Sammanfattning Bakgrund: Många äldre bor på vård- och omsorgsboenden i Sverige idag. För de äldre som flyttar in på ett vård- och omsorgsboende kan flytten innebära att skiljas från sin invanda miljö och allt som är familjärt, vilket kan leda till lägre livskvalitet. Det finns kopplingar mellan miljö och hälsa, där sjuksköterskan har en viktig roll gällande vårdmiljöns utformning och dess betydelse för hälsa.   Syfte: Syftet med litteratursammanställningen var att beskriva faktorer i vårdmiljön på vård- och omsorgsboenden och vilken betydelse dessa faktorer har för livskvalitet hos äldre. Vidare var syftet att beskriva utvalda artiklars urvalsgrupp.   Metod: Litteratursammanställningen baseras på 15 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan 2005-2015. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO.   Huvudresultat: Resultatet visade att både fysiska och psykosociala faktorer i vårdmiljön hade betydelse för äldres livskvalitet. De fysiska faktorerna innefattade egna rum där rummets placering var av betydelse, personlig miljö med tillgång till personliga tillhörigheter samt möjlighet till att kunna socialisera sig med andra. De psykosociala faktorerna omfattade det sociala klimatet på vård- och omsorgsboendet där personalen hade en stor betydelse, sociala relationer samt individuella aspekter såsom attityd till det egna åldrandet samt känslor av tillit och trygghet.   Slutsats: Genom att redogöra för faktorer i miljön på vård- och omsorgsboenden och dess betydelse för äldres livskvalitet kan sjuksköterskor erhålla kunskap vilken kan användas som redskap vid utformningen av vårdmiljön. Sjuksköterskan kan, genom att tillgodogöra sig aktuell kunskap, öka livskvaliteten hos äldre på vård- och omsorgsboenden. / Abstract Background: Many elderly live in residential facilities in Sweden today. For older people who move into a residential facility the move can mean being separated from their familiar environment and all that is familiar, which can lead to a lower quality of life. There are links between environment and health, where the nurse has an important role in the current health environment design and its importance for health.   Aim: The aimwas to compilecurrent researchtoillustrate theenvironmental factors thataffect thequality of lifeof the elderly inresidential facilitiesand to describeincluded articlesfocus groups.   Method: Literature summary is based on 15 scientific articles published between the years 2005-2015. The articles were found in the databases Cinahl, Medline and PsychInfo.   Result: The results showed that both physical and psychosocial factors in the environment were important to the elderlies quality of life. The physical factors included individual rooms, personalized environment and to be able to socialize with others. The psychosocial factors included the social climate where the staff had a great importance, social relationships and attitudes to their own aging, and feelings of trust and security.   Conclusion: By accounting for the factors in the environment at residential facilities, and its importance to the elderlies quality of life, nurses can obtain knowledge which can be used in the environmental design. Nurses can, by assimilating current knowledge, enhance the quality of life of the elderly in residential facilities.

Bakgrund: Antalet ålderspensionärer kommer att öka i vilket medför ökade krav på framtidens hälso- och sjukvård. Äldres sexualitet är ett ämne som är stigmatiserat i samhället och inom vården, men är av betydelse då det är naturligt oavsett ålder. På ett vård- och omsorgsboende är den äldre beroende av vårdpersonal och vårdpersonalens attityder kan vara avgörande för den äldres sexuella hälsa. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens attityder gentemot sexualitet hos personer över 65 år på vård och omsorgsboenden och vilka faktorer som påverkar attityderna. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg där resultatet bygger på elva utvalda originalartiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och Ageline. Huvudsöktermerna som användes var: sexualitet, äldre, vård- och omsorgsboende och attityder. Resultat: Vårdpersonalens aktuella syn på äldres sexualitet påverkade hur de agerade när situationer uppstod. Negativa attityder karaktäriserades av låg ålder, mindre generell arbetserfarenhet, lägre utbildning och kunskap och ifall vårdpersonal identifierade sig som religiösa. Högre ålder, mer arbetserfarenhet, högre utbildning och mer kunskap medförde positivare attityder. Diskussion: Konsensusbegreppet hälsa och begreppet värdighet låg till grund för diskussionen. Huvudfokus låg på huruvida faktorer påverkar vårdpersonalens attityder samt vem den ansvarige är gällande äldres sexualitet. / Background: The number of pensioners will increase which leads to more demands on health care in the future. Elderly’s sexuality is a topic that is stigmatized in the society and within health care, but is meaningful because it’s a natural part of life regardless of age. In a nursing home, the elderly are dependent on health care workers for care and their attitudes may be crucial for the elderly’s freedom to express sexual behavior. Aim: To examine health care workers’ attitudes toward elderly’s sexuality in nursing homes and the factors that influence the attitudes. Method: A literature overview according to Fribergs method was conducted where the results are based on eleven original scientific articles sought out through the databases Cinahl and Ageline. The main keywords used were: sexuality, elderly, nursing home and attitudes Results: Health care workers current views of older peoples’ sexuality influenced how they acted when situations arose. Negative attitudes were characterized by a young age, less general work experience, less education and knowledge and self-identification as religious. A higher age, more work experience, higher education and more knowledge led to more positive attitudes. Discussion: The concept of health and the term dignity helped support the discussion. The main focus lied on factors that affected health care workers’ attitudes as well as the question regarding responsibility when it comes to elderly’s sexuality.

Bakgrund: Allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom vilket bland annat leder till förlust av kognitiva förmågor. Detta innebär ökat behov av vård- och omsorgsboende för de personer som drabbats. Det centrala för personer med demenssjukdom är att vården är personcentrerad samt att den fysiska vårdmiljön är anpassad efter deras behov. Syfte: Att beskriva den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnad av personer med demens på vård- och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som grundades i kvalitativa (n=12), kvantitativa (n=1) samt mixade (n=2) studier. Studierna hade fokus på den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och indelades fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Resultatet visade att den fysiska vårdmiljön påverkade personer med demenssjukdom. Genom anpassning av måltidsmiljö, utomhusmiljö och inomhusmiljö främjades livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att vårdmiljön utformades hemlik med välbekanta föremål gjorde det lättare för personer med demenssjukdom att göra sig hemmastadda och trivas på sitt nya boende. Detta påverkade självbestämmande och självständighet likväl som livskvalité och trygghet. Slutsats: Personer som diagnostiseras med demenssjukdom drabbas olika då det finns många varierande symtom och begräsningar. Forskning indikerar att det rör sig om kognitiv nedsättning vilket kan påverka personens integritet, självbestämmande och autonomi. Resultatet visar på att anpassning av den fysiska vårdmiljön kan minska konsekvenserna av kognitiv nedsättning för personer med demenssjukdom, samt ge en känsla av att vara hemma och frihet. Detta kan bidra till lugn, trygghet och autonomi för de som bor på vård- och omsorgsboendet. / Background: An increasing number of people will become suffering from dementia which means loss of cognitive abilities. Aging populations means an increased need for residential care. The most important thing for people with dementia is that the care is person-centered and the environment adapted to their needs. Purpose: To describe the importance of the physical care environment for caring of people with dementia in nursing homes. Methods: A literature review based on qualitative (n = 12), quantitative (n = 1) and mixed (n = 2) studies. The studies focused on the meaning of the physical care environment for the care of people with dementia. The articles were quality checked, analyzed and divided into four main categories with seven sub-categories. Results: Persons who are diagnosed with dementia are affected differently because there are many varying symptoms and limitations. By adapting the meal environment, the outdoor environment and the indoor environment the quality of life for people with dementia was promoted. When the care environment was designed home-like with familiar objects it made it easier for people with dementia to feel like home and enjoy their new home. This was shown to affect selfdetermination and independence as well as quality of life and security. Conclusions: People who suffer from dementia are not affected in the same way, there are many different symptoms and limitations. Research indicates that in all cases it is a cognitive impairment which affects the person's capability of integrity, self-determination and autonomy. The results show that adapting the physical care environment can promote cognitive decline for persons with dementia, and also give a feeling of being at home and freedom. This can contribute to tranquility, security and autonomy for those living at the nursing home

The purpose of our thesis is to shed light on how the work to meet the psychosocial needs of the elderly is organized in the palliative care in elderly care, and what role and significance the professional social work can have in such an activity. The purpose is concretized in the following question statements; What is the role and responsibility of the caregiver for their caregivers and elderly patients. What strategies does a health care curator use compared to care staff in general palliative care to meet the psychosocial needs of the elderly and what significance can the presence of a health care curator in general palliative care have for the psychosocial support in elderly care.  Our findings was that based on the results, there is a difference in whether the elderly receive palliative care through the specialized palliative care or through the general palliative care. The reason for this could be that the health care curator is not mandatory in the general palliative care and our findings suggest that this could be a contributing factor.  Our conclusions are that regardless of whether the elderly have lived a long life, palliative care must have high quality to meet the ethical standards. According to assistant nurses, what has emerged during the results is above all that more resources are needed for the caregivers to feel sufficient at work and at least have the opportunity to meet psychosocial needs. The interviewees have also pointed out a lack of competence at psychosocial support in the existing medical workforce. Therefore we interpret, based on the results, that it is a health and medical care curator who is needed in the palliative care to be able to ensure a dignified death.

Bakgrund: Demenssjukdomar drabbar miljontals människor världen över. Det som präglar en demenssjukdom är att kognitiva förmågor börjar försämras. Både behandlingar och förståelser för sjukdomen är under konstant utveckling. Innan vård- och omsorgsboende blir aktuellt är anhöriga oftast den första omvårdaren. Syfte: Syftet avser att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med demenssjukdom på vård- och omsorgsboende. Metod: Metoden utgår från en litteraturöversikt enligt Friberg, där tio artiklar är framtagna från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Artiklarna analyserades efter Fribergs femstegsmodell vilket utgör en litteraturöversikt. Den teoretiska referensramen bygger på Janice Morses omvårdnadsteori om lidande. Resultat: Litteraturöversiktens resultat av anhörigas upplevelser delas upp i tre teman. En ny relation, förväntningar på vården och en meningsfylld vardag. Resultatet påvisar att förflytten till vård- och omsorgsboende var en omfattande upplevelse för anhöriga. Resultatets underteman påvisar att även delaktighet, förtroende, normalitet och tillit är viktigt i vården som anhörig. Sammanfattning: Anhöriga har upplevt en förändrad vardag samt tillvaro sedan personen med demenssjukdom flyttat in på vård- och omsorgsboende. Vardagen speglas av kontakt som anhöriga upplever olika beroende på bemötandet av vårdpersonalen. / Background: Dementia is a widespread diagnosis that affects millions of people. What characterizes dementia is that cognitive abilities begin to deteriorate. Treatments and understandings for the disease are under development. Those most affected by the disease are the relatives who usually become the first caregiver of dementia patients, before nursing homes begin to become more relevant. Aim: The aim of this study is to describe experiences of being relative to a person with dementia in nursing homes. Method: The method used is a literature review according to Friberg, where ten articles are produced from the databases CINAHL Complete and PubMed. Selected articles were analyzed according to Friberg's five-step model for a literature review. Janice Morse's nursing theory of suffering was used as a theoretical frame of reference. Results: The results of relatives' experiences were divided into three main themes; a new relationship, expectations of care and a meaningful everyday life. It turned out that the move to care and nursing homes was a comprehensive experience for relatives and everyday life did not look good for close relatives as it were stressful. The sub-themes of the results also show that confidence, involvement, maintain same old routines and trust in the care as a relative was important as well. Conclusion: Relatives have experienced a change in their daily routines and even a different life since their dementia patient moved into nursing homes. The change is reflected on the relative’s daily life and causes the development of new habits as they now experience life differently depending on how the treatment at the care and nursing home goes.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen 90 000 personer och cirka 75 000 beräknas ha palliativa vårdbehov inom slutenvården eller på vård- och omsorgsboende. Anhöriga har en viktig roll i omvårdnaden vid palliativ vård. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd och information. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut för äldre personer på vård-och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som omfattar tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Informationssökning utfördes i två databaser PubMed och CINAHL Complete. Artiklarna granskades enligt Fribergs beskrivning.  Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier: Att vara delaktig, En god vårdrelation, Att känna misstro till vården, Lidande och sorg. Anhörigas upplevelser var både positiva och negativa i vården vid livets slut. Anhöriga ville ha regelbunden information och samtal med vårdpersonalen för att känna trygghet och vara delaktiga i beslutfattande i vården vid livets slut.  Sammanfattning: För att främja äldre personers livskvalitet engagerade sig anhöriga i deras närståendes vård i livets slut.  Kommunikation och information påverkade deras upplevelser av vården och de ville bli lyssnade till och sedda. Anhörigas delaktighet i vården vid livets slut kan bidra till en god vårdkvalitet. Bättre information och stöd från sjuksköterskor kan öka anhörigas delaktighet. Avsaknaden av kommunikation, information och stöd resulterade känslor av otrygghet, sårbarhet och misstro till vården vid livet slut. / Background: Approximately 90,000 people die yearly and about 75,000 people estimates to have palliative care in nursing homes in Sweden. The relatives have an important role for the patients in palliative care. The nurses have a responsibility to provide support and give information to both relatives and patient in the end-of-life care Aim: The object of this paper was to describe the relatives' experiences of end-of-life care for older people in nursing homes. Method: A literature review comprising ten qualitative scientific articles. Information retrieval was performed in two databases PubMed and CINAHL Complete. The articles were reviewed according to Friberg's description Results: The results reported four categories: experiences of being involved, a good care relationship, feeling distrust of care, suffering and sorrow. Relatives’ experiences were both negative and positive of palliative care. Relatives wanted regular basis communication, information, and conversation with the respective care staff for felling safe and most of the relatives’ wanted to be involved with decision making in the end-of-life. Summary: Relatives would participate in the care of their next-of-kin at the end-of -life to develop their quality of life. The family caregivers felt that communication and information affected their experience, and this enhanced a demand to be listened and to be seen. Relatives involvement in end-of-life care contribute to a good care. Better information and support from the nurses increase the involvement of the relatives. The cause of insufficiency of communication,   information and support leads to insecurity, vulnerability, and mistrust in the end-of-life care.

Bakgrund: I Sverige är det ungefär 90 000 personer som avlider årligen och utav detta antal, är det 70 000 personer som är i behov av palliativ vård. Sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden bedriver en flerdimensionell omvårdnad för vårdtagare som vårdas palliativt i livets slutskede, för att främja deras livskvalité. Vårdtagare som närmar sig livets slutskede uttrycker även ett behov av att kommunicera om vård i livets slutskede. Syfte: Beskriva vårdtagarens upplevelse av kommunikation med vårdpersonal om vård i livets slutskede på vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Studien visar att vårdtagare har svårt för att kommunicera med vårdpersonalen om vård i livets slutskede. Utifrån resultatet utformades två huvudkategorier, att känna sig bekräftad och att känna sig värdig. Kategorierna består sammanlagt av fem underkategorier, av att bli sedd, att få uttrycka sina önskemål, att känna tillit, att inte få frågan samt att uppleva sig till besvär. Slutsats: Genom denna studie framkom det att vårdtagarna upplevde att kommunikation med vårdpersonalen angående vård i livets slutskede sällan förekom. Vårdtagarna har önskemål om vård i livets slutskede som sällan blir framfört av anledningar så som tidsbrist från vårdpersonalen, vårdtagarna upplever sig till besvär, de känner sig inte sedda och bekräftade.

Det är många faktorer och omständigheter som spelar in när den äldre personen behöver lämna sitt hem och flytta till ett vård- och omsorgsboende, vilket även tidigare forskning bekräftar. Hur ser processen ut från att den äldre personen tar beslutet att flytta, genomför själva flytten och därefter skapar ett liv på det nya boendet? Denna studie ämnar att beskriva processens tre delar utifrån den äldres upplevelse; beslutet att flytta, flytten samt den första tiden på det nya boendet.  Totalt tio semistrukturerade intervjuer utfördes i denna kvalitativa studie. Tidigare forskning kring flyttprocessen visar en mångfacetterad process. I vår studie har vi använt oss av kritisk gerontologi och det sociala sammanbrottssyndromet som teoretisk referensram för att analysera materialet. Resultatet visar att anhöriga har en stor del i den äldre personens liv när hen ska ta beslutet om att flytta, packa ihop det tidigare livet, flytta och installera sig på det nya boendet. Ytterligare fynd visar att de saker man tar med sig till boendet kan ha betydande roll för skapandet av ett nytt hem. Resultaten visar även på bristfällig information kring vad man kan förvänta sig av ett vård- och omsorgsboende samt att den information man faktiskt får inte alltid stämmer med verkligheten. Livet på vård- och omsorgsboende visar sig innehålla både positiva och negativa delar men i huvudsak har de äldre i denna studie anpassat sig ganska väl till sin nya situation. / There are many factors and circumstances that come into play when the elderly person needs to leave their home and move to a nursing home, which is confirmed by previous research. What does the process look like from the elderly person making the decision to move, carrying out the move itself and then creating a life in the new accommodation? This study intends to describe the three parts of the process based on the elderly's experience; the decision to move, the move and the first time in the new accommodation. A total of ten semi-structured interviews were conducted in this qualitative study. Previous research on the relocation process shows a multifaceted process. In our study, we have used critical gerontology and the social breakdown syndrome as a theoretical frame of reference to analyze the material. The results show that relatives have a large part in the elderly person's life when they have to make the decision to move, pack up their former life and move and settle in the new accommodation. Further findings show that the things you bring to your home can have a significant role in the creation of a new home and life. The results also show insufficient information about what to expect from a nursing home and that the information you actually receive does not always match reality. Life in a nursing home turns out to contain both positive and negative parts, but in the main the elderly in this study have adapted quite well to their new situation.

Bakgrund Åldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer. Syfte  Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen. Metod Sväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken. Resultat Tecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna. De som inte kunde ge egna samtycken hade en högre förekomst av sväljsvårigheter. Det förekom ingen prevalensskillnad beroende på kön och ålder. Personalenkäten visade att 27 % av de deltagande kunderna ansågs ha ät- och sväljsvårigheter, men att 53 % av kunderna med sväljsvårigheter enligt SSA-S inte skattades ha svårigheter enligt personalen. Slutsatser Studien visade en indikation på att mer än var fjärde kund på det studerade vård- och omsorgsboendet har nedsatt sväljförmåga och att sväljsvårigheter var vanligare hos dem som behövde samtycke från anhörig eller god man. Personalen förefaller inte alltid uppmärksamma dessa svårigheter.

Bakgrund Personcentrerad vård innebär att vården utgår från patienten och dess upplevelse av ohälsa och sjukdom, sociala sammanhang och dess närstående. Personcentrerad vård utgår från tre nyckelbegrepp som Centrum för personcentrerad vård arbetat fram och dessa är; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar med personcentrerad vård; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation, på somatiska avdelningar på vård- och omsorgsboenden.  Metod Deskriptiv studie med kvalitativ deduktiv ansats. Studien baserades på åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i ett tema; Samtal som redskap för att praktisera personcentrerad vård. Tre kategorier var förutbestämda och sju subkategorier identifierades: Partnerskap; ta del av den äldres kunskap, ta del av anhörigas kunskap, omvårdnadspersonalens kunskap, sjuksköterskans kunskap, Patientberättelsen och Dokumentation; dokumentation i levnadsberättelsen, dokumentation i genomförandeplan och dokumentation i dokumentationssystemet utifrån personcentrerad vård.  Konklusion Samtalet är en av sjuksköterskans viktigaste redskap för att praktisera personcentrerad vård. Genom samtal bygger sjuksköterskan en relation till den äldre och utvecklar ett partnerskap. Samtal är även en förutsättning för att skapa relation till anhöriga samt för ett välfungerande teamarbete. Dock visade det sig att sjuksköterskorna upplevde att de arbetade för långt från den äldre personen och att de inte alltid hade tid för fördjupade samtal. / Background In person-centered care the patient and his/her experience of illness, disease, social content and close relationships is central. Person-centered care emanates from three keywords developed at University of Gothenburg Centre for Person-Centered Care (GPCC): Partnership, the patient narrative and documentation. Purpose To describe the experiences nurses have from person-centered care and how they work with partnership, the patient narrative and documentation at general units in nursing homes. Method Descriptive study conducted with a qualitative deductive approach. The study was based upon eight semi-structured interviews and data was analyzed using qualitative content analysis. Results One theme was identified: The communicative conversation used as a tool in order to perform person-centered care. Three categories were predetermined and the analysis resulted in seven subcategories: Partnership; to utilize the patient´s knowledge, to utilize the knowledge held by relatives, caregivers and the nurse, The patient narrative and Documentation; documentation of the story of the patient´s life, documentation in individualized care-plans and documentation in the system of documentation from a personal- centered perspective. Conclusion The communicative conversation was essential in order to perform person-centered care. Within this conversation, the nurse will be able to develop a relationship with the patient and from that relationship a partnership will evolve. In addition, a communicative conversation is of crucial importance in order to evolve relationships with relatives and to maintain functional cooperation. However, it turned out that the nurses experienced that they worked too far from the older person and that they did not always have time for in-depth conversations.