Syftet med studien var att undersöka hur kommunala HR-ansvariga och kommunala chefer från sju olika kommuner upplever att hybridarbete efter Corona-pandemin eventuellt har påverkat organisationskulturen genom att ha genererat utmaningar eller/och möjligheter. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i egenskap av semistrukturerade intervjuer. En kombination av målinriktat urval och snöbollsurval tillämpades med totalt elva deltagare, sju deltagare inom HR med strategiskt ansvar och fyra kommunala chefer inom sju av Sveriges kommuner. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade att hybridarbete har medfört en upplevd känsla av orättvisa, ökat fokus på individens egna behov samt en förväntan att kunna arbeta på distans. Resultatet visade vidare att tillit och arbetsmiljöansvar var aspekter som påverkade ledarskapet. I diskussionen framkom att det sannolikt pågår en förändring i organisationskulturen, präglad av hybridarbete. Det kunde även tolkas som att chefer i kommunen eventuellt ställs inför möjligheter och utmaningar på grund av hybridarbete

Denna studie undersöker mäns upplevelser och erfarenheter av att arbeta på en specifik kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien är att, genom kvalitativa djupintervjuer, skapa nyanserad förståelse kring fenomenet “manliga HR-specialister”. Genom att identifiera fem teman - “ett könsneutralt yrke”, “mjuk och hård HR”, “negativa diskurser kring HR-yrket”, “könsprivilegier” och “teamkänsla och könade samtalsämnen” - i relation till vårt material har vi t.ex. kunnat urskilja könsbaserade dynamiker på den utvalda HR-avdelningen. Dessa har vi sedan relaterat till hur de påverkar intervjupersonernas upplevelser av tillhörighet, anpassning och karriärutveckling. Genom att tydliggöra hur organisationskulturella attityder på en kvinnodominerad arbetsplats påverkar männen som arbetar där, kan vi tillföra och öka organisatorisk medvetenhet kring kön.  Resultatet visar bland annat att intervjupersonerna har en vilja till att omformulera det tidigare HR-narrativet, vilket enligt dem inte tar hänsyn till yrkets olika delar. Resultatet bekräftar även att kön konstrueras i organisationskulturella kontexter. Våra slutsatser visar att, trots att intervjupersonerna initialt uppfattade HR-yrket och teamet som könsneutralt, framträder det en tydlig könsmärkning i uppdelningen mellan "mjuk" och "hård" HR, där maskulinitet konstrueras genom att betona strategiska och traditionellt manliga aspekter av arbetet. Undersökningen identifierar också närvaron av homosociala band, vilka verkar föra intervjupersonerna samman genom känslor av tillhörighet och gemenskap. De homosociala banden är dessutom fördelaktiga för intervjupersonerna i professionella sammanhang.

Forskning visar på en utbredd psykisk ohälsa bland poliser vilket orsakas av en stressig arbetsmiljö i kombination med de kritiska situationer yrket medför. Denna uppsats undersöker hur poliser i yttre tjänst hanterar yrkesrelaterade kriser och eventuellt efterföljande krisstöd. Data i studien har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst och analysen har gjorts med stöd av två vetenskapliga teorier. Resultatet av studien visar att krisstöd från olika källor, inklusive kollegor och professionella, upplevs ha en positiv effekt på välbefinnandet och förmågan att hantera stress och trauma. Poliserna belyste vikten av att samtala om traumatiska händelser men i intervjuerna framkom att kulturen inom Polisen ibland hindra en öppen dialog. Förbättringar av yrkesrelaterat krisstöd föreslås då intervjupersonerna önskade ett mer omfattande och långsiktigt stöd vilket överensstämmer med tidigare forskning som viktiga delar av ett fungerande krisstöd. Genom att främja en miljö som uppmuntrar öppenhet och stöd kan Polisen hjälpa sina medarbetare att återhämta sig efter traumatiska händelser och främja deras psykiska hälsa.

Syftet med vår studie är att undersöka hur kulturella normer och värderingar stödjer eller hindrar förändringar, för att ta reda på varför det inte är jämställt på chefspositioner. Vidare vill vi undersöka hur organisationer kan förändra dessa kulturella normer och värderingar och hur jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg i arbetet mot ökad jämställdhet på chefspositioner. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat fem arbetstagare inom polisen i Karlskrona, då det är en organisation som inte är jämställd på chefspositioner, trots aktiva åtgärder. Vi har utgått från organisationskultur som teoretisk utgångspunkt, då vi anser att det är relevant för vår studie. Några av slutsatserna i studien är att det finns olika åsikter angående hur kulturella normer och värderingar stödjer eller hindrar arbetet för förändring mot ökad jämställdhet på chefspositioner och hur organisationer kan förändra dem kulturella normer och värderingar som utgör hinder för kvinnor att avancera samt hur jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg för att påverka jämställdhetsarbetet. Trots olika åsikter bland respondenterna går det att konstatera att kulturella normer och värderingar utgör hinder som påverkar kvinnors vilja att avancera genom att de påverkar individerna inom organisationer på olika sätt. Vidare tyder vår studie på att det går att förändra kulturella normer och värderingar till viss del genom ökad medvetenheten samt ny kunskap om problemet med bristande jämställdhet. Vi kan även konstatera att jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg trots att den många gånger tenderar till att endast bli ett pappersarbete. / The aim of this study was to investigate how cultural norms and values support or restrict changes to find out why it is not equal in management positions. The study also examines how organizations can change those cultural norms and values and how the gender equalityplan can be used as a tool for change in the work towards gender equality in management positions. With a qualitative approach five workers within the police in Karlskrona were interviewed, because it is an organization, which is not equal in management positions, despite active measures. The theoretical approach that was used is organizational culture. Some of the study’s conclusions are that there are different opinions about how cultural norms and values support or restrict the work of change towards gender equality in management positions and how organizations can change the cultural norms and values that constitute barriers to women's advancement and how the equalityplan can be used as a tool for change to affect gender equality. Despite different opinions, we can establish that cultural norms and values obstruct women's willingness to advance. Furthermore, our study also concludes that it is possible to change cultural norms and values to some extent by increased awareness and knowledge about the problem of gender inequality. We can also observe that the equality plan can be used as a tool for change even though it often tends to be a paper work.

Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.

Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer. Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod för marknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationens målsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ett verktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar till motivation. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av den insamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen. Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen på Länsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligt motiverar personalen. Länsförsäkringar vill med sin sponsring bidra till samhället och på så sätt skapa engagemang och stolthet bland personalen. Sponsring får personalen att känna stolthet men däremot inget tydligt engagemang. Länsförsäkringar är bra på att informera personalen om sponsring, däremot så är organisationen inte lika bra på att lyssna till personalens värderingar kring sponsring. Det bristande engagemanget skulle då kunna bero på att personalen inte får tycka till om organisationens sponsring. / Sponsorship is an exchange and a marketing method that is used by more and more organizations. With the aim to influence the staff of an organization is sponsoring a relatively unused method of marketing. Despite this, sponsorship affects the staff regardless of the organization's goal of sponsoring. The purpose of this study is to evaluate if sponsorship serves as a motivational tool in a specific organization, then evaluate how the sponsorship contributes to motivation. To answer the purpose we conducted a quantitative study in the form of a questionnaire. The questionnaire was done at our research object, Länsförsäkringar Gävleborg. The analysis of the collected data was carried out with the support of the theoretical framework. The results of the study show that sponsorship can be used to motivate staff at Länsförsäkringar. However, the organization's current sponsorship is not clearly motivating their staff. Länsförsäkringar wants with its sponsorship to contribute to society and thus create commitment and pride among the staff. Sponsorship get staff to feel proud but no clear commitment. Länsförsäkringar is good at informing staff about sponsorship, however, the organization is not as good at listening to staff's values regarding sponsorship. The lack of commitment could then be due to staff being unable to speak up on the organization's sponsorship.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivån.</p><p>Undersökningsföretaget är ett medelstort företag som ingår i en större koncern. De har under flera år genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anställda. I dagens samhälle ställs allt högre krav på den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hälsa och prestation vilar på individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivån påverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det områden på organisationsnivå som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen. Stressminskning kan betraktas som en förändringsprocess och utifrån den lärande organisationens idé att lära av erfarenheter för att bättre klara svårigheter i verksamheten avser vi undersöka företaget X:s hantering av den upplevda stressen. Vi har även utgått från befintlig forskning om stress i den psykosociala arbetsmiljön i form av bland annat krav-kontroll-stödmodellen, företagets egen medarbetarundersökning, sju intervjuer med anställda och en enkät riktad till hela företaget för att undersöka vad medarbetarna upplever orsakar stressen samt vilka åtgärder som vidtagits.</p><p>Resultatet visar att orsakerna till medarbetarnas stress till stor del beror på brister i organisationsstruktur, organisationskultur, ledarskap och intern kommunikation. Åtgärderna som företaget tagit för att minska stressen har främst varit inriktade på individnivå, endast i ett fall var åtgärderna på organisatorisk nivå. De brister som orsakar stressen i företaget X utgör samtidigt hinder för det organisatoriska lärande som krävs för att organisationen ska kunna minska den upplevda stressnivån.</p>

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen.   Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.        För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs. Den andra metoden var en enkätundersökning som riktades till urvals-yrkesgrupperna läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast och dietist. Undersökningen gjordes på Centralsjukhuset i Karlstad och på de tre utvalda vårdcentralerna Västerstrands vårdcentral, Vårdcentralen Gripen och Kronoparkens vårdcentral. Samtliga vårdcentraler är belägna i Karlstads kommun. Enkätundersökningen syftade till att svara på två av uppsatsens frågeställningar: huruvida personaltidningen upplevs bidra till gemenskap inom organisationen samt vilket av personaltidningens syften som når fram till personalen.   Av den kvalitativa undersökningen av personaltidningen framkom vissa skillnader mellan hur de olika yrkesrollerna framställdes och då främst mellan läkare och sjuksköterskor. Slutsatsen blev att läkare framställs som "hjältefigurer", medan sjuksköterskorna förminskas och framställs som osäkra personer utan pondus. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen visar att personalen anser att tidningen till viss del bidrar till Landstinget i Värmlands organisationskultur, samt att "Informera personalen om vad som händer på arbetsplatsen" är det syfte som i högst utsträckning når fram till den tillfrågade personalen. / This essay investigates the organizational staff magazine of county council in Värmland. The purpose of the essay is to investigate the culture in the organization and how the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapist and dietitian, are being represented in the magazine. The essay also investigates if the professional groups find themselves represented in the magazine and if the professional groups understand the intention of the magazine.   Communication, internal communication, organizational theory and organizational culture are the theories of this essay. The model of transmission is one, among other, important tenets in the essay.   To secure the purpose of the essay the investigation was made by using content analysis and a survey. The content analysis gave the answers to three questions asked to the text. The questions were: ”How do the magazine represent the professional groups?”, ”Do the magazine focus on team or individuals?” and ”Do the readers understand the diction in the magazine?”. These three questions were used to answer the major purpose of the essay: ”How the professional groups, doctors, nurses, assistant nurses, physiotherapists and dietitians, are being represented in the magazine”. The survey was dispensed to the professional groups at Centralsjukhuset in Karlstad (the hospital in Karlstad) and to three care centres in Karlstad: Västerstrand care centre, Gripen care centre and Kronoparken care centre. The survey was made to answer two of the major questions of the essay: ”Does the magazine contribute to the organizational culture” and ”The magazine has several purposes – which one is the readers most aware of?”.   The result of the essay shows big differense between how the magazine represents the professional groups. The content analysis shows among other things that the doctors are represented as heroes and the nurses as a lower-ranking professional group. The result of the survey shows that the magazine is helping to build an organizational culture at the county council. ”To give the staff important information about the workplace” was the most frequent answer given to the question about the main purpose of the magazine.

Problem: The great interest towards the company’s values has contributed to it becoming more common for individuals to seek out organizations that have a strong corporate culture. Where you work and whom you work for has thus become the dominant factors instead of what you are working with. Purpose: The purpose of this study is to examine how the corporate culture, the rational and emotional benefits are experienced by the employees of the company. The aim is also to examine whether the corporate culture can become a management control measure by good communication between employees within the organization. Methodology: The essay is based on a qualitative research method and empirical data were collected through interviews from the company MTR Stockholm. Theoretical Frame of reference, Edgar Schein, Three Levels of Culture, Seven dimensions. Results: The study has shown that there are different cultures within the company. But also that there is a strong corporate culture within the business, the respondents feel an affinity with working within the underground rather than working for the company MTR Stockholm.

Syftet med denna uppsats är att på grundval av tidigare forskning sammanställa vad vi anser aktivt efterföljarskap att innebära. Detta för att sedan skapa en djupare förståelse för hur aktiva efterföljare bidrar till upprätthållandet av organisationskultur. En fallstudie på Maxi ICA Stormarknad Vetlanda har tillämpats som undersökningsdesign, med en induktiv ansats. En kvalitativ metod har använts där fokusgrupper, intervjuer, observationer och granskning av organisatoriska dokument har genomförts för att producera den empiriska datan.