Denna kandidatuppsats har till syfte att kartlägga unga vuxnas (18-24 år) upplevelse av arbetslöshet. Utifrån sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslöshet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation att befinna sig i. Slutsatserna indikerar på att arbetslöshet är en problematisk och utsatt situation. Arbetslösheten hade påverkat individerna djupt, den berörde individernas valmående och självkänsla. Slutsatserna antyder även att bemötande och engagemang från personal är avgörande för individernas trevnad. En aktiv insats ansågs bättre än en passiv insats för deras välmående. Upplevelsen av omgivningens syn kunde vara nedvärderande, medlidsam eller neutral. Hur situationen än såg ut hade intervjupersonerna optimistiska framtidstankar, vilka rörde både den närmaste framtiden och ett långsiktigt perspektiv.

Bakgrund: En tredjedel av Sveriges befolkning över 70 år ligger i farozonen för att drabbas av undernäring. Detta riskerar inte bara deras hälsa utan även att sänka deras livskvalité.     Syfte: Att undersöka måltidsmiljöns påverkan på nutritionsstatus hos personer som bor på omvårdnadsboenden.   Metod: Litteraturstudie. 11 vetenskapliga artiklar inkluderades, åtta stycken var med kvantitativ metod och tre stycken var med kvalitativ metod.   Resultat: En hemlik måltidsmiljö gav en förbättrad nutritionsstatus hos personer på omvårdnadsboenden. Möjlighet att välja mellan olika maträtter samt möjlighet till självservering gynnar nutritionsstatusen hos personer som bor på omvårdnadsboenden. Förmågan till självservering gav en högre grad bevarad autonomi hos de personer som bor på omvårdnadsboenden när de erbjuds möjligheter att välja själva.   Slutsats: Möjlighet till självservering samt valmöjligheter av mat vid måltider har en positiv effekt på nutritionsstatusen på individer på omvårdnadsboenden. Tillsammans med en förbättrad måltidsmiljö kan det motverka en minskning av livskvalité. Då många interventioner i måltidsmiljön ofta genomfördes samtidigt behövs studier som fokuserar på en intervention i taget, för att se hur olika delar inom måltidsmiljön påverkar personerna som befinner sig i den. Mer utbildning och förbättrad kunskap hos vårdpersonalen behövs för att optimera vården / Background: One third of the Swedish population over 70 years is in danger of suffering from malnutrition. This risk not only their health but also to reduce their quality of life.   Aim: To investigate the impact from mealtime environment on the nutritional status of people living in nursing homes   Method: Literature review. 11 articles were included, eight were with quantitative method and three were with qualitative method. Results: A mealtime with a homelike environment gave an improved nutritional status of people in nursing homes. Ability to choose between different dishes and the opportunity to serve oneself benefit the residents' nutritional status. The ability to serve oneself gave a higher degree of preserved autonomy of persons living in nursing homes when offered opportunities to choose for themselves   Conclusion: The opportunity for self-service and choice of food have a positive impact on the nutritional status at nursing homes. Along with an improved mealtime environment it can counteract a decrease in quality of life. As many interventions in the food environment is often conducted at the same time, studies that focus on one intervention at a time are needed. In order to optimize care, the training and knowledge need to be increased within the medical staff.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan. Sedan jämfördes och analyserades empirin från intervjuerna, observationerna och bilderna. Det är svårt att dra generella slutsatser men det går att konstatera vissa saker. Hur barn med ADHD upplever sin omgivning är beroende på vissa faktorer som engagerade och förstående lärare, rofylld arbetsmiljö, lugna kamrater med hög toleransnivå.

Sammanfattning Bakgrund Demenssjukdom bidrar ofta till att personerna i senare sjukdomsförlopp behöver flytta till särskilt boende, vilket ställer krav på omvårdnadsperonalen att ha förståelse och kunskap om hur vårdmiljön påverkar personer med kognitiv svikt. Riktlinjer visar att miljön måste uppfylla både fysiska och psykosociala aspekter och omvårdanden ska vara personcentrerad. Metod Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed där lämpliga artiklar valts ut, samt via fri- och sekundärsökning som analyserades med integrerad analys. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur en personcentrerad vårdmiljö kan påverka personer med demenssjukdom inom särskilt demensboende. Resultat Resultatet visar att personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom och kan implementeras i alla tillgängliga boendeformer. Att göra miljön så hemlik som möjligt är viktigt och naturen har en positiv inverkan på personer med demens och utomhusmiljön kan också bidra med multisensorisk stimulans. Belysning, buller, och temperatur har också betydelse för exempelvis beteendestörningar. Förbättrad orientering kan erhållas genom användning av symboler och minnesboxar men också genom användning av färger. Slutsats Personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom när det gäller upplevelse av trygghet, välmående och livskvalitet, och sjuksköterskan kan anpassa miljön med rätt kunskap och engagemang. / Summary Background Dementia often leads to moving into assisted living/ nursing homes, which adds a great responsibility for the staff to understand how the environment affects people with dementia. Guidelines show that the environment must take both physical and psychosocial aspects into consideration and the care should be person-centered. Method Articles were chosen from two databases; CINAHL and PubMed. Free- and secondary references of interest were also found. The chosen articles were analysed with integrated analysis. Aim The aim of this review was to explore how the living environment affect people with dementia in assisted living and nursing homes for people with dementia. Result The result shows that person-centered care environment have great importance for people with dementia, and can be implemented in all available living facilities. Making the home environment as homelike as possible is important, and nature has a positive influence on people with dementia and can provide multisensory stimulance. Light, noise and temperature can induce behavioral changes. Improved orientation can be attained by the use of symbols and memory boxes, and also through the use of colors. Conclusion Person-centered care environment is of great importance for people with dementia to restore the sense of security, wellbeing and quality of life, and with knowledge and commitment the nurse can adjust the environment to fit its purpose.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion.En konstruktionsompräglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar.I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ́Stigma ́, dels till Anselm L. Strauss teori om ́Identitet ́ med fokus på ́vändpunkter ́ och ́statusövergångar ́. Den tidigare forskningen visar på attfördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenetpsykisk ohälsa är vanligt förekommande.Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huren individssubjektiva identitetsupplevelseförändras i samband med att denne får ett lönearbetenär dennehar erfarenhetav psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilkenbetydelse som en ett lönearbetekan få för vissa individer. Men även vilkenbetydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”.Det empiriska materialet baseras påfyra semi-struktureradeintervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgickatt ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringenmöjliggjordes genom att anställningeninnebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon / A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environmentis a complex social construction. A construction which is characterized by the viewthat a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ́Stigma ́and to Anselm L. Strauss’theory about ́Identity ́, with a special focus on ́turningpoints ́ and ‘transitions in social positions ́. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mentalillness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and theresponses from thesocialenvironmentin the process of ́getting back ́. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time.The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change wasmade possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

Bakgrund/syfte: Det finns en alltmer ökad fokusering på hemrehabilitering för personer diagnostiserade med stroke. Dock kan utförandet på hemrehabiliteringen variera och det är ännu inte klarlagt hur ett fungerande åtgärdsprogram ska utformas. Syftet var att identifiera vad en hemrehabilitering för personer med stroke bör innehålla utifrån personalens perspektiv i multidisciplinära hemrehabiliteringsteam. Metod: Studien är en deskriptiv studie i enlighet med Delphi-tekniken. Frågeformulär skickades ut via e-mail i 3 rundor till 12 experter bestående av arbetsterapeuter, sjuksköterskor och sjukgymnaster. I Runda 1 fick experterna svara på öppna frågor för att få deras personliga åsikter i ämnet. Frågeformulären i Runda 2 och 3 utformades utifrån svaren från föregående runda där experterna fick markera grad av instämmande på en Likert skala efter varje påstående. Resultat: Sextifyra av 74 påståenden uppnådde en nivå av konsensus på 75 % eller mer. Hemrehabilitering bör innehålla patientens självbestämmande och delaktighet i utformandet. Detta säkerställs av ett klientcentrerat arbetssätt genom samarbete, samverkan och samordning på olika sätt med den sociala omgivningen under rehabiliteringsprocessen. Slutsats: Övergripande komponenter i en hemrehabilitering för personer med stroke är egenmakt, delaktighet och självständighet som uppnås genom det ”det goda teamet” och strategier för samordning. Studiens betydelse: Resultatet i studien kan bidra med värdefull information vid utformandet av hemrehabiliteringsprogram i klinisk verksamhet inom strokerehabilitering. / Background/aim: There is an increasingly focus on home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke. However, rehabilitation in the home environment can be delivered in many different ways and the best way to deliver home-based rehabilitation and its content is not yet clarified in the literature. The aim was to identify what home-based rehabilitation should contain from the perspective of members working in multidisciplinary teams in homes of persons diagnosed with stroke. Methods: The study design was a consensus-building, three-round Delphi survey. Questionnaires were sent by e-mail to a panel of 12 experts including occupational therapists, nurses and physiotherapists. In round 1 the experts were asked to answer open-ended questions to obtain their personal views on the subject. The questionnaire in Round 2 and 3 were built on the results of the previous ones and the experts were asked to mark on a Likert scale the importance of each statement. Results: Sixty-four of 74 statements reached a consensus level of 75% or more.  Home-based rehabilitation should contain patient’s autonomy and participation in the rehabilitation program. This is ensured by a client-centred approach characterized by cooperation and interaction with the social environment throughout the rehabilitation process. Conclusions: Overall components in home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke is empowerment, participation and autonomy achieved by ”The good team” and coordination strategies. Significance of the study: The result of the study could be an important source of information when designing home rehabilitation programs for persons with stroke.

Sammanfattning Bakgrund: Förmågan att attrahera och behålla kompetens har blivit en alltmer utmanande process då den externa omgivningen ständigt förändras. Regioner har olika kapacitet och förutsättningar ochtidigare forskning har endast diskuterat problemet utifrån perspektivet små kontra storaregioner. Därav hamnar den medelstora regionen ofta i en gråzon och blir inte alltid prioriterad i nationella satsningar, vilket kan påverka den medelstora regionensmöjligheter att attrahera och behålla kompetens. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur 1) politiska, 2) ekonomiska, 3) sociala, 4) teknologiska, 5) juridiska och 6) miljömässiga/ekologiskafaktorer påverkar möjligheterna att attrahera och behålla kompetens i en medelstor region. Metod: Studiens har genomförts via en kvantitativ datainsamling i form av enkätundersökning följt av en kvantitativ, statistisk analys.Genom en enkätundersökning med 40 frågor och med standardiserade svarsalternativ samlade vi in data från 108 enheter. Enkätundersökningen utfördes via mailutskick och delning på sociala medier och besvarades av både män och kvinnor från olika branschtillhörigheter. Efter datainsamling analyserades data via det statistiska dataprogrammet SPSS Statistics för att redovisa medelvärde och standardavvikelse och med hjälp av Python och Plotly för att besvara studiens syfte genom att göra en sammantagen kartläggning av varje faktors påverkan. Slutsats: Studien visar att den fullständiga PESTLE-analysen är ett relevant verktyg för att kartlägga organisationers och regioners externa omgivning och beskriva hur denna påverkar möjligheterna att attrahera och behålla kompetens.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen är en avdelning där kritiskt- och akut sjuka patienter vårdas. Avdelningen har specialiserade rutiner och utrustning för omvårdnad samt övervakning. Sjuksköterskan på en intensivvårdsavdelning har ansvar över omvårdnaden av patienten tillsammans med ledandet av omvårdnadsarbetet i vårdlaget. Utöver har även sjuksköterskan ett ansvar att uppmärksamma den anhöriga. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att förstå anhörigas upplevelser i denna situation för att kunna ge en god omvårdnad även till dem. Syfte:  Att beskriva anhörigas upplevda situation när en närstående vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats med ett anhörigperspektiv för att belysa upplevelser. Resultat: Anhöriga kunde uppleva flera faktorer som påverkade situationen negativt. Rutiner, teknisk utrustning och vårdinsatser upplevdes främmande och förvirrande. Situationen gjorde det svårt för den anhörige att uppleva sig nära patienten. Anhöriga upplevde att god kommunikation och information påverkade situationen positivt. Anhöriga upplevde det viktigt att kunna vara delaktig i vården och beslutsfattandet. Slutsats: Att som anhörigas hamna på en intensivvårdsavdelning är en främmande situation som skiljer sig från andra avdelningar. Det finns olika regler, utrustning och situationer som försvårar möjligheten för den anhörige att förstå och se sammanhanget. Det är av betydelse att vården uppmärksammar och skapar möjlighet för en ökad förståelse och ett sammanhang för de anhöriga. / Background: The intensive care unit is a department where critically and acute sick patients are being treated. The department has specialized routines, equipment to treat and screening. Nurses on a intensive care unit are responsible for the treatment of patients as well as the leadership of the workforce. The nurses are also responsible to acknowledge the patient’s relatives. Therefore, it is of great importance for the nurses to understand relatives’ experiences in this situation, to be able to give treatment of good quality to relatives too. Aim: To describe the experience of relatives to patients who are being treated at the intensive care unit. Method: A literature review of scientific articles with a qualitative standpoint, aimed towards the experiences of relatives to intensive care unit patients. Results: Relatives experienced that a lot of factors affected them negatively. Routines, equipment and treatment were experienced as unfamiliar and confusing. The situation made it hard for the relatives to experience being close to the patient. Relatives experienced that good communication and information made the situation positive. Relatives experienced that being a part and having a say in the patients’ treatment were important. Conclusion: To be a relative at the intensive care unit can feel unfamiliar and differ from other kinds of departments. There are rules, equipment and situations that makes it difficult for the relatives to see the context of the situation. It is of great importance that the healthcare is attentive and give the relatives the possibility to understand the context.

Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

<p> </p><p>There is an ongoing reorganization within media industries today as they adapt to new and changing demands - the environment is changing fast and the organizations with it. The development of new technology is contributing to new forms of media distribution in the present media industry. The structure of media organizations is getting flatter and the co-workers are getting a new and bigger role. All this is bringing new challenges for the leaders of the organization. Caught in the middle of these new structures is the middle manager who now is facing different demands from all sides. This thesis investigates how the middle manager in media organizations is handling these new and changing demands. Questions have been raised on how the role of middle manager will develop when the co-worker is getting a bigger role and the structures are getting flatter and this thesis investigates the future roll of middle managers. The method that has been used is qualitative interviews with middle managers at different positions and in different organizations. The focus of the interviews has been on the changing surrounding environments for the organizations, the new technology, the new role of co-workers, and their experiences of middle management in media organizations. My conclusions are that the middle manager will be continuously required in the future. They face many new demands, but these can be handled by good communication but also thru experience as well as adaptableness and distinctness. When co-workers are assigned a new role, where they will be either multi-journalists or specialists, it is of most importance for the middle manager to recruit the right people to the organization. It is also of importance that the middle manager adapts the management to the specific requirements of the individual co-worker, and hence that the co-worker is allowed to be more involved in the leadership process. Furthermore I think that the middle management in media organizations will develop into a different and new role in the future, and as such be more operative. The middle manager will operate more like a team-leader or a coach and this can only happen if the administrative work assigned elsewhere.</p><p> </p>