäta effekten av dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka påverkan av hållbara obligationer samt sätt att kommunicera dem till intressenter. Forskningen består av nio intervjuer och resultaten är analyserade i linje med de teoretiska ramverk samt modeller som utvärderas i litteraturstudien. Nyckelresultaten fokuserar på förslag till mätetal samt skapandet av ett gemensamt språk för rapportering. Huvudrekommendationen till uppdragsgivaren är att ta sig an följande tre steg: 1) Samla och aggregera rådata från emittenter i system. 2) Harmonisera data så att den är jämförbar. 3) Inkludera mjuka och generella värden i beräkningar.

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Sammandrag Denna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor där ansvarsfrågor traditionellt inte uppmärksammats då banker inte ansetts ha stor inverkan på samhälls- och miljöproblem. Företag generellt förväntas idag aktivt arbeta med CSR-frågor, dock förekommer en strategi att kommunicera CSR istället för att agera, i syfte att stärka legitimiteten i varumärket. Studien belyser frågor kring CSR inom banksektorn, då det idag finns indikationer på att även banker måste arbeta med frågorna. Studien undersöker varför SEB, en av Sveriges storbanker, arbetar med CSR, hur de anpassar CSR till sin unika verksamhet och hur de väljer att kommunicera arbetet i syfte att skapa sig förtroende och legitimitet gentemot omvärlden. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts, med intervjuer på SEB och Svenska Bankföreningen. De slutsatser som dras av studien är att det idag finns tendenser som visar att CSR blivit en institutionaliserad norm inom bankväsendet. SEB strävar efter att integrera hållbarhetsarbetet i sin kärnverksamhet för att uppnå långsiktighet. Resultaten visar även att SEB kommunicerar sitt hållbarhetsarbete med försiktighet. Samtidigt rapporterar hållbarhetsteamet till kommunikationschefen, något som tyder på att frågan är viktig ur ett kommunikations- och imageperspektiv. / Abstract Purpose: This study aims at analyzing Corporate Social Responsibility (CSR) in the financial sector. CSR has been under debate and companies are expected to manage their businesses responsibly. Companies’ tendency to communicate about, but not act in these questions have been discussed and criticized. Companies often see CSR as a communicational issue and as a strategy to build a legitimate brand. The financial sector has not been subject for these kinds of discussions since they are not considered to have a great impact on societal issues, especially not environmental issues. Therefore, this study aims at shedding new light on CSR-issues in the financial sector, since today there are indications that also banks should pay attention to these questions. By studying one of Sweden’s four major banks, SEB, the authors examine why SEB works with CSR, how they translate CSR to fit their unique business, and how they communicate their CSR-commitments to gain trust and legitimacy. Method: To examine this, a qualitative case study has been made, and a semi-structured interview method has been used to collect material. This method has been supplemented with secondary material like annual reports and other. Results: In conclusion, the authors see proof that CSR has been institutionalized within the banking sector. SEB has put much emphasis on integrating their sustainability commitments into their core business, both by integrating responsibility aspects into the daily activities, and by developing concrete projects with responsibility profiles. This is done to create a long-term sustainable platform on which SEB:s business can grow. The results also show that SEB communicate their sustainability commitments with caution. However, the sustainability team reports to the chief of communications, which suggests that this question is of importance from a communications- and brand image perspective. Their strategy to “act first, talk after”, is a strategy that can be successful from a legitimacy point of view.

The Swedish economy is currently characterized by a low interest environment, which has contributed to a thriving real estate sector in Sweden. The property companies’ financial costs are extremely low and in the search for yield, many investors have shown an interest in real estate. Due to the high demand on the real estate market there has been an increasing demand for funds. Historically, the balance sheet of Swedish property sector has been comprised of common shares and a large share of bank debt. However, in recent years real estate companies have diversified their capital structure and the use of bonds and preference shares has become increasingly common. This master thesis aims to investigate the development of the capital structure of the listed real estate sector in Sweden and examine the driving forces. Furthermore, the purpose of the study is to identify and analyze what will drive the use of different financing options in the future. Consequently, the effect on the capital structure of the listed sector will be investigated. The study has been conducted primarily based on interviews conducted with key actors active in the real estate sector, the bank sector as well as the institutional and non-institutional investors. The study suggests that the access to financing will be increasingly dependent on the firms’ size and vice versa. Secondly, due to regulations of the banks, the listed real estate sector will have a growing need of financing through the capital markets. However, the thesis has identified a number of obstacles on the Swedish corporate bond market, such as illiquidity. Given the current conditions on the Swedish corporate bond market, the listed sector will be unable to acquire the funds needed to support a growth of the real estate sector. The final finding relates to the capital structure theories and concludes that access to different financing options will be more important than the capital cost. The study shows that there is a clear trend of growing real estate companies. The larger companies are beginning to approach the Swedish major institutional stakeholders in size and reaching a size which makes them more competitive on the international capital markets. Access to funding will therefore increasingly depend on their size and vice versa. In line with previous studies, the listed property sector has a growing need for financing through the capital market due to regulations of the banking sector. Consequently, the distribution between bank and market financing in Sweden will change. Due to the current conditions on the corporate bond market, the  listed sector is unable to access the resources needed to support a strong growth of the property sector. The elementary conclusion of this study is that an access to various financing options will be more important than the capital cost. The result is therefore not support by the already established capital structure theories. To explain the growing need for a diversified capital structure and the importance of access to multiple markets, the results of this study suggests a new capital structure theory. The optimal capital structure is first and foremost a question of optimal access to various funding sources. Thereafter the company should regard the cost of capital and the impact on the rest of the capital structure. / Den svenska ekonomin präglas idag av en lågräntemiljö, vilket har bidragit till en välmående fastighetssektor i Sverige. Fastighetsbolagens finansiella kostnader är extremt låga och på grund av investerarnas jakt på avkastning har intresset för fastighetsinvesteringar ökat. Till följd av den höga efterfrågan på fastighetsmarknaden har det behovet av finansiering ökat. Historiskt sett har balansräkningen i de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utgjorts av stamaktier och en stor andel banklån. På senare år har dock fastighetsbolagen diversifierat sin kapitalstruktur och användningen av obligationer och preferensaktier har blivit allt vanligare. Examensarbetet syftar till att undersöka utvecklingen av kapitalstrukturen inom den noterade fastighetssektorn i Sverige och de bakomliggande faktorerna. Vidare är studiens syfte att identifiera och analysera drivkraften bakom användningen av olika finansieringsalternativ i framtiden. Följaktligen kommer den framtida kapitalstrukturen i de noterade fastighetsbolagen att undersökas. Studien är främst baserad på intervjuer med aktörer verksamma inom fastighetssektorn, banksektorn, institutionella och icke-institutionella investerare. Studien visar att det finns en tydlig trend med växande fastighetsbolag. Portföljen hos ett antal större bolag börjar närma sig de svenska stora institutionella aktörer i storlek och på så sätt börjar dessa bolag uppnå en storlek som gör att de är slagkraftiga på internationella kapitalmarknader. Tillgången till finansiering kommer därför i större utsträckning att vara beroende av företagens storlek och vice versa. I linje med tidigare studie har den börsnoterade fastighetssektorn ett växande behov av finansiering genom kapitalmarknaden på grund av regleringar av bankerna. Följaktligen kommer fördelningen mellan bank- och marknadsfinansiering i Sverige att förändras. Emellertid har studien identifierat ett antal hinder på företagsobligationsmarknaden, såsom bristande likviditet. På grund av de nuvarande förhållandena på företagsobligationsmarknaden, kommer den noterade sektorn inte kunna tillgå de medel som krävs för att stödja en stark tillväxt i fastighetssektorn. Den grundläggande slutsatsen i denna studie är att en tillgång till olika finansieringsalternativ kommer att vara viktigare än kapitalkostnaden. I resultatet finns därmed inte stöd för de etablerade kapitalstruktursteorierna. För att förklara det växande behovet av en diversifierad kapitalstruktur och vikten av tillgång till flera marknader finner denna studie grund för en ny teori avseende kapitalstruktur. Den optimala kapitalstrukturen är först och främst en fråga om optimal  tillgång till olika finansieringskällor. Därefter bör ett bolag se till alternativets kostnad och påverkan på den övriga kapitalstrukturen.

Denna uppsats behandlar hur fastighetsbolagens finansiering har utvecklats efter finanskrisen, hur finanskrisen specifikt har påverkat fastighetsbolagens finansieringsverksamhet samt i vilken utsträckning fastighetsbolagen har börjat använda alternativa finansieringssätt i sin verksamhet. Detta ämne är intressant då finanskrisen har haft en stor inverkan på det ekonomiska klimatet världen över vilket också inkluderar de svenska fastighetsbolagen och de svenska bankerna. Uppsatsen kombinerar en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsbolagskapitalstrukturer med en kvalitativ undersökning bestående av ett antal intervjuer medrepresentanter från flera fasighetsbolag och banker. Den kvantitativa undersökningen visar att det skett stora förändringar i fastighetsbolagensfinansiering. Användningen av alternativa finansieringssätt, såsom preferensaktier, obligationer,MTN- och Certifikatsprogram har blivit vanligare i fastighetsbolagen. En stor anledning till detta är att bankerna i många fall har velat begränsa sin utlåning till fastighetsbolagen samtidigt som kreditmarginalerna har ökat på grund av bland annat högre kapitaltäckningskrav för bankerna. Utvecklingen av fastighetsbolagens finansiering kommer fortsätta framöver och alternativa finansieringssätt kommer i större utsträckning användas som komplement till banklån och stamaktiekapital. / This paper deals with how the financing in real estate companies has developed after the recentfinancial crisis, how the financial crisis specifically has affected the financing in real estatecompanies and to what extent real estate companies have started to use alternative ways to finance their operations. This subject is of high interest because the financial crisis has had a huge impact on the global economic climate, which also affects Swedish real estate companies andbanks. The paper combines a quantitative survey of the capital structure in all Swedish publicly listed realestate companies with a qualitative survey consisting of a number of interviews withrepresentatives from a number of real estate companies and banks. The quantitative survey shows that big changes have occurred in the financing of real estatecompanies. The use of alternative ways to finance them, such as preference shares, bonds, MTN and certificate programs have become much more common in real estate companies. A big reason to this is that banks in many cases have wanted to restrict their lending to real estate companies whilst the credit margins have increased due to, among other things, higher capitalrequirement rates for the banks. The fast development of financing in real estate companies will continue for years to come andalternative ways to finance real estate companies will continue to get stronger as a complement to bank loans and common stock equity.