Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer som bor i ordinärt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med åtta personer som var över 75 år som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehåll, interna och externa förutsättningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De äldre personerna upplevde att de saknade socialt sällskap vid måltider. De upplevde att matdistributionen var ett bra sätt att få i sig mat när man inte klarade det själv. Det största missnöjet med matlådan var att potatisen inte upplevdes smaka bra. Upplevelsen att inte känna hunger var särskilt märkbar bland de som upplevde att hälsan var försämrad, var nedstämd, hade få sociala relationer, hade fysiska begränsningar och var i behov av mycket hjälp från hemtjänsten. Hemtjänsten beskrevs vara en viktig social kontakt, men alla informanter upplevde att personalen var stressade. Studiens slutsats visar att informanter önskar aktivare personal som stöd vid måltider och att matlådans portion bör minskas. Den minskade portionen ska innehålla näringstät kost för de som är i behov av det. Matlådorna och potatisen bör göras mer aptitlig för att äldre ska få ökad aptit. Nyckelord: äldre människor, undernäring, matdistribution, ordinärt boende. / The aim of the study was to describe how older people living in ordinary housing and had food distribution by the municipality was experiencing its meal situation. The study has been carried out through unstructured interviews with eight people who were over 75 years who living in their own homes and had food distribution by the municipality. Data were analysed using qualitative manifest content analysis and five categories revealed: about food's nature and content , internal and external conditions , adaptation, needs and strategies and being dependent on other people. The informant felt that they missed having social companionship at mealtimes. They felt that the food distribution was a good way to ingest food when you were unable to do it youself . The biggest gripe with the mealbox was that the potatoes were perceived not tasting good. The informant also described not feeling hungry this was particularly noticeable among those who felt that their health was deteriorating , was miserable, had few social relationships, had physical limitations and was in need of much help from home care services . Home service was described as an important social contact, but all informants felt that the staff was stressed. The study's conclusion indicates that informants wish more active staff support at mealtimes and that lunchbox portion should be reduced. The reduced portion should contain nourished diet for those who are in need of it. Lunch boxes and the potatoes should be made more appetizing to older should get increased appetite Keywords: older people , malnutrition, food distribution, ordinary housing .

Kvarboendeprincipen innebär att den äldre sjuka individen ska ha möjlighet att kunna bo kvar i sitt ordinära boende med hjälp av hemtjänst eller anhöriga. Ofta fyller anhöriga funktionen som vårdare och är en förutsättning för kvarboende i hemmet för personer med demens.Rapporter visar på svårigheter och ökad belastning för anhöriga. Syftet var att undersöka vilka konsekvenser kvarboende i hemmet kan ha för anhöriga till personen med demens. Metod var en integrerad litteraturstudie. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod tolv artiklar som användes i resultatet. Elva artiklar var kvantitativa och en artikel var mixad metod. I resultatet framkom fyra kategorier: Anhörigvårdarna kände börda, Vårdandet övergick i psykisk ohälsa, BPSD inverkade på anhörigas livskvalité, Behov av hjälp utifrån. Konklusion: Varaktigheten i vårdandet samt om personen med demens hade BPSD var av betydelse för om anhörigvårdarna utvecklade känslan av börda, psykisk ohälsa samt om de var i behov av hjälp utifrån. Stöd och utbildning till anhörigvårdarna i tidigt skede kan bidra till att anhörigvårdarna orkar vårda längre i det ordinära boendet. / In Sweden remaining living at home principle means that the older sick individual should have the opportunity to stay in their ordinary home with the    help of home care services or relatives. The family members often act as a caregiver and is a prerequisite for remaining living at home for people with dementia. Reports show the difficulties and increased burden for the relatives.The aim of the study was to investigate the consequences remaining living at home can have for relatives of the person with dementia. Method: An integrated literature study was used as a method. After selection and quality assessment remained twelve articles used in the result. Eleven articles were quantitative and one article were a mixed approach.The results revealed four categories: Family caregivers felt burden, Caring were turned into mental illness, BPSD impact on family members' quality of life, Taking  care from outside health providers.Conclusion: The duration of the treatment process as well as the person with dementia had BPSD was relevant to whether carers developed sense of burden, mental illness and were in need of outside help. Education and support for carers in the early stage of the illness, may help family caregivers to give informal caregiving longer in regularhousing.

Allt fler blir äldre och trots dessa goda nyheter innebär det stora utmaningar för samhället framöver. I samband med att det kommer bli ett ökat behov inom äldreomsorgen och att personalbristen kommer bli allt mer påtaglig framöver, ställer det höga krav på kostnadseffektiviteten. En lösning är att nyttja de tekniska lösningarna som finns idag, att strategiskt använda dem för att frigöra mer tid till personalen samtidigt som brukarna får en tryggare tillvaro. På uppdrag av Phoniro ämnar detta arbete att se över möjligheterna att kombinera tjänsterna larm och tillsyn via kamera. Arbetet utgår från hemtjänstpersonalens perspektiv och deras behov som en sådan lösning bör tillgodose. Med en kvalitativ ansats har insamlad data via observation och intervjuer med totalt tio informanter sammanställts, för att slutligen landa i ett förslag på hur ett användargränssnitt kan se ut. Resultatet visar på hur gränssnittet kan ta hänsyn till upptäckta behov samtidigt som det öppnar upp för vidare diskussion. / People are getting older which will lead to major challenges for the society in the future. The combination of the increased need for elderly care and the predicted lack of personnel, puts high demands on cost-effectiveness. One solution is to utilize technological solutions, strategically using them to free up more time for the personnel while providing a safer environment for older adults in assisted living facilities. On behalf of Phoniro, this work aims to review the possibilities of combining two services; alarms and surveillance via camera. The work is based on the perspective of home care personnel and their requirements for such a service. With a qualitative approach, data has been through observation and interviews from a total of ten informants. Based on this, a prototype of a new interface was presented. The result shows how the interface can take into account identified needs while opening up for further discussion.

Bakgrund: Många väljer att bo kvar i ordinärt boende längre upp i åldrarna. Undernäring bland äldre är ett problem och ett område att beakta för sjuksköterskan inom hemsjukvård. Om hälso- och sjukvården inte vidtar åtgärder för att undvika eller åtgärda undernäring kan detta räknas som en vårdskada. I arbetet med att sätta in omvårdnadsåtgärder mot undernäring kan sjuksköterskan ha nytta av att se helheten kring mat och måltider. För att öka förståelsen för hur helheten kring måltider påverkar närings- och energiintaget anses det vara av intresse att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Syfte: Att belysa hemmaboende äldres upplevelser av mat och måltider. Metod: En litteraturstudie, där nio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Resultat: Resultatet presenteras under sju kategorier som delats in under följande tre kategorier: Fysiska upplevelser, Upplevelser av måltidens sociala aspekter och Yttre påverkan på måltidsupplevelsen. Det som framförallt lyftes som viktigt var att måltiden anpassades efter individuella behov. Sällskap vid måltiderna var efterfrågat och prioriterades, men även att få känna god smak och att maten presenteras på ett aptitligt sätt var viktigt. Slutsats: Det är viktigt att i sjuksköterskans arbete aktivt vara öppen för det individen värdesätter för att kunna skapa trivsamma måltider för äldre.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige beräknas öka och människor lever idag längre än förr och bor i högre utsträckning längre kvar i hemmet. En ofrivillig ensamhet är ett växande problem bland äldre och kan leda till allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldres upplevelser av att leva i en ofrivillig ensamhet i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien baserades på nio artiklar som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Resultatet visade att relationer och aktiviteter var viktiga faktorer för att lindra känslan av ensamhet. Äldre upplevde ensamhet relaterat till förluster eller en saknad att ha någon att dela livet med. Ensamheten medförde svåra känslor som skapade ett lidande och en känsla av meningslöshet och hopplöshet. Äldre upplevde hinder som försvårar förmågan till att minska känslan av ensamhet. Slutsatser: Upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre är mångfacetterad vilket visar på vikten av att bemöta äldres behov utifrån en personcentrerad vård. Sjuksköterskan bör utforma relevanta omvårdnadsåtgärder utifrån äldres upplevelser av ensamhet.

Bakgrund: Att arbeta som hemtjänstpersonal innebär ett självständigt och ansvarsfullt arbete. Hemtjänsten arbetar i personens hem och vårdar svårt sjuka personer. Hemtjänstpersonal är den yrkesgrupp med kortast utbildning och som förväntas ha kunskaper och kompetens att vårda personer i livets slutskede. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hemtjänstpersonals erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Studien genomfördes empiriskt som en kvalitativ studie där tre fokusgrupps intervjuer genomfördes. Tolv deltagare deltog i intervjuerna. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Beskriver åtta subkategorier av hemtjänstpersonalens erfarenheter av att vårda en person i livets slutskede. Subkategorier som: Personen måste få bestämma, Uppfylla sista önskan, Vara gäst i personens hem, Stöd från chef, Stöd från sjuksköterska, Stöd från samordnare, Lära av och med varandra och Ha kunskap om det man ska utföra. Slutsats: Studien kom fram till att hemtjänstpersonalen var beroende av stöd från kollegor, de har nära arbete tillsammans och lär av varandra, erfarna kollegor tar ansvar att lära ut oerfarna kollegor. Studien visade även att hemtjänstpersonalen behöver utbildning och reflektionstid inom området vård i livets slutskede, där har specialistsjuksköterskan inom vård av äldre en viktig roll med sina kunskaper inom avancerad omvårdnad, ledarskap, pedagogik och förbättringsarbete.

Fall och dess följder är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Sjuksköterskans preventiva insatser för att förhindra fall är en av de många viktiga förebyggande insatserna i sjukvården. Med tanke på att andelen äldre ökar i Sverige och allt fler äldre bor kvar hemma, där en stor del av fallen sker, gjordes en litteraturstudie för att undersöka vad en sjuksköterska i hemsjukvården kan göra för att minska riskerna för fall. Det visade sig att användandet av höftskyddsbyxor, träning av balans- och muskelstyrka och utbildning var de mest framgångsrika åtgärderna. / Fall and its consequences is a great problem in the public health all over the world. The preventive effort from nurses to reduce falls is one of many important actions in nursing. Because of the increasing amount of older in Sweden and the older living longer in their own homes, where most of the falls take place, a systematic review was made to examine what a nurse in public health service could do to decrease the fall risk. It appeared that use of hip-protectors, training of balance- and muscular strength and education seems to be the most successful actions.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen. Resultatet tyder på att kulturkompetens och etnisk mångfald är komplexa begrepp som är svåra att sammanfatta för sektionscheferna. Det finns också otydliga mål och riktlinjer ifrån organisationsledningens sida gällande hur arbetet kring begreppen ska se ut. Sektionschefernas erfarenheter kring begreppen tyder på ett ”vi” och ”de” tänkande inom verksamheten kring medarbetare med annan etnisk bakgrund. / From being a country with a relatively homogeneous population Sweden is today a multicultural society. Discussions on how municipalities and social services are going to be abel to meet the increasingly diverse society and its inhabitants is a hotly debated topic. In regular housing the organization and the supervisor of the homecare group have a great responsibility to offer and provide the care that the users are entitled to and to ensure that communication with the users work. In connection with the ethnic diversity in work organizations leadership work describes as central and an organizational climate that recognizes and values each person's special qualities. Aim of our study is to analyze and try to interpret the section managers to define cultural competence and ethnic diversity in employee issues and their view of how the organization manages and evaluates cultural competence and ethnic diversity in ordinary housing in municipal elderly care. The results we have presented indicates that cultural competence and ethnic diversity are complex concepts that are difficult to summarize for the section heads. It is also unclear objectives and guidelines from organization management regarding how to the work on the concepts should look like. Section managers experiences of the concepts indicating a "we" and "them" thinking around employees with different ethnic backgrounds.

Bakgrund: Behovet av hälso- och sjukvård har ökat de senaste två decennierna vilket har resulterat i att vårdtiderna har kortats ned. Äldre har idag en sämre hälsa vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård än tidigare och i större utsträckning beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av att återgå till ordinärt boende efter utskrivning. Vid utskrivning är de äldre i en situation som kräver god samordning mellan flera olika aktörer för att förflyttningen mellan sjukhus och hem ska bli trygg och säker. Syfte: Syftet med studien var att studera äldre personers upplevelser av att skrivas ut från sluten hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie där 7 artiklar genomgick en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Att vilja vara med och organisera vård och stöd, att information var viktigt för en trygg utskrivning, att en positiv upplevelse av utskrivning innebar att känna trygghet att återvända hem, en vilja att behålla sin självständighet och att stödjande relationer främjar hälsa. Slutsats: För att äldre personer ska uppleva trygghet och en säker utskrivning och återgång till ordinärt boende krävs det att sjuksköterskan arbetar på ett personcentrerat sätt. Denna litteraturstudie kan ge en djupare förståelse för hur äldre personer upplever utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt återgång till ordinärt boende. Det finns ett behov av mer forskning hur vi kan förbättra utskrivning och göra den tryggare ur den äldres perspektiv

Denna studie undersöker enhetschefers handlingsutrymme vid våld i nära relation hos äldremed beviljade insatser inom ordinärt boende. För att undersöka handlingsutrymmet har vi ävenställt frågor om hur enhetscheferna själva beskriver våld i nära relation. De har fått svara på frågor om vad de ser som våld, vilka typer av våld det finns och om de anser att någonvåldshandling är vanligare än andra. Det diskuteras även tankar om varför våld uppstår. En stor del av handlingsutrymmet utspelar sig genom förtroendet mellan enhetschef och personal, man lägger stor vikt vid att om personalen blir bekräftade av sin chef och att det finns ett etablerat förtroende. Studien undersöker även hur andra aktörer agerar samt samspelar med enhetscheferna, hur man arbetar med orosanmälningar samt förebyggande arbete. Huvudfokus i studien hamnar på vad enhetscheferna själva anser om det sociala problemet, finns nog med kunskap och när började kommunerna uppmärksamma problemet samt arbete framåt. Till studiens analys har vi även tittat på resultatet ur relevanta teorier som ålderism, könsmaktsordning, socioekonomisk status samt Riches triangel om våldets mönster. Resultatet betonar vikten av fortsatt forskning och utbildning för enhetschefer inom ordinärt boende, för att öka kunskapen och möjligheten att arbeta mer medvetet med relevanta åtgärder i framtiden.