Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka som är de främst förekommandepåverkansfaktorerna, vilket inflytande de har på elevernas gymnasieval och elevernas egnainsikter om respektive faktorer. Tidigare forskning visar att faktorer som elevernasfamiljebakgrund, livshistoria och geografiska plats är betydande vid eleversbeslutsfattande i gymnasievalsprocessen. Enligt dessa studier föredrar ungdomar attdiskutera gymnasievalet med sina föräldrar och för många är det viktigt att föräldrarna ärstolta över dem. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat sex elever i årskurs nio medsyfte att studera vad elever baserar sina gymnasieval på, genom att undersöka olikapåverkansfaktorer. I undersökningen ställer vi frågor om intresse, omgivningens åsikter,uppväxt och andra faktorer som eleverna anser är viktiga. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise and selfconcept, The Careership theory och Lovéns fyrstegsmodell. Resultatet visar attinformanterna till stor del påverkas av sin omgivning, bekantas erfarenheter, upplevelseroch den egna uppväxten. Hälften av informanterna går i samma spår som någonfamiljemedlem. Studiens informanter har antingen varit och skuggat eller besökt ett ellerflera olika öppet hus. Båda alternativen ansåg de som bra och avgörande i hur de slutligenfattade sina beslut.

The purpose of the essay is to investigate how social and materialistic surroundings bring outnorms for women. The issue with the environment that encourages norms to be upheld, automatically expects frames of genders to be abided by, which implies an impossible spectrum to comply. During the essay you will read about women in their thirties getting interviewed and describing their view, definitions and experiences of being a woman. One method that has come of use to collect how women behave in different surroundings is the observation that I made in a mall. The result shows how there are quite a few limitations for women since they are viewed through the male gaze. To be considered an object rather than a subject is the product of socialization. Since women of generations have been repeating the gender role, one's own thoughts of womanhood is considered personal and has therefore been made into the norm that is being upheld today.

Kvinnors företagande har under åren vuxit fram som ett akademiskt fält, och engagerar såväl politiker som forskare. Kvinnor startar företag i väsentligt mindre utsträckning än män och intresset för kontexten kring företagare har ökat, framförallt vad gäller kvinnor. Syftet med följande studie är att redogöra för samt analysera omgivningens roll vid uppstartsfasen vad gäller unga kvinnors nyföretagande i Linnéregionen. Regionen består av Kronobergs län och Kalmar län. Länen ligger totalt sett över medel vad gäller företagande i stort, men vid närmare kontroll tydliggörs att länen ligger under det svenska genomsnittet både vad gäller kvinnors företagande och ungas företagande. Det finns en önskan om att få fler unga kvinnor att bli företagsamma och i följande studie riktas fokus till tre omgivande faktorer och dess inverkan på nyföretagandet. Faktorerna är sociokulturella, ekonomiska och politiska. Med kvalitativ forskningsmetod och djupintervjuer som tillvägagångssätt har 10 unga kvinnor i Linnéregionen intervjuats för att identifiera vad och hur de upplevt att olika delar i nämnda tre faktorer har påverkat dem i deras nyföretagande. Både likheter och skillnader har kunnat utläsas i deras upplevelser. Gemensamt är att stöttning har upplevts viktig i såväl social, ekonomisk och politisk omgivning. Skillnaderna har identifierats i påverkans utsträckning, men generellt verkar sociokulturella faktorer spela en stor roll och därefter ekonomiska, medan politiska inte varit fullt så avgörande. Studiens resultat presenterar bakomliggande koder i vardera faktor som på ett eller annat sätt spelar en roll i unga kvinnors nyföretagande. Dessa skapar en större förståelse och kan utgöra grund för framtida studier genom att användas som teoretisk mall. Vidare rekommenderas kommuner och företagsstödjande organisationer att tydligare marknadsföra sina hjälpinsatser och erbjudanden, samt se över de som finns möjligheter att förbättra förutsättningar för unga kvinnor i de koder som studien frambringat.

The thesis aims to study how rainbows families are being treated by the authorities and the surroundings. It focuses on how homosexual parents are met in society. Although, homosexuals have the legal right to have a family and enter into marriage, the social norms are still far behind and rainbows families are seen as “the others” and abnormal.  Earlier researches have been studding how the authorities still assumes that every family are living in a heterosexual family constellation. By this assumption they exclude families who are not living in a heterosexual family. To find out what kind of experiences the homosexual parents have we have interviewed eight homosexual parents. Which four were females and four were males. The result of this thesis shows that most of the homosexual parents are not experience that they are treated bad or in any other way different then heterosexual parents. It also shows that people in the nearest surroundings to the homosexual family are really glad that the gay couple have a family. At the same time the homosexual parents are saying that there will always be people who think it’s abnormal. But as long as the nearest families and friends find it alright they are not paying too much energy of those who thinks it’s wrong. The majority of gay males explain that the hardest part in building a family is that they are males; it’s harder to be accepted as two fathers. One conclusion is not that homosexuals are being treated different; it’s more a question of gender. Especially when the children are young, a lot of males feels that the always have to state themselves, not as a gay parents but as two males who is having infants.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.

BakgrundI den fria leken kommunicerar små barn med varandra genom olika kommunikationssätt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsätter att barn har en förståelse för andra barns sätt att kommunicera. Bland annat kommunicerar små barn med hjälp av verbal och icke verbal kommunikation. När yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina känslor och tankar med hjälp av kroppsspråk såsom beröring och imitation. Små barn använder även ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte är att undersöka små barns kommunikation i den fria leken på förskolan.MetodI studien används observationer i form av löpande protokoll. Observationerna genomfördes under den fria leken på förskolan.ResultatI resultatet av denna undersökning visar att små barn använder språket genom olika uttrycksätt i den fria leken, såsom beröring och imitation. Beröring uppstår när små barn har en fysisk kontakt och använder kroppen till hjälp för att kommunicera med barn och vuxna. Imitationen visar sig i att små barn härmar varandras rörelser för att kommunicera med sin omgivning. Genom leken erövrar små barn förståelse för sina kamraters intentioner och avsikter vid olika situationer där känslor och upplevelser uttrycks i ord i den fria leken. / Program: Lärarutbildningen

<p>Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk</p><p>utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest</p><p>snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest</p><p>avgörande faktorerna.</p><p>Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa.</p><p>Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser,</p><p>omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar</p><p>förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är</p><p>snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period</p><p>av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå</p><p>utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100</p><p>mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats</p><p>i studien.</p><p>Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med</p><p>studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att</p><p>klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under</p><p>perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog</p><p>emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden</p><p>2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat:</p><p>* 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka</p><p>dipp vid ett tillfälle.</p><p>* 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period.</p><p>* 24 företag har haft en negativ tillväxt.</p><p>* 28 företag har en nedlagd verksamhet.</p><p>Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en</p><p>verksamhet.</p><p>Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens</p><p>utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar</p><p>tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare</p><p>har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt</p><p>tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den</p><p>snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera</p><p>personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.</p>

Tillväxt i företag är mycket intressant på samhällsnivå då ökad tillväxt resulterar i ekonomisk utveckling och att nya arbetstillfällen skapas. I tidigare studier presenteras de mest snabbväxande företagen i termen ”Gaseller”, där omsättning och antalet anställda är de mest avgörande faktorerna. Alla företag, helt oberoende av storlek, intäkter eller industriinriktning, har chans att växa. Wiklund (1998) menar tillväxt främst påverkas av företagens resurser, kompetenser, omgivning, motivation och strategi. Fokus i denna studie är huruvida dessa faktorer påverkar förutsättningarna för snabbväxande företag och vad som är anledningen till att vissa företag är snabbväxande och vissa inte. Forskning som visar vad som sker med företag efter en period av snabb tillväxt är inte särskilt omfattande. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå utvecklingen i företag som har genomgått en snabb tillväxt. Av den anledningen har de 100 mest snabbväxande svenska företagen år 2000 (enligt Dagens Industris Gasellista) innefattats i studien. Studien består en kvantitativ undersökning i två delar för att försöka besvara syftet med studien. Den första delen i den kvantitativa ansatsen gjordes för att få fram underlag till att klassificera företagen. Insamlad data från företagen är omsättning och antalet anställda under perioden 1997-2006. För att beskriva företagens utveckling åren efter det att företagen tog emot utmärkelsen som gasellföretag valdes att placera företagen i grupper avseende perioden 2000-2006. Utifrån antalet anställda har företagen grupperats med följande resultat: * 29 företag har haft en stadig tillväxt under hela perioden, med max en mindre enstaka dipp vid ett tillfälle. * 19 företag har vuxit men dippat fler än en gång eller har dippat kraftigt under en period. * 24 företag har haft en negativ tillväxt. * 28 företag har en nedlagd verksamhet. Därefter telefonintervjuades 34 respondenter från de företag som fortfarande hade en verksamhet. Författaren fann därefter följande samband mellan studerade faktorer och företagens utveckling efter den snabba tillväxten. Företag som har haft en fortsatt stabil tillväxt levererar tjänster och upplever att de i nästan samtliga fall har en stabil omgivning. Företag som oftare har påverkats av en turbulent omgivning efter tillväxten har en mer ojämn fortsatt tillväxtkurva (likt gasell rörelser). Företag som däremot har haft ett negativt resultat efter den snabba tillväxten har i de flesta fallen en turbulent omgivning, svårigheter att rekrytera personal och gör oftare strategiförändringar som påverkar företaget negativt.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hälsa. Frågeställningar baserades på studiens syfte som var att få förståelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrån de ansågs komma. Vidare frågeställningar var att undersöka hur kraven påverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar på individens hälsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrågor som konstruerades utifrån en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer på idrottande ungdomar från både en skidförening och en fotbollsförening i Gästrikland. Från individuella idrotten utfördes tre intervjuer och från lagidrotten, två intervjuer. Deltagarna var idrottsaktiva tjejer och killar mellan 15-20 år. Resultatet visade att ungdomarna anser att de största kraven kommer från dem själva och att i grund och botten upplevs idrottandet som positivt, motiverande och roligt. Trots det fanns tydliga indikationer kring de krav som ställdes och som ungdomarna upplevde. I negativ bemärkelse kan de upplevda kraven påverka individens fysiska som psykiska hälsa vilket påverkar livssituationer utöver idrotten. Från undersökningen är slutsatsen att de största upplevda kraven ansågs komma från ungdomarna själva men att idrottandet kändes motiverande och glädjefyllt.

No description available.