Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications

Bakgrund: I Sverige bort allt fler äldre gärna hemma och i många fall ensamma. Det kan leda till olika typer av ensamhet såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. De äldre som lider av sin ensamhet innehar högre risk att drabbas av allvarliga, kostsamma följdsjukdomar. Ensamhet kan således leda till depression men även mer frekventa sjukhusinläggningar. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter ett personcentrerat bemötande, för att kunna identifiera och lindra olika typer av ensamhet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa äldres upplevelser av ensamhet i ordinärt boende.   Metod: En litteraturstudie vars resultat byggde på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Artiklarna inhämtades ur Pubmed och Cinahl med omvårdnad som vetenskapligt fokus. Artiklarna analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var följande: Påverkad av inre och yttre faktorer, Förändrad levnadssituation och Hantering av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet var variationsrik och kändes tyngst nattetid. Promenader, acceptans, och social kontakt ansågs vara viktiga skyddsfaktorer för att inte lida av sin ensamhet.   Konklusion: Det krävs en djupare förståelse för upplevelsen av ensamhet ur äldres perspektiv. Varje äldre individ har olika förutsättningar för att kunna finna acceptans eller mening. Ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal samt samverkan i team är mest optimalt för att hjälpa individen finna rutin och mening i sin levnadssituation. För att sjuksköterskan ska kunna fördjupa relationen till patienten behövs resurser i form av tid samt ett lyhört bemötande. / Background: The elderly people in Sweden generally choose to live at home and not community dwelling. That can lead to different types of loneliness such as: social, emotional and existential loneliness. Those elderly suffering from loneliness were exposed to a higher risk of more serious, costly complications due to deteriorating mental health. Effects of loneliness can lead to depression and more frequent visits of healthcare facilities. It’s of great importance that the nurse uses a person-centered point-of-view when meeting the elderly patient, furthermore, also be able to identify and treat negative symptoms of loneliness.  Aim: The aim of this literature review was to highlight the experience of loneliness of elderly people living in their home setting.   Method: A literature review based on ten qualitative studies. The studies were elected from Pubmed and Cinahl, both with a scientific nursing focus. The articles were analyzed with a content analysis method.    Result: Three categories and seven subcategories were identified. The main categories were following: Affected by inner and outer circumstances, Changed conditions in life and Coping with loneliness. The experiences of loneliness showed great variety and felt most troublesome during nighttime. Walks, acceptance and social contact were important factors of resource against negative feelings of loneliness.  Conclusion: It takes a deeper understanding of the experience of loneliness from the elderly people’s perspective. Each elderly individual carry different strengths and possibilities of finding acceptance or meaning in life. It’s of great importance that elderly people suffering or at risk of loneliness can be helped by health staff to find acceptance or a sense of meaning in life. The nurse needs to hold an open attitude, person-focused point-of-view and collaborate cross-professionally to help optimize care of the elderly individual in need. It’s helpful if nurses understand the profound experience of loneliness to furthermore help the individual identify and treat their eventual suffering of loneliness.

Personer som får demensdiagnos är vanligtvis över 65 år och fler kvinnor än män drabbas. Antalet personer med en demenssjukdom kommer att fördubblas till år 2050. Demens är en progredierande sjukdom som inte kan botas. Maka/make eller partner blir oftast den som ansvarar för omvårdnaden och det är förknippat med unika utmaningar och stödbehov. Därför är det betydelsefullt att distriktssköterskor besitter kunskap om anhörigas upplevelser för att kunna ge dem adekvat stöd. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av vård i hemmet av make/maka eller partner som har en demensdiagnos. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats. Totalt ingick tolv vetenskapliga artiklar från Sverige, Norge och England, vilka identifierades från Cinahl och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade anhörigas upplevelse av vårdbörda som orsakades av ständigt vakande, isolering, ensamhet och utsatthet.  I takt med den närståendes försämring ökade påfrestningen på anhöriga, vilket krävde anpassning i vardagen och en förändring från partner till vårdare. Anhöriga hade behov av information, praktiskt och emotionellt stöd, vars tillgänglighet varierade och mottogs olika. I diskussionsavsnittet resoneras om fynden kring vårdbördans effekter, relationens betydelse till den närstående, familjen och vänner samt bemötande från vårdpersonal och behovet av kunskap.

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 50 000 personer med svårläkta bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Sår är ett symptom och ett tecken som har en bakomliggande orsak exempelvis olika diagnoser av bensår. Oavsett vilken sårdiagnos personen har påverkar såret den person som drabbas. Flera av de personer som kommer till primärvården har också kontakt med kommunens hälso- och sjukvård och behöver stöd från kommunen som kan vara av betydelse för dennes hälsa. Syftet var att beskriva övremedelålders och äldre personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår inom ordinärt boende. Metod: Allmän litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar från omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna kvalitets-granskades utifrån HKR:s granskningsmall. Analysen gjordes med inspiration från Friberg (2017b). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att sakna mitt gamla jag, Upplevelsen av att vara tvingad till vård, Upplevelsen av att vara begränsad samt Upplevelse av trygghet och otrygghet. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shenton (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Fynden som diskuterades i resultatdiskussionen var: smärta i benet orsakade ett stort lidande, en plågsam såromläggning och upplevelse av att inte kunna göra det jag vill. Fynden diskuterades utifrån McCormack och McCance (2017) modell för personcentrerad vård.

Meningsfulla aktiviteter ingår i arbetsterapeutens kompetens och något som arbetsterapeuter bör grunda sina interventioner i. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelse av möjlighet och hinder till meningsfulla aktiviteter hos äldre med hemtjänst i ordinärt boende. Examensarbetet hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare intervjuades. En kvalitativ innehålls-analys resulterade i faktorer som både möjliggjorde och hindrade meningsfulla aktiviteter. Tre kategorier identifierades; ”Den fysiska miljöns betydelse”, miljön kring den äldre påverkade utförandet beroende på om den var anpassad eller inte, om man hade närhet till aktivitet, om man hade möjlighet till transport samt att den varma årstiden möjliggjorde. ”Hindrande Personfaktorer”, kroppsliga begränsningar och mentala begränsningar påverkade möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. ”Organiserade sociala aktiviteter”, kyrkan möjliggjorde aktivitet, hemtjänsten stöttar till viss del och organiserade aktiviteter har lagts ned. Temat ”Det handlar inte om hur gammal man är, utan hur man är gammal” framkom. Samhällets syn på äldre samt äldres internaliserade syn på sig själva påverkar möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen var att möjlighet till meningsfulla aktiviteter påverkas av omgivningsfaktorer och personfaktorer. Denna kunskap bidrar till att arbetsterapeuter kan arbeta för att äldre ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter genom att uppmärksamma de hinder och möjligheter som den äldre upplever. / Meaningful occupations are part of the occupational therapist’s competence and should be the foundation in interventions. The aim was to describe the experience of the possibilities and hindrance to meaningful activities for elderly in ordinary living who has support from home care. The thesis had a qualitative design with semi structured interviews with ten participants. The result showed factors that enabled and disabled the possibility to perform meaningful activities. “The importance of the physical environment”, the environment around the elderly affected the performance due to if it was adapted or not. Activities nearby, transportation as well as light and warmth enabled meaningful activities. “Obstructive personal factors”, physical body factors and mental body factors affected the ability to perform meaningful activities. “Organized social activities”, the church enabled activities, the home care support to some extent and organizations have cancelled activities. The theme “It´s not about how old you are, but how you are old” emerged. Society’s opinion about the elderly and elder’s internalised opinion about themselves affect the possibility to meaningful activities. The conclusion showed that environmental factors and individual factors affected the ability to perform meaningful activities. This knowledge contributes to occupational therapists work to enable meaningful activities for the elderly.

Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs. / Background: Older people over the age of 65 are over-represented in fall accidents in Sweden. As a nurse in municipal care, great demands are placed on a functioning fall prevention teamwork, in order to reduce suffering for the patient and for the costs of the health and medical care.  Aim: The aim of this study was to describe how nurses experiences the fall prevention teamwork for the older person in ordinary living in municipal care. Method: Empirical qualitative study with inductive approach. Focus group interviews with nine nurses who worked with the care of the elderly in municipal care in a municipality in central Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: A fall prevention teamwork requires leadership with clear roles.  The organization and lack of clear leadership, communication and working under two different laws, SOL and HSL turned out to be an obstacle to fall prevention teamwork. Decisions on working methods, a project for this and someone who would lead this project were needed. Improvements in the structure experienced nurse were needed. Patient's self-determination and autonomy is an obstacle in case-prevention teamwork.  Conclusion: The organization needs to give the nurses the opportunity to develop teamwork with clear roles in fall prevention teamwork. Improved communication and information transfer is needed. Overview of how basic staff and nurses plan their working hours is needed.

Bakgrund:  Befolkningen blir i allt större utsträckning äldre och har i högre grad sina egna tänder kvar. Trots detta är munhälsan en stor del av omvårdnaden som glöms bort, vilket kan göra att den äldre personen drabbas av munhälsorelaterade sjukdomar och ohälsotillstånd som hade kunnat förebyggas. Ett ohälsotillstånd som kan kopplas till sjuk munhälsa är ökad risk för malnutrition på grund av besvär i munhålan och svårigheter med näringsintag.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva munhälsa och nutritionsstatus hos äldre personer i särskilt och ordinärt boende, och eventuella samband mellan munhälsa och nutritionsstatus. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie som utgår ifrån data i samarbete med SNAC-B. I studien inkluderades äldre personer i Blekinge som delades upp i två ålderskategorier, yngre äldre (60–78 år) och äldre äldre (>81), och även könskategorierna män och kvinnor. Analys av data gjordes i statistikprogrammet SPSS där variabler till studiens resultat togs fram, för att sedan redovisas som deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visar att större delen av de äldre i både särskilt- och ordinärt boende har en sjuk munhälsa trots frekventa besök hos tandvården. Det största besväret med munhälsan visade sig vara tuggsvårigheter och muntorrhet. Resultatet visar att deltagarna med sjuk munhälsa inte har större risk för undernäring än de med frisk munhälsa. Slutsats: Teamarbete mellan hälso- och sjukvård och tandvård behöver förbättras, och ett samarbete måste möjliggöras. Munhälsan behöver även implementeras i verksamheterna för att bli en naturlig del av omvårdnadsarbetet där distriktssköterskan står för den främsta kunskapen och utbildningen av kollegor inom ämnet. / Background: The population is increasingly getting older and increasingly has their own teeth. Despite this, oral health is a large part of nursing that is forgotten, which can cause the elderly person to suffer from oral health-related diseases and illnesses that could have been prevented. An unhealthy condition that can be linked to ill oral health is an increased risk of malnutrition, due to problems in the oral cavity and difficulties with nutrient intake. Aims: The aim of this study was to describe oral health in elderly people in nursing home and dwelling home, and possible connections between oral health and the nutritional status. Method: The study is a quantitative descriptive cross-sectional study based on data in collaboration with SNAC-B. The study included elderly people in Blekinge who were divided into two age categories, younger older (60–78 years) and older (> 81), and also the gender categories men and women. Analysis of data was performed in the statistical program SPSS, where variables to the study´s results were produced, and then reported as descriptive statistics. Result: The results show that majority of the elderly in both nursing homes and dwelling homes have ill oral health despite frequent visits to the dentist. The largest problem with oral health turned out to be chewing difficulties and dry mouth. The results show that the participants with ill oral health have no greater risk of malnutrition than those with healthy oral health. Conclusions: Teamwork between healthcare and dentistry needs to be improved, and collaboration between the two must be made possible. Oral health also the needs to be implemented in the occupation to become a natural part of the nursing work where the district nurse is responsible for the main knowledge and training of colleagues in the subject.

Bakgrund: Tidigare forskning utförd inom särskilda boenden har visat att det är ett förekommande problem att äldre utsätts för vanvård och försummelse utförd av personal. Forskning om vanvård och försummelse inom ordinärt boende i svensk kontext är bristfällig. Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka och förstå hur omsorgspersonal och enhetschefer inom ordinärt boende resonerar kring vanvård och försummelse i komplexa omsorgssituationer av äldre personer. Metod: Undersökningen är en metodkombination med tvärsnittsdesign som genom en vinjettbaserad enkät avsåg utforska respondenternas resonemang kring komplexa omsorgssituationer. Resultat: Respondenternas resonemang visar på en tendens av bristande kunskap kring våld i form av vanvård och försummelse. Det kunde även urskiljas en ambivalens mellan att se risker och kritisera ageranden samtidigt som man rättfärdigade handlingarna. Respondenternas resonemang visade på svårigheter kring att identifiera våldshandlingar och benämna dem i termer av våld. / Background: Previous research carried out in nursing homes has shown that it is a common problem that the elderly people are exposed to neglect carried out by staff. Research on neglect within home care services in the Swedish context is lacking. Purpose: The purpose of the survey was to investigate and understand how staff and managers within home care survices reason about neglect in complex care situations of elderly people. Method: The survey is a mixed methods with a cross-sectional design that trough a vignette-based survey aimed to explore the respondents' reasoning regarding complex care situations. Results: The respondents' reasoning shows a tendency of a lack of knowledge about violence in the form of neglect. One could also discern an ambivalence between seeing risks and criticizing actions while justifying this acts. The respondents' reasoning showed difficulties in identifying acts of violence and naming them in terms of violence.

Bakgrund I takt med att den äldre befolkningen ökar, ökar även antalet äldre över 65 år som upplever ensamhet. Idag anses ofrivillig ensamhet utgöra ett folkhälsoproblem med bland annat en ökad dödlighet hos de drabbade. Sjuksköterskans arbete kan ha en betydande roll för att minska den äldres ensamhet med personcentrerad vård, hänsyn till den äldres resurser och behov för att främja en meningsfull vardag. Utifrån detta behövs kunskap sammanställas inom området för att förbättra kunskapen kring åtgärder som förbättrar den sociala situationen samt syftar till att minska ofrivillig ensamhet hos äldre personer boende i ordinärt boende. Känsla av sammanhang, KASAM, kan fungera som en skyddsfaktor mot ensamhet och har därför valts som teoretisk utgångspunkt för denna litteraturöversikt. Syfte Syftet var att beskriva de omvårdnadsåtgärder som syftar till att minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre i ordinärt boende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 artiklar av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och genomgick en kvalitetsgranskning. Genom en integrerad analys sammanställdes resultatet av artiklarna. Resultat Resultatet visade på flera interventioner som hade positiv effekt på att minska ofrivillig ensamhet hos äldre. De mest framträdande interventionerna ämnade att minska äldre personers upplevelse av ensamhet var gruppaktiviteter, sällskapsdjur, volontärarbete, digitala hjälpmedel och individuellt stöd. Dessa visade sig vara effektiva vid ett personcentrerat förhållningssätt och betonar kombinerade omvårdnadsåtgärder för att få en bestående minskning av ensamheten. Rörelsebegränsningar, hälsotillstånd och graden upplevd ensamhet visade sig vara faktorer som påverkade interventionens effektivitet. Slutsats Denna litteraturöversikt erbjuder insiktsfulla perspektiv och påvisar vikten av att integrera presenterade omvårdnadsåtgärder i omsorgen av äldre för att minska ofrivillig ensamhet som är ett ökande samhällsproblem i åldersgruppen. Genom att integrera KASAM i omvårdnaden av de äldre och tillämpa en holistisk och personcentrerad vård kan insatser riktas därefter för att minska ofrivillig ensamheten hos äldre / Background As the elderly population increases, so does the number of seniors experiencing loneliness. Today, involuntary loneliness is considered a public health issue associated with increased mortality among those affected. Nurses play a significant role in addressing the loneliness of the elderly through person-centered care, consideration of the individual's abilities and needs to promote a meaningful daily life. Based on this, knowledge needs to be compiled in the field to enhance understanding of measures that improve the social situation and which aims to reduce involuntary loneliness for elderly individuals. A sense of coherence, SOC, can act as a protective factor against loneliness and has therefore been chosen as the theoretical framework for this literature review. Aim The purpose was to highlight nursing interventions aimed to reduce the experience of involuntary loneliness among older adults living in ordinary housing. Method A non-systematic review was conducted based on 18 articles using quantitative, qualitative, and mixed methods. The articles were retrieved from CINAHL and PubMed databases and underwent a quality review. The results of the articles were compiled through an integrated analysis. Results The results revealed several interventions that had a positive effect on reducing involuntary loneliness among older adults. The most prominent interventions aiming to reduce the experience of loneliness in older individuals were group activities, companion animals, volunteer work, digital aids and individual support. These were found to be effective with a person-centered approach and emphasize combined nursing measures for a lasting reduction of loneliness. Factors such as limited mobility, health conditions and the degree of perceived loneliness were found to influence the effectiveness of the different interventions. Conclusions This review provides insightful perspectives and emphasizes the importance of integrating the presented nursing interventions in the care of elderly to reduce involuntary loneliness, an escalating societal issue within this age group. By incorporating the theory Sense of Coherence into the care of elderly and implementing a holistic and person-centered approach, efforts can be directed and effectively reduce involuntary loneliness among older individuals.