Abstrakt Syfte. Att belysa distriktssköterskors upplevelser av möten med patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende Bakgrund. Cirka 780 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och det är ofta till hälsocentralerna personer med alkoholberoende söker sig för vård först eller där problemet kan identifieras först. Distriktssköterskor ska arbeta preventivt när det gäller alkoholfrågor och det ställs större krav på och krävs mer kunskaper hos distriktssköterskorna.  Design. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.  Metod. Informationsbrev har under 2015 skickats ut till hälsocentraler och efter insamling av deltagare har vi genomfört intervjuer med elva distriktssköterskor. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat dem till text och sedan analyserat transkriberingen med kvalitativ innehållsanalys och abstraherat meningsbärande enheter ur texterna till kategorier. Resultat. Tre kategorier och åtta underkategorier har vi identifierat: ‘Att inte vilja, få eller kunna hjälpa till’ med underkategorierna Uppgivenhet inför ett svårt uppdrag, Ytliga möten och Brist på kunskap och engagemang. ‘Ett känsloladdat och svårt ämne’ var andra kategorin med underkategorierna Vikten av balansgång och hänsynstagande, Sätt att närma sig känsligt ämne och Rädslor i möte. Sista huvudkategorin var ‘Intresse och förhoppningar om öppenhet’ med underkategorierna Förhoppningar om större öppenhet kring alkohol och Samtalet om alkohol som viktigt och positivt.  Slutsats. Det behövs mer utbildning för distriktssköterskorna och mer samarbete mellan beroendevården, psykiatrin och primärvården. Vi ser ett behov av mer forskning kring hur alkoholberoende patienter själva upplever sig bli bemötta av primärvården.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att de som drabbades av ALS, en obotlig sjukdom, och deras närstående utsattes för stora psykologiska påfrestningar. Det fanns en rädsla och oro över att förlora kroppsfunktioner utan förvarning och detta medförde att patienter med ALS kände sig som fångar i den egna kroppen. Självförtroende och självkänsla rubbades negativt och bidrog till stunder av isolering, uppgivenhet och frustration. För att hantera sin livssituation använde sig patienter med ALS av olika strategier och livsstilsförändringar för att underlätta och möjliggöra ett oberoende i vardagen. Känslor av skuld och skam över familjens lidande i samband med sjukdomen ALS kunde bli en börda att bära för patienter med ALS och dessa känslor kunde generera till ett ökat kontrollbehov av omgivningen. Patienter med ALS hade kvar en känsla av hopp inför framtiden. Slutsats: Litteraturöversikten kan öka förståelsen hos sjuksköterskan och de närstående hur det är att leva med sjukdomen ALS och därmed skapa bättre individuella förutsättningar för god omvårdnad och god omsorg för patienter med ALS.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier. Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

Bakgrund: Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedan tidigare känt att de minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan leda till ppykologiska problem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studier i ämnet har neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva neurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden. Metod: Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICU Memory Tool. Totalt intervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativt dels analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De minnen och upplevelser patientema hade från intensiwårdstiden resulterade i tre övergrþande teman, Att vara i en drömvtirld, Att vara i en luinslomdssig vdrld samt En verklig vrirld. lnom varje tema återfanns såväl negativa som positiva minnen och upplevelser.

I dagens samhälle blir människor allt äldre och sjukare. Antalet människor med diabetes och högt blodtryck ökar successivt i samhället vilket på sikt kommer medföra att fler människor insjuknar i kronisk njursvikt. För patienter som lever med kronisk njursvikt och dialysbehandling kan livskvaliteten påverkas. Det är därför av vikt att sjuksköterskan uppmärksammar patientens livssituation och anpassar omvårdnaden utefter individens behov. Att drabbas av kronisk njursvikt innebär en försämrad eller helt utebliven njurfunktion. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Efter analys av artiklarna framkom tre teman av patienternas upplevelser: Det förändrade livet, det sociala livet och livet som patient. I resultatet framkom att beroende på dialysmetod upplever patienter olika hinder eller möjligheter som respektive behandling medför. Många patienter beskriver att dialysbehandlingen begränsar det vardagliga livet samtidigt som behandlingen är en livlina. Dialysbehandlingen kan påverka yrkeslivet såväl som resmöjligheter och sociala relationer. Patienter upplevde att de ofta hamnar i en beroendeställning till dialysbehandlingen och sina anhöriga. Upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var mestadels positiv och sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet. Litteraturstudien kan användas för att belysa patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling. / Today, people are getting older and sicker. The amount of people with diabetes and high blood pressure is gradually increasing, which will ultimately lead to a higher number of people diagnosed with chronic renal failure. The quality of life affects patients living with chronic kidney disease and dialysis treatment. It’s important that the nurse observes the patients life situation to adapt nursing to each individual’s needs. The purpose of the literature review was to portray patients experiences of living with dialysis treatment when living with chronic renal failure. The result consists of 13 articles. Three themes were revealed: the changes of life, the social life and life as a patient. The result showed that patients experienced various barriers and opportunities of the treatment. Dialysis treatment restricts the daily life of the patient but is considered as a lifeline. Dialysis treatment may influence the career, opportunities to travel and social relationships. Patients felt that they often end up in a position of dependence to the dialysis treatment and their relatives. The experiences of care were mostly positive and the nurse had an important role. The literature review can be used to shed light on patients experiences of living with dialysis treatment.

Sexualitet i vården är ett relativt outforskat ämne, speciellt inom palliativ vård. I alla vårdsammanhang är det viktigt att patienter ses som individer och samtliga av deras behov ska mötas. Bland dessa behov glöms ofta sexualiteten bort, särskilt hos personer i behov av palliativ vård. Detta arbete är därför mycket viktigt att utföra. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om palliativ vård med fokus på sexualitet, ur detta syfte kom sedan tre frågeområden; Patienters syn på sexualitet, Vårdpersonals syn på sexualitet och Påverkan på relationen mellan partners. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio artiklar med olika metodologiska ansatser som användes i analysen. Analysen resulterade i tio kategorier, den fortsatta sexualiteten, begränsningar, viljan att ämnet tas upp, attityder, att prata om sexualiteten, ansvarsfråga, kunskap, kommunikation, begränsningar och förluster samt behov av stöd. Det som främst framkom i resultatet var brist på kunskap hos vårdpersonal, att sexualitet är ett känsligt och svårt ämne för både personal och patient samt att par inom palliativ vård upplever det svårt att få vara ensamma. Resultatet diskuterades utifrån litteratur om värdighet. Interventioner som sågs kunna hjälpa sjuksköterskor att ta upp ämnet sexualitet var Ex-PLISSIT samt rutiner. De slutsatser som kan dras av arbetet är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualitet, att rutiner för hur ämnet ska tas upp bör finnas. Möjlighet för par att vara nära varandra och möjlighet till avskildhet ska ges. En sjuksköterska ska alltid se patienten som hel individ med dennes autonomi och värdighet.

Varje år genomförs omkring 700 organtransplantationer i Sverige. Patienter som genomgått en organtransplantation har en ständig risk för avstötning. Avstötning innebär att det transplanterade organet stöts bort och slutar fungera på grund av kroppens immunförsvar. Oavsett var transplantationen utförs så följs patienterna upp på sin hemort. Därför är det av stor vikt att som sjuksköterska inneha kunskaper om patienters upplevelser om avstötning. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva patienters upplevelser om avstötning efter en organtransplantation. För att uppnå syftet med studien utfördes en litteraturstudie, där fyra kategorier framstod i resultatet: Det ständiga hotet, En oönskad livssituation, Fångad i behandlingsregimen och Att finna styrka i vardagen. Avstötning är en upplevelse av ett ständigt hot som även kan medföra att patienter upplever ett emotionellt trauma. Patienterna känner sig tvungna att följa den utvalda behandlingsregimen för att undvika en avstötning. Efter en upplevd avstötning behöver patienterna använda sig av olika strategier för att kunna hantera vardagen. Ytterligare forskning om ämnet behövs för att kunna möta denna patientgrupps vårdbehov. / Each year about 700 organ transplants are performed in Sweden. Patients who have had an organ transplant are at constant risk of graft rejection. Graft rejection means that the transplanted organ is rejected and stops functioning because of the body’s immune system. Regardless of where the transplant is performed the patients are followed up at their domicile. Therefore it is of great importance that the nurse has knowledge about patients’ experiences in conjunction with graft rejection. The purpose of this study was to describe patients' experiences of graft rejection after organ transplantation. To achieve the purpose of this study a literature review was conducted, in which four categories emerged in the results: The constant threat, An undesirable situation in life, Caught in the treatment regimen, and To find strength in everyday life. Rejection is an experience of a constant threat that may cause patients to experience an emotional trauma. Patients feel obliged to follow the chosen treatment regimen to prevent rejection. After an experienced rejection, patients need to use different strategies to cope with everyday life. Further research on the topic is needed to meet the care needs of this patient group.

Bakgrund: Cirka en procent av Sveriges befolkning har en utvecklingsstörning. Dessa personer löper en högre risk att drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa vilket bör innebära att de ofta påträffas inom vården. Många av de anmälningar som inkommer till IVO berör bemötandet och författarna anser därför att det är viktigt att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med personer som har en utvecklingsstörning inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt som bygger på sex kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att kommunicera med personer som har en utvecklingsstörning, både när det gäller att förstå patientens kommunikation och att själv kunna kommunicera så att patienten förstår. Detta leder till att sjuksköterskan undviker att prata med patienten om deras sjukdom och behandlingsalternativ, istället tas denna dialog med anhöriga. Sjuksköterskan upplever bristande kunskaper om utvecklingsstörningens natur och att de inte fått tillräcklig träning eller utbildning i hur man bemöter denna patientgrupp. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning inom diagnosen utvecklingsstörning samt i hur man kan kommunicera med olika hjälpmedel. Genom detta kan bemötandet till denna patientgrupp förbättras och sjuksköterskan känner sig förhoppningsvis tryggare i att möta dessa patienter

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande omvårdnadsproblem inom sjukvården som ofta kopplas till en förvärvad vårdskada. Förekomsten av smärta vid trycksår är hög och orsakar ett lidande som påverkar patientens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskans omvårdnadsansvariga arbete går ut på att lindra patientens lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta vid trycksår inom somatisk slutenvård. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna gjordes enskilt och spelades in. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard. Resultat: Resultatet visade att kunskap och kompetens inom området är viktigt för att uppmärksamma, utreda och förstå patientens individuella smärta vid trycksår. För att kunna lindra patientens smärta framkom det att ett fungerande teamarbete är betydelsefullt för patientens omvårdnad. Resultatet visade att både farmakologiska och icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder lindrar patienters smärta vid trycksår, men att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder oftast har bättre effekt på lång sikt. Slutsats: Trycksår kan orsaka en kraftig smärta för patienter vilket innebär att det är viktigt för sjuksköterskan att vara uppmärksam på smärttecken och ha kunskap om hur patienters smärta vid trycksår kan lindras. Vidare forskning utifrån såväl sjuksköterskans som patientens perspektiv kring att lindra patienters smärta vid trycksår behövs eftersom det kan öka sjuksköterskors kompetens och därmed främja kvaliteten på omvårdnaden.