Bakgrund: Forskning inom socialt arbete indikerar att omvårdnadspersonal inom arbetet med äldre människor kan agera i strid med vårdtagares rätt till autonomi i situationer då en potentiell risk för skada uppstår. Syfte: Studiens syften var att: a) undersöka omvårdnadspersonalens förhållningssätt till autonomifrämjande och riskaverta omvårdnadssituationer och b) att använda Theory of Reasoned Action (TRA) för att undersöka vilka faktorer som påverkar personalens intentioner till agerande i dessa situationer. Metod: Studien nyttjade en kvantitativ tvärsnitts- och kvasi-experimentell design, med vinjettbaserade enkäter skildrandes tre omvårdnadssituationer som skiljer sig i autonomifrämjande och riskaverta ageranden hos omvårdnadspersonalen. Urval: Urvalet bestod av omvårdnadspersonal (n=62) från fem vård- och omsorgsboenden för personer med demens. Resultat: Sammantaget tyder omvårdnadspersonalens bedömningar av situationerna att riskaverta ageranden var vanligare än autonomifrämjande ageranden både hos dem själva och bland deras kollegor. Genom analyser av TRA ges belägg för att de subjektiva normerna påverkar personalens intentioner till agerande mer än attityder. / Background: Research within social work indicates that staff working in care for older people can act in a way that conflicts with the care-recipient’s right to autonomy in situations where there is a risk of harm. Purpose: The study’s aims were a) to investigate staff’s response to autonomy-promoting and risk-averse care situations and b) to use the Theory of Reasoned Action (TRA) to investigate which factors influence staff’s intentions to act in these situations. Method: A quantitative cross-sectional quasi-experimental design, with vignette-based surveys depicting three care situations differing in terms of autonomy-promoting or risk-averse staff behavior. Sample: Nursing staff (N = 62) recruited from five specialist dementia care homes. Results: Overall, staff ratings of the vignettes suggested risk-aversion is more common than autonomy-promotion, both among their colleagues and in their own behavior, while the TRA analyses indicated that subjective norms more than attitudes influence the behavioral intentions of staff.

Titel: Attraktivt arbete inom äldreomsorgen - Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats för undersköterskor och vårdbiträden? Bakgrund och problematisering: Inom de närmaste åren kommer fler människor vara i behov av omvårdnadsinsatser. Detta på grund av att människan lever längre och därmed också har flera sjukdomsbilder och är i behov av en mer omfattande omvårdnad. Likväl som det finns behov av att rekrytera för att ersätta en stor pensionsvåg de närmaste åren, räknat till år 2026. Det finns en utmaning i att både behålla och attrahera nya medarbetare till äldreomsorgen, då yrket är kopplat till hårda arbetsförhållanden och låga löner. Vad som får medarbetarna att stanna inom yrket är att de ser det meningsfulla i arbetet med att hjälpa andra människor och är engagerade i sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kännetecknar en attraktiv arbetsplats, för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen för att förklara och tills del kunna få förståelse hur de kan attraheras till samt behållas inom omvårdnadsyrket. Teoretisk referensram: Studien har inspirerats av modellen för attraktivt arbete. Modellen baseras på faktorer som anses av vikt för en attraktiv arbetsplats. Då modellen i grunden är omfattande har författarna till denna studie valt ut lämpliga delar som lämpar sig till att studera attraktiva faktorer inom äldreomsorgen. Tidigare forskning: Studien tar upp tidigare forskning som berör äldreomsorgens historia, olika synsätt, dess utmaningar och styrkor. Fokus för tidigare forskning berör undersköterskor och vårdbiträdens roll samt förutsättningar och vad som är bra och kan förbättras för att skapa en attraktiv arbetsplats som både kan behålla och attrahera nya medarbetare. Metod: Till studien har en kvantitativ metod använts, som har inspirerats av två andra studier som även de berör faktorer för en attraktiv arbetsplats och dess modell. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på att relationer till kollegor och brukare värderas högt och gör att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Personalen känner engagemang i arbetet, samtidigt som det uppkommer känslor av otillräcklighet och stress. Studien visar på attraktiva faktorer som anses värdefulla. Faktorer som kan få medarbetare att stanna kvar i äldreomsorgen är; att det erbjuds större delaktighet i beslut, ett schema som medarbetaren känner sig bekväm med och högre lön. Det är också viktigt att känna en yrkesstolthet och att samhällets syn på att det är ett lågstatusyrke förändras och att det visas hur betydelsefulla och komplexa arbetsuppgifter som undersköterskor och vårdbiträden utför. / Title: Attractive work within elderly care – What characterizes an attractive workplace for assistant nurses and care assistants? Background and problematisation: Within a few years more elderly will be in need of some type of nursing care. This due to that mankind lives longer and have multiple diagnoses renders the need of more qualified nursing care. There is also a need to recruit new employees due to the large number of retirements coming up to the year 2026. There is a challenge in retaining and attract new employees to the elderly care though the profession has tough working conditions and low salaries. What makes employees stay in the profession is that they see the meaningfulness in helping other people and that they are well invested in their work. Purpose: The purpose with this study is to explain and to some extent grasp what characterize an attractive workplace for assistant nurses and care assistants within the elderly care to get an understanding how they can be attracted and retained in the elderly care profession. Theoretical reference frame: This study has been inspired by the model for attractive work. The model is based on factors that constitutes an attractive workplace. Due to the extensiveness of the mode, this study has chosen applicable factors to use within the elderly care system. Previous research: This study shows previous research that touches on the history, different approaches, challenges and strengths. Focus in on assistant nurses and care assistant's role and prerequisites. The study also looks at what perceives as good and what can be changed to the better to create an attractive workplace that can retain and recruit new employees. Method: This study has been inspired to use a quantitative method due to two other studies that used the model attractive work. Results and conclusions: The results show that the relationship between work colleges and caretakers are ranked high and is the cause to that employees thrive at the workplace. The employees feel commitment to the work but at the same time have emotions of insufficiency and stress. The study points to factors considered valuable for an attractive workplace. The factors could potentially make employees retain in elderly care if they are offered - greater participation in decisions, a work schedule that the employee fells comfortable with and higher salaries. It is also important to feel a professional pride and that the public view of a low status work is changed so they understand the importance and the complexity of the task that assistant nurses and care assistants within the elderly care performs

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur kundfokus enligt Total Quality Management kan förstärkas i socialtjänstens uppföljning av insatsen vård-och omsorgsboende. Genom kvalitativ metod har dokumentanalys och kartläggning av dokument från socialstyrelsen och tre olika kommuner genomförts för att undersöka vilka verktyg för kvalitetssäkring som används av socialtjänsten idag. Verktygen som inhämtades var identiska i form av kvantitativa uppföljningsfrågor. De bedömdes inte vara tillräckligt kundorienterade ur TQM perspektiv och därför modifierades dessa till en ny intervjumall med öppna frågor. Den modifierade intervjumallen testades på fyra informanter som bor på vård-och omsorgsboende för att undersöka på vilket sätt kundperspektivet i uppföljningsprocessen kan bidra till högre kvalitet på insatsen. Slutsatsen är att uppföljningar med öppna frågor var ett steg närmare kundperspektivet, men dock inte tillräckligt då uppföljningsfrågorna endast undersökte informanternas basbehov. Förbättringsområden på insatsen vård-och omsorgsboende som identifierats från informanternas utsagor stämmer med vad tidigare forskning definierat som största svårighet med implementering av TQM i offentlig sektor: begränsade ekonomiska resurser samt att tillgodose en stor grupps varierade och individuella behov. Begränsade ekonomiska resurser leder till personalbrist, brist på utbud på aktiviteter och hur ofta de kan genomföras samt mindre varierade måltider och sämre kvalitet på råvaror. / The purpose of this report is to contribute with knowledge of how customer focus from a perspective of Total Quality Management can be strengthened in the social services' follow-up of care and care housing. Qualitative document and survey analysis of documents from the Swedish National Board of Social Affairs and three different municipalities were carried out to investigate which tools for quality assurance are used by the social service today. The tools obtained were identical in the form of quantitative follow-up questions. They were not considered to be sufficiently customer-oriented from TQM's perspective and therefore these were modified to a new interview template with open questions. The modified interview template was tested on four informants who live in nursing homes to investigate how the customer perspective in the follow-up process can contribute to higher quality of the intervention. The conclusion is that follow-ups with open questions were one step closer to the customer perspective, but not enough, since the follow-up questions only examined the informants' basic needs. Areas of improvement in nursing home care services identified from the informants' statements are consistent with what previous research has defined as the greatest difficulty in implementing TQM in the public sector: limited financial resources and meeting a large group's varied and individual needs. Limited financial resources lead to staff shortages, lack of range of activities and how often they can be carried out as well as less varied meals and poor quality of raw materials / <p>2020-06-26</p>

Bakgrund: Äldre med hörselnedsättning är sårbara i dagens samhälle, även inom vård- och omsorgsboenden. Hörselnedsättning bland äldre upplevs problematisk och kan leda till komplexa situationer i vardagen. Vårdpersonal bär ansvar för omvårdnad av alla människor, oberoende tillstånd. Vårdpersonalens möte med äldre som har hörselnedsättning kanpåverka omvårdnaden. Problem: Hörselnedsättning påverkar vardagen för den äldre och den omvårdnad som ska ges. Målet med examensarbetet är att identifiera vårdpersonalens erfarenheter av omvårdnad för äldre med hörselnedsättning. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av vårdpersonalens erfarenheter av omvårdnad för äldre med hörselnedsättning vid vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med stöd av 12 vetenskapliga artiklar för analys. Utvalda vetenskapliga artiklar är av kvalitativ, mix- och kvantitativ ansats. Resultat: Det framkommer tre kategorier från analysen. Resultatet delas i tre rubriker betydelse av kommunikation, strategier för hörselbedömning och hörselhjälpmedel samtutbildning som resurs för omvårdnad. Slutsats: Vårdpersonalen använderkommunikationsstrategier vid omvårdnad av äldre personer med hörselnedsättning, för att undvika hinder samt konsekvenser som kan uppstå. Vårdpersonalen anser brist på utbildning avseende omvårdnad för äldre med hörselnedsättning. / Background: Elderly with hearing loss are vulnerable in the society, even in nursing homes. Hearing loss among elderly is perceived as problematic and can lead to complex situations in everyday life. Nursing staff is responsible for the care of all people, regardless of condition. Nursing staff interactions with elderly people who have hearing loss can affect nursing careoutcome. Problem: Hearing loss affects elderly´s everyday life, where problems in nursing can arise. The goal of the work is to identify nursing staff’s experiences of nursing care for elderly with hearing loss. Aim: The aim was to create an overview of the care staff's experiences of nursing for elderly with hearing loss in nursing homes. Method: A general literature review supported by 12 scientific articles for analysis. Selected scientific articles are of qualitative, mixed and quantitative approach. Result: Three categories emerge from the analysis. The result is divided into three headings: importance of communication, strategies for hearing assessment and hearing aids and education as a resource for nursing. Conclusions: Nursing staff use communication strategies when caring for elderly with hearing loss, to avoid obstacles and consequences that may arise. They feel lack of training regarding nursing for elderly with hearing loss.

Nästan alla som har en kognitiv sjukdom utvecklar någon typ av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). De olika symptomen vid BPSD kan ha många olika orsaker, däribland olika kroppsliga besvär eller otillfredsställda behov. Även biverkningar av läkemedel kan vara en orsak till att BPSD uppstår. Riktlinjerna säger att BPSD i första hand ska behandlas med icke-farmakologiska åtgärder. Trots detta behandlas BPSD ofta med läkemedel. Många av de läkemedel som används är olämpliga för personer med kognitiv sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder kan riktas till att tillfredsställa personens behov medan läkemedelsbehandling syftar till att minska ett symptom. Studiens syfte var att undersöka effekten av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD hos personer med kognitiv sjukdom som bor på vård- och omsorgsboende. Den metod som användes för att besvara studiens syfte var en integrerad analys för allmän litteraturöversikt. Data har sökts fram via CINAHL, PubMed och manuella sökningar. Femton artiklar inkluderades till resultatet i denna studie.  Resultatet är presenterat i kategorierna: Enkla interventioner och Komplexa interventioner med underkategorierna: Hundterapi, Ljusterapi och Pedagogiska föremål. Resultatet visar att ett flertal icke-farmakologiska åtgärder hade signifikant minskande effekt på BPSD men även att implementeringen av icke-farmakologiska åtgärder i vissa fall kunde leda till en ökning av somliga BPSD-symptom. Det fanns fall där olika studier kommit fram till olika effekt av liknande interventioner. Slutsatsen är att det finns underlag som motiverar prioriteringen av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD samt att dessa åtgärder ska utformas personcentrerat. / Almost everyone who has a cognitive disease will develop some type of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The different symptoms of BPSD can have many different causes, including physical ailments or needs that have not been satisfied. Side effects from drugs can be another cause for BPSD. The guidelines recommend that BPSD should primarily be treated with non-pharmacological interventions. Despite this, BPSD is often treated with drugs. Many of the drugs used are inappropriate for people with cognitive disease. Non-pharmacological interventions focus on the person's needs while drug treatment is primarily focused on a symptom. The aim of the study was to investigate the effect of non-pharmacological interventions on BPSD in people with cognitive disease living in nursing homes. The method used to answer the aim of this study was an integrated analysis for a review of literature. Data was sought through CINAHL, PubMed and manual searches. Fifteen articles were included in the result of this study. The result is presented in the categories: Simple interventions and Complex interventions with the subcategories: Dog therapy, Light therapy and Pedagogic objects. The result shows that several non-pharmacological interventions had significantly decreasing effect on BPSD but also that the implementation of non-pharmacological interventions in some cases could lead to an increase of some BPSD-symptoms. There were cases where different studies showed different effects from similar interventions. In conclusion it is supported to prioritate non-pharmacological interventions in BPSD and that these interventions should be designed in a person centred way.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar samtidigt som allt fler äldre i Sverige har sina tänder i behåll. Fler kvarvarande tänder och komplicerade restaurationer i munnen ställer större krav på utförd oral hälsovård för den äldre individen och de som ger omsorg till den sköra eller beroende äldre. Tillsammans med att den orala hälsan påverkar och påverkas av individers allmänhälsa och livskvalitet, blir omsorgspersonalens handlingar och beteenden avgörande. Därav finns ett intresse av att studera hur beteenden ser ut hos omsorgspersonal inom äldrevården. Syfte: Att beskriva attityden till och kunskapen om oral hälsovård för sköra eller beroende äldre hos ett begränsat antal omsorgspersonal inom Uppsala Kommun. Metod och material: En enkätstudie med totalt 82 personal inom hemtjänst respektive vård- och omsorgsboende utfördes. Mätinstrumentet som användes var nursing Dental Coping Beliefs Scale. Deskriptiva data presenterades samt analyserades. Resultat: Det blev totalt 53 enkätsvar som användes i studien. Medelvärdet för totala poängen av enkäten var tämligen lågt, detsamma gäller för oral hälsotro, självtillit, intern- och externt locus of control. Extern locus of controll visades signifikant högre för personalen inom vård- och omsorgsboenden jämfört med personalen inom hemtjänsten. Slutsats: Omsorgspersonalen visade gemensamt en tämligen positiv attityd och måttlig nivå av kunskap kring sköra eller beroende äldres orala hälsa. Det krävs fler studier inom området för en verklighetsbild då denna studies resultat visats tveksam. / Background: The elderly population is increasing at the same time as more and more older people in Sweden retain their natural teeth. More remaining teeth and complicated restorations in the mouth place greater demands on performing oral hygiene for the elderly and for those who provide care. Oral health has an impact on and is affected by general health and quality of life. Therefore, the actions and behaviors of nursing staff become crucial for the oral health and quality of life of the frail or dependent elderly. Aim: To describe the attitudes and knowledge regarding oral health care for frail or dependent elderly among a limited number of nursing staff within the Uppsala municipality. Method and material: A survey was conducted with a total of 82 participants. The Nursing Dental Coping Belief Scale index was used to measure and collect data. Descriptive data were presented and analyzed. Results: The mean value for the total score of the questionnaire was relatively low. The same applies to oral health care beliefs, self-efficacy, and internal and external locus of control. External locus of control was shown to be significantly higher for the nursing care staff compared to the home care staff. Conclusion: The care staff shows a moderate level of attitude and knowledge about the oral health of frail and dependent elderly people. This study has been shown to be questionable, therefore more studies are required within the area.

Normally swallowing occurs completely without effort. Should the act of swallowing for some reason be impaired, it becomes difficult to eat and drink. Dysphagia is the medical term for eating and swallowing disorders. Dysphagia is common in people with dementia, but the prevalence is not yet fully evaluated. The most common cause of death in people with dementia is aspiration pneumonia, which can be caused by dysphagia. In Sweden investigation and treatment of dysphagia are performed by speech and language pathologists (SLPs) but few of them work with dementia care. This study aims to identify the prevalence of dysphagia in people with dementia, living in a nursing home. The screening methods SSA-S and LtL were used to test the swallowing of 38 participants between 68-96 years of age (M = 86 years). To examine the participants’ oral health the risk assessment tool ROAG was used. When tested with the water swallowing test SSA-S 71,1% of the participants showed signs of aspiration, 36,8% had an oral transit time over 5 seconds, measured with LtL and 92% of the participants had an affected oral health, showing one or more symptoms of severity grade 2 according to ROAG. When adding up the results from the two screening tests a total of 86,8% of the participants showed signs of some kind of swallowing difficulty. Correlation analysis did not show any statistically significant correlations between SSA-S, oral transit time, oral health, or age. The present study found that there is a great need for interventions from speech and language pathologists in people with dementia. / Normalt sker sväljning helt utan ansträngning. Skulle sväljningen av någon anledning inte fungera som den ska, blir det svårt att äta och dricka. Den medicinska termen för ät- och sväljsvårigheter är dysfagi. Dysfagi är vanligt hos personer med demens men det är ännu inte helt kartlagt hur vanligt det är. Hos personer med demens är den vanligaste dödsorsaken aspirationspneumoni, vilket kan orsakas av dysfagi. I Sverige är det logopeder som utreder och behandlar dysfagi men det är få som är verksamma inom demensvården. Den här studien syftar till att kartlägga förekomst av dysfagi hos personer med demenssjukdom boende på ett vård- och omsorgsboende. Med screeningmetoderna SSA-S och LtL genomfördes undersökningar av sväljförmågan hos 38 personer mellan 68-96 års ålder (M = 86 år). För att undersöka deltagarnas munhälsa användes riskbedömningsverktyget ROAG. Av deltagarna fick 71,1 % utslag på vattensväljningstestet SSA-S, 36,8 % hade en oral transporttid över 5 sekunder, mätt med LtL och 92 % av deltagarna hade en nedsatt munhälsa med ett eller flera symptom av grad 2 i munhålan, enligt ROAG. Vid sammanräkning av resultaten från de två screeningtesten uppvisade totalt 86,8 % av deltagarna tecken på någon form av sväljsvårighet. Korrelationsberäkningar visade inga statistiskt signifikanta samband mellan resultat på SSA-S, oral transporttid, munhälsa eller ålder. Studien visar på ett stort behov av logopediska insatser hos gruppen personer med demenssjukdom.