Könssegregeringen på arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande stor. Att män och kvinnor befinner sig inom olika branscher och arbetsplatser medför konsekvenser för deras arbetsmiljö och hälsa. I denna uppsats studerades en mansdominerad arbetsplats med syfte att undersöka hur kvinnor upplevde sin arbetsmiljö. Studien behandlade både upplevelsen av fysisk och psykosocial aretsmiljö, samt hur respondenterna upplevde att de behövde anpassa sitt beteende för att hantera att arbetsplatsen var mansdominerad. Detta för att skapa en större förståelse för hur sociala normer och arbetsmiljö påverkas av att den är mansdominerad, samt hur detta i sin tur påverkar kvinnors upplevelse av arbetsplatsen. Metoden som användes i studien hade en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att respondenterna skulle få möjlighet att fritt uttrycka sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet bearbetades genom transkribering och tematisk analys av materialet. Det som framgick i denna studie var att kvinnorna som intervjuades upplevde att arbetsstationernas utformning och den sociala miljön på arbetsplatsen premierade män. Vidare framkom det hur traditionella maskulina normer och ideal återspeglades och upprätthölls i organisationen genom att den var mansdominerad. Dock upplevde respondenterna att organisationen till viss del aktivt arbetade med att motverka dessa rådande normer för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda

Title: “We are each other's everyday lives” - Onboarding of new employees Purpose: Examine the work with acclimatization of new employees to the organizational culture. Method: A qualitative study of how new employees can be acclimatized through theonboarding process to the organizational culture. The study is conducted with a deductiveapproach and the empirical data was collected through semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study shows four criteria’s that are important to give new employees as goodconditions as possible to acclimate them to the organizational culture. The first finding of thestudy is that organizations need to consider which employee they choose to hire to be able togive the new employee the best opportunity to acclimate to the organizational culture and thata structured onboarding process is better than an unstructured onboarding process. Furthermore, the study found that organizations should introduce an early first impression ofthe culture to introduce the new employee to the organizational culture. An early introductionof the organizational culture contributes with the opportunity for new employees toacclimatize to the organizational culture faster than if the new employee needs to discoverwhat culture that prevails on their own. The organization should also work with differentplatforms to project the culture onto the new employee in the workplace through differentactivities or with the help of existing employees. Key Words: Acclimatization, Organizational Culture, Onboarding, Norms, Values.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska huruvida parten med personalansvar, HR, och parten med omfattande teknisk kunskap, IT, bör samarbeta för att stärka den digitala kompetensen bland medarbetare, samt undersöka vilken roll innovationsfrämjande organisationskultur har för utvecklandet av digital kompetens bland medarbetarna. Till grund för vår studie ligger den teoretiska referensramen där vi samlat tidigare forskning i ämnet. I detta kapitel tar vi upp teorier som vi anser vara relevanta för vårt valda ämne samt hur olika forskare ställer sig gentemot dessa. Teorierna som tas upp är det institutionella perspektivet, den lärande organisationen, samt resource based view. Vidare presenteras även forskning gällande organisationskultur kopplat till innovation samt kompetensförsörjning i den teoretiska referensramen. Åtta respondenter har deltagit i studien, vilka valdes ut genom att kombinera ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet pekar på att det finns ett ökat behov av digital kompetens i och med digitaliseringens frammarsch som ständigt förändrar arbetslivet. Vidare visar studien att innovationsfrämjande organisationskulturer har en positiv effekt på utvecklandet av digital kompetens då medarbetare blir trygga i att arbeta och kommunicera digitalt. Slutligen påvisar resultatet att ett samarbete mellan HR och IT kan vara fördelaktigt för utvecklandet av digital kompetens men ytterligare studier kring ett konkret tillvägagångssätt för utformandet av ett sådant samarbete är nödvändigt.

Problemformulering: Idag har internkommunikation en viktig roll i en organisation, samtidigt är intranätet i sin tur en central del av den interna kommunikationen. Historiskt sett har majoriteten av forskningen kring intranät kretsat kring tekniska aspekter. Ur ett kommunikationsperspektiv är intranätet relativt outforskat, vilket gör det inomvetenskapligt intressant att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare och medarbetare på IKEA Sundsvall uppfattar internkommunikationen via intranätet. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Sex anställda på IKEA Sundsvall intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) ledarna och medarbetarna använder intranätet på olika sätt. Ledarna använder intranätet främst för att dela och hämta information samtidigt som medarbetarna enbart hämtar information. Ledarna och medarbetarnas svar pekar på att IKEA Sundsvalls intranät befinner sig i kommunikationsfasen. (2) Endast en ledare säger sig uppfatta att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. De andra två ledarna och samtliga medarbetare i vår studie uppfattar inte att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. (3) En ledare och två medarbetare uppfattar att intranätet används för att skapa mening i arbetet. De andra två ledarna och den tredje medarbetaren var av motsatt uppfattning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundlärare i fritidshem beskriver deras kompetens samt hur denna kompetens används under den obligatoriska skoldagen.Forskningsansatsen är kvalitativ där vi genom intervju som metod samlat in vår empiri. Våra informanter bestod av fyra grundlärare i fritidshem, en klasslärare samt en rektor. Som stöd för vår analys har vi valt fyra centrala begrepp: identitet, relationik, organisationskultur samt makt. Studiens resultat visar att kompetensen som grundlärare i fritidshem besitter, används på lite olika vis men framförallt upplever de att deras kompetens inte utnyttjas på det vis som de hade önskat. Istället får de ofta agera vikarie eller arbeta som resurs i klassrummet. I studien visade sig tydligt att det råder en maktobalans där grundlärare i fritidshem upplever en underordnad position. Resultatet visar även att rektor bär ansvaret för att allas kompetenser nyttjas vilket vi i vår studie kan se brister både i verksamheten samt i tidigare forskning

The aim of this study in sociology was to examine the managers view on including leadership and how leaders see their own role in creation of including organizational culture. The following questions were the focus of the study: What is an including leadership according to the managers in an industrial enterprise? How do industrial enterprise managers look at their own role in the making of an organizational culture? And also, what are the difficulties of leading inclusively according to the managers of the industrial enterprise? The goal with this study is to illustrate the importance of inclusion work and that it will enhance the awareness of norms and behavioral patterns within the organizations. The thesis is gleaned on a study about hermeneutic methodology of qualitative character, including semi-structured interviews with eight industrial managers within the same company. The theories used in the thesis are Bourdieu's (1999) theory of habitus, de los Reyes & Mulinaris (2005) theory of intersectionality and Tillys (2000) theory of persistent inequality. The results show that managers see including leadership as an important aspect in creating an including organizational culture. They believe that there are difficulties with language, communication, attitudes and ignorance about differences. However, it was difficult for the managers to find concrete measures for the difficulties and there were partly divided opinions about gender segregation in the managerial positions. Keywords: leadership, inclusion and exclusion, organizational culture, discrimination, difficulties.

Regeringen tillsatte december 2017 en Tillitsdelegation med uppdrag att stödja offentlig sektor att utveckla en tillitsbaserad styrning och ledning. Tillit ses som en tredje form av styrning tillsammans med politisk styrning och marknadsstyrning. Föreliggande arbete syftade till att öka förståelse för hur operativa chefer inom en regional organisation reflekterade om ”Organisationskultur med Tillit som Grund” (OTG). Forskningsfrågor var; Vad menas med en OTG för de intervjuade cheferna?  Vilka styrkor respektive svagheter kan enligt cheferna finnas i en OTG? Vilka förutsättningar enligt cheferna är viktiga för att skapa en OTG? Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie med en konstruktivistisk epistemologi och hermeneutiskt ansats, det vill säga insamlade data tolkades utifrån perspektivet att människor skapar och konstruerar kunskap i interaktion med sin omvärld. Resultatet visade att samtliga intervjuade chefer såg positivt på en OTG. Det beskrevs som ett övergripande kulturarbete som behöver genomföras över tid. Ingen av respondenterna såg någon motsättning med yttre kontroll och tillit i styrning och ledning. Tvärtom ansågs yttre ramar vara en förutsättning för professionell autonomi. Det var stor skillnad inom regionen på hur verksamheter styrdes. Vissa verksamheter var mer toppstyrda än andra. Respondenterna uppfattade få svagheter, men många styrkor med en OTG. Dock ansågs en omställning till en OTG inbegripa många utmaningar, nya sätt att tänka och leda på flera plan. Dessutom ansågs en OTG innebära en maktförskjutning, vilket utmanar hur ansvarsutkrävandet ska se ut. Ett viktigt verktyg i en sådan omställning ansågs vara att skapa en lärande organisation. / <p>2020-09-07</p>

Denna studie har bedrivits genom kvalitativ forskning i form av semistrukturerade djupintervjuer som har genomförts med sex anställda - två chefer och fyra medarbetare. Studiens syfte är att undersöka hur ledarskapet påverkar det organisatoriska lärandet i en speciell verksamhet inom en kommun. Två frågeställningar formulerades för att kunna besvara studiens övergripande syfte. Frågeställningarna har diskuterats med utgångspunkt från litteratur och tidigare forskning som i sin tur har mynnat ut i en modell som vi har konstruerat på egen hand. Modellen har använts för att förklara de faktorer som vi antar påverkar det organisatoriska lärandet. Den första frågeställningen berör hur chefer kan bidra till ett lärande i organisationen. Den andra frågeställningen berör hur medarbetarna upplever att cheferna kan bidra till ett lärande i organisationen.I teorikapitlet redogör vi för de faktorer som vi funnit påverkar det organisatoriska lärandet, kommunikation, organisationskultur och delaktighet. Dessa faktorer, tillsamman med begreppen organisatoriskt lärande och ledarskap, kommer teoretiskt förklaras med stöd av litteratur och tidigare forskning. Även studiens intervjupersoner framhåller ledarskap, kommunikation, organisationskultur och delaktighet som viktiga faktorer för det organisatoriska lärandet.

De ständiga framstegen inom teknik och digitalisering har lett till att distansarbetet har blivit allt vanligare under de senaste åren. Som följd av dels digitaliseringens framsteg implementerar allt fler organisationer denna form av arbetssätt i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av distansarbete påverkat en organisation, dess organisationskultur och effektiviteten i organisationen. Studien utfördes tillsammans med en avdelning på Länsförsäkringar Älvsborg. För att genomföra studien har en kvalitativ undersökning genomförts i form av en litteraturstudie samt intervjuer, utöver detta har sekundärdata ifrån Länsförsäkringar emottagits och analyserats. För att få en djupare inblick utöver vad de intervjuade upplevde analyserades sekundärdata som tilldelats ifrån Länsförsäkringar Älvsborg. Vid insamling av teori användes Primo via biblioteket på Högskolan i Borås som sökmotor. Utöver detta användes viss kurslitteratur för grundläggande fakta. Teorin som insamlats berör dels distansarbetets påverkan på effektivitet, presenteeism och organisationskultur. Förutom detta har vetenskapliga artiklar gällande individens välmående och motivation i koppling till distansarbete samlats in. Resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att effektiviteten på avdelningen påverkats positivt av implementeringen av distansarbetet, även en ökning i försäljningssiffror går att se efter implementeringen. När det kommer till distansarbetets påverkan på organisationskulturen visar resultatet på både positiva och negativa förändringar. Resultatet visar på att distansarbetet har haft en påverkan på presenteeismen på avdelningen, det går däremot inte tydligt att fastställa om påverkan är positiv eller negativ eftersom den utifrån analysen upplevs mer neutral. I analysen genomförs en generell jämförelse mellan resultatet och den tidigare forskningen kring ämnet, där en koppling i form av samband mellan teori och resultat framkommer. En generell tanke som diskuterades i samband med undersökningen, var att flera andra avdelningar på företaget kan uppnå samma resultat om de implementerar en hybridlösning i samband med distansarbete. Vidare finns tankar om att andra företag inom liknande branscher skulle kunna uppnå liknande resultat om de granskade sitt nuvarande arbetssätt. Sammanfattningsvis går det att uppfatta att distansarbete har haft en påverkan på avdelningens arbete. Arbetsuppgifterna på företaget upplevs mer effektiva efter implementeringen av distansarbete. Organisationskulturen på avdelningen har påverkats både positivt och negativt på grund av distansarbetet. När det kommer till presenteeismen på avdelningen upplevs den ha påverkats av distansarbetet. Däremot kan hybridlösningen leda till att de negativa effekterna som distansarbete har på presenteeismen minskar. / The constant advances in technology and digitalization have led to remote work becoming increasingly common in recent years. As a result of the progress of digitalization, more and more organizations are implementing this form of work in their operations. The purpose of this study is to investigate how the implementation of remote work has affected an organization, its organizational culture, and the efficiency of the organization. The study was carried out together with a department at Länsförsäkringar Älvsborg. To conduct the study, a qualitative investigation has been carried out in the form of a literature study and interviews, in addition, secondary data from Länsförsäkringar has been received and analyzed. To get a deeper insight beyond what the interviewees experienced, secondary data allocated from Länsförsäkringar Älvsborg has also been analyzed. When collecting theory, Primo via the library at the University of Borås was used as a search engine. In addition, some course literature was used for basic facts. The collected theory concerns the impact of remote work on efficiency, presenteeism and organizational culture. In addition, scientific articles on individual well-being and motivation in connection with remote work have been collected. The results showed that the interviewees feel that the efficiency of the department has been positively affected by the implementation of remote work, even an increase in sales figures can be seen after the implementation. When it comes to the impact of remote work on organizational culture, the results show both positive and negative changes. The result also shows that remote work has had an impact on presenteeism in the department, however, it is not possible to clearly determine whether the impact is positive or negative as it is perceived as more neutral based on the analysis. The analysis makes a general comparison between the results and the previous research on the subject, where a link in the form of a connection between theory and results emerges. A general idea discussed in connection with the study was that several other departments in the company could get the same results if they implement a hybrid solution in connection with remote work. Furthermore, there are thoughts that other companies in similar industries could achieve similar results if they reviewed their current way of working. In summary, it can be perceived that remote work has had an impact on the department's work. The tasks in the company are perceived to be more efficient after the implementation of remote work. The organizational culture of the department has been affected both positively and negatively due to remote work. When it comes to presenteeism in the department, it is perceived to have been affected by telework. However, the hybrid solution may reduce the negative effects that remote work has on presenteeism.

Sammanfattning: Datum: [2023-05-31] Nivå: Kandidat i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Mohammed Ali Abas         Harak Bedros        William Persson                           (01/09/27)                       (01/04/23)               (01/05/13) Titel: Sanningen, hela sanningen, och inget annat än sanningen… eller? - Oärlighet inom rekrytering Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Social partiskhet, organisationskultur, etik, oärlighet, rekrytering  Forskningsfråga: Hur påverkar oärliga rekryteringsprocesser organisationer och kan det vara acceptabelt att vara oärlig i rekryteringsprocesser?  Syfte: Syftet med studien är att utforska och få en bredare förståelse för hur oärlighet uppfattas i rekryteringsprocesser och på vilka sätt det påverkar organisationer. Metod: Studien klassas som en fallstudie med strukturerade intervjuer och en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Tematisk analys med teoretiska utgångspunkter används som analyseringsmetod. Slutsats: Denna studie bidrar till vår förståelse av oärlighet vid rekrytering genom att undersöka det genom de teoretiska linserna, social partiskhet, organisationskultur och etik. Med kombinationen av strukturerade intervjuer och en enkätundersökning uppnåddes en mer heltäckande och nyanserad förståelse av fenomenet. Dessa insikter kan informera organisationer som vill skapa en mer rättvis och ärlig rekryteringsprocess. Ytterligare forskning inom detta område kan fördjupa vår förståelse och bidra till utvecklingen av strategier och riktlinjer för att effektivt ta itu med oärlighet vid rekrytering. / Abstract  Date: 2023-05-31 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University  Authors: Mohammed Ali Abas        Harak Bedros        William Persson                           (01/09/27)                    (01/04/23)              (01/05/13) Titel: The truth, the whole truth, and nothing but the truth… or? - Dishonesty in recruitment  Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Social Bias, organisational culture, ethics, dishonesty, recruitment  Research questions: How do dishonest recruitment processes affect organisations and can it be acceptable to be dishonest in recruitment processes? Purpose: The aime of the study is to explore and gain a broader understanding of how dishonesty is perceived in recruitment processes and in what ways it affects organisations.  Method: The study is classified as a case study with structured interviews and a questionnaire survey as data collection method. Thematic analysis with theoretical starting points is used as an analysis method. Conclusion: This study contributes to our understanding of recruitment dishonesty by examining it through the theoretical lenses of social bias, organizational culture, and ethics. With the combination of structured interviews and a survey, a more comprehensive and nuanced understanding of the phenomenon was achieved. These insights can inform organizations looking to create a fairer and more honest recruitment process. Further research in this area can deepen our understanding and contribute to the development of strategies and guidelines to effectively address recruitment dishonesty.