• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 57
  • 6
  • Tagged with
  • 63
  • 25
  • 23
  • 18
  • 17
  • 16
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

En kritisk diskursanalys av romantikens författare / A Critical Discourse Analysis of the Authors of the Romantic Era

Lindquist, Linnéa, Palm, Felicia January 2023 (has links)
Denna kritiska diskursanalys syftar till att undersöka beskrivningar av några manliga respektive kvinnliga författare i tre valda läromedel för svenskundervisningen på gymnasiet, samt jämföra läromedlen emellan. Läromedlen vi analyserat är Språket och berättelsen 2, Svenska 2 Helt enkelt och Punkt. Litteraturhistoria. Med Faircloughs kritiska diskursanalys och begreppen patriarkat från Millett och kvinnofack från Williams har vi läst och analyserat hur några manliga och kvinnliga författare som verkade under epoken romantiken beskrivs i läromedlen. I analysen har vi utifrån Faircloughs tredimensionella modell analyserat de tre dimensionerna diskursiv praktik, text och social praktik. Vi har identifierat interdiskursivitet i form av fyra olika diskurser som vi tycker oss se i beskrivningarna av de aktuella författarna. Dessa diskurser är manligt geni-diskursen, kvinnan i relation till mannen-diskursen, nyskapande författare-diskursen och diskursen om författaren i relation till familjen. I resultatet analyserar vi fem författare, tre manliga och två kvinnliga, utifrån dessa identifierade diskurser. Vi kommer fram till att författarna beskrivs på ett liknande vis i alla tre läromedel, och att de kvinnliga författarna och deras verk i stort skrivs fram i relation till patriarkat eller placeras i ett kvinnofack, men att de också skrivs fram som nyskapande. Männen skrivs ofta fram som geniala och nyskapande, men beskrivningarna fokuserar också på elände i deras liv. Vi hittade även intertextualitet mellan läromedlen som visar på att de ingår i samma diskursordning.
12

”Vi dras allihop över en kam, samhället tvingar en att vara i försvarsläge…” : nio kurdiska föräldrar berättar om sina uppfattningar om könsroller

Kakabaveh, Amineh January 2004 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.</p><p>Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar.</p><p>Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen.</p><p>Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren. Diskursen som pågår handlar om kvinnornas utsatthet, att de är okunniga, förtryckta, outbildade och slavar i sina hem. I det nya hemlandet Sverige blir dessa människor automatiskt historielösa och identitetslösa. Dessa bilder motsäger slutsatsen i studier av den internationella migration som visar att migrationen från samhällen med starka patriarkaliska drag till Sverige har lett till en dramatisk ökning av maktresurser hos kvinnorna. Det är främst kvinnor som har fått möjligheter till utbildning, val av yrke och ekonomisk självständighet.</p><p>De teoretiska perspektiven har valts för att beskriva, att det finns ett strukturellt förtryck av kvinnor oavsett kön, klass- och etnisk tillhörighet.</p><p>· Genus/Könsrollen och jämställdhet</p><p>· Patriarkatets roll</p><p>· Kön och makt</p><p>· Etnicitet, klass och kön/genus</p><p>Kvinnors underordning generellt existerar i samhället och därför kan dessa beröra alla kvinnor oavsett etnicitet och klassbakgrund. De människor som ingår i min studie styrs av ovan nämnda maktstrukturer och underordningsrelationer som existerar i den kontext de befinner sig i.</p><p>Könsmaktstrukturen har olika karaktär och utseende, när man är kvinna med en annan klass- och etnisk tillhörighet. Vilka gränser har kvinnorna överskridit och vilka är deras motiv och drivkrafter genom politisk kamp och utbildningssystem? Det slutliga temat belyser informanternas erfarenhet och upplevelser av att vara minoritet: Upplevs det som hinder eller tillgång? När och i vilket sammanhang? Upplever kvinnorna respektive männen det annorlunda?</p><p>Resultatet visar att barn/ungdomar och familjen fungerar bättre när både könen tar del av ansvaret gällande barnuppfostran, hushållsarbete och familjeförsörjningen. Männen menar även att familjerelationen samt parrelationen fungerar bra och är mer harmonisk när både könen medverkar och deltar i barnuppfostran och hushållsarbetet. Detta är en positiv aspekt även för samhället då familjen funktionellt fungerar.</p><p>Samhället ger dubbla budskap, å ena sidan ställs krav på föräldrar att vara delaktiga i barnens skolgång. Å andra sidan reduceras deras makt och delaktighet till fördomar med kulturella begränsningar. Detta skapar dilemma och maktkonflikter, mellan både barn och deras föräldrar och inte minst mellan föräldrar och samhället. Det påverkar föräldrarna negativt och till barnens nackdel. Detta framgår enligt både empirin och de teoretiska perspektiven.</p><p>Uppsatsens resultat visar att migrationen till Sverige har positivt påverkat föräldrarnas uppfattningar om könsroller och förändrat dem eftersom båda könen har möjlighet att försörja familjen. Även männens insyn och delaktighet i barnuppfostran och det traditionella ”kvinnogörat”, har bidragit till att kvinnorna taget steget framåt. Kvinnorna har snarare blivit en viktig aspekt för familjens funktion både när det gäller familjens socioekonomiska - och sociokulturella aspekter. De aspekter som belyses i denna uppsats är kriterium, vilka ökar kvinnors status både i samhället och inom familjen. Till exempelvis att skaffa sig högre utbildning, bra yrkesposition som ställer krav på sin arbetsgivare och sin make, är delaktig i familjförsörjningen och sin socialomgivning.</p>
13

DET ÄR INTE DITT FEL…MEN!

Edlund, Therese January 2009 (has links)
<p>Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.</p>
14

En svart pärla i patriarkatets kista : En semiotisk analys av genus i Pirates of the Caribbean

Kulle, Therese, Edlund, Sofie January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.</p><p>Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från en semiotisk metod och använt oss dels av Keith Selby och Ron Cowderys analysmodell för narrativ inom television samt med utgångspunkt hos de samma utarbetat en egen analysmodell för djupanalysen av de fem scenerna.</p><p>Vi har i vår analys kommit fram till filmerna både bekräftar och bryter mot de patriarkala normerna främst genom karaktärerna Jack Sparrow och Elizabeth Swann som visar tydligast ambivalens. Vi anser därför att filmerna har ett viss ambivalent förhållande till den patriarkala ordningen och därmed till viss del kan anses kritisera den.</p>
15

”Vi dras allihop över en kam, samhället tvingar en att vara i försvarsläge…” : nio kurdiska föräldrar berättar om sina uppfattningar om könsroller

Kakabaveh, Amineh January 2004 (has links)
Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller. Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar. Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen. Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren. Diskursen som pågår handlar om kvinnornas utsatthet, att de är okunniga, förtryckta, outbildade och slavar i sina hem. I det nya hemlandet Sverige blir dessa människor automatiskt historielösa och identitetslösa. Dessa bilder motsäger slutsatsen i studier av den internationella migration som visar att migrationen från samhällen med starka patriarkaliska drag till Sverige har lett till en dramatisk ökning av maktresurser hos kvinnorna. Det är främst kvinnor som har fått möjligheter till utbildning, val av yrke och ekonomisk självständighet. De teoretiska perspektiven har valts för att beskriva, att det finns ett strukturellt förtryck av kvinnor oavsett kön, klass- och etnisk tillhörighet. · Genus/Könsrollen och jämställdhet · Patriarkatets roll · Kön och makt · Etnicitet, klass och kön/genus Kvinnors underordning generellt existerar i samhället och därför kan dessa beröra alla kvinnor oavsett etnicitet och klassbakgrund. De människor som ingår i min studie styrs av ovan nämnda maktstrukturer och underordningsrelationer som existerar i den kontext de befinner sig i. Könsmaktstrukturen har olika karaktär och utseende, när man är kvinna med en annan klass- och etnisk tillhörighet. Vilka gränser har kvinnorna överskridit och vilka är deras motiv och drivkrafter genom politisk kamp och utbildningssystem? Det slutliga temat belyser informanternas erfarenhet och upplevelser av att vara minoritet: Upplevs det som hinder eller tillgång? När och i vilket sammanhang? Upplever kvinnorna respektive männen det annorlunda? Resultatet visar att barn/ungdomar och familjen fungerar bättre när både könen tar del av ansvaret gällande barnuppfostran, hushållsarbete och familjeförsörjningen. Männen menar även att familjerelationen samt parrelationen fungerar bra och är mer harmonisk när både könen medverkar och deltar i barnuppfostran och hushållsarbetet. Detta är en positiv aspekt även för samhället då familjen funktionellt fungerar. Samhället ger dubbla budskap, å ena sidan ställs krav på föräldrar att vara delaktiga i barnens skolgång. Å andra sidan reduceras deras makt och delaktighet till fördomar med kulturella begränsningar. Detta skapar dilemma och maktkonflikter, mellan både barn och deras föräldrar och inte minst mellan föräldrar och samhället. Det påverkar föräldrarna negativt och till barnens nackdel. Detta framgår enligt både empirin och de teoretiska perspektiven. Uppsatsens resultat visar att migrationen till Sverige har positivt påverkat föräldrarnas uppfattningar om könsroller och förändrat dem eftersom båda könen har möjlighet att försörja familjen. Även männens insyn och delaktighet i barnuppfostran och det traditionella ”kvinnogörat”, har bidragit till att kvinnorna taget steget framåt. Kvinnorna har snarare blivit en viktig aspekt för familjens funktion både när det gäller familjens socioekonomiska - och sociokulturella aspekter. De aspekter som belyses i denna uppsats är kriterium, vilka ökar kvinnors status både i samhället och inom familjen. Till exempelvis att skaffa sig högre utbildning, bra yrkesposition som ställer krav på sin arbetsgivare och sin make, är delaktig i familjförsörjningen och sin socialomgivning.
16

En annan Typ av Våld? : En kvalitativ studie om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. / Another Kind of Violence? : The Municipality of Violence within Same-Sex Relationships in Norrköping´s Commune.

Lind, Melanie, Runqvist, Jeanette January 2010 (has links)
Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik.
17

En svart pärla i patriarkatets kista : En semiotisk analys av genus i Pirates of the Caribbean

Kulle, Therese, Edlund, Sofie January 2007 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner. Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från en semiotisk metod och använt oss dels av Keith Selby och Ron Cowderys analysmodell för narrativ inom television samt med utgångspunkt hos de samma utarbetat en egen analysmodell för djupanalysen av de fem scenerna. Vi har i vår analys kommit fram till filmerna både bekräftar och bryter mot de patriarkala normerna främst genom karaktärerna Jack Sparrow och Elizabeth Swann som visar tydligast ambivalens. Vi anser därför att filmerna har ett viss ambivalent förhållande till den patriarkala ordningen och därmed till viss del kan anses kritisera den.
18

DET ÄR INTE DITT FEL…MEN!

Edlund, Therese January 2009 (has links)
Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.
19

Vem ansvarar för kondomen? : En semiotisk bildanalys av hur reklam gestaltar spridningen av HIV bland kvinnor

Thorstensson, Emmilie January 2009 (has links)
Flickor kan bära blått och pojkar rosa. Det är ju egentligen inget lustigt med det. Men eftersom vi är så vana vid att det ska vara tvärtom reagerar många av oss starkt när vi ser någon annan bryta genusmönstret. Media är en stor orsak till detta. Ofta framställs samma bilder av vad många anser vara typiskt manligt respektive kvinnligt och därmed skapas stereotypa könsroller. Vi litar på media och bidrar på så sätt till att nya fördomar riktas mot de människor som inte följer den förbestämda genusordningen. Empirin i den här uppsatsen består av två reklamfilmer som handlar om att HIV ökar bland kvinnor. Hur könsrollerna framställs i reklamfilmerna och om ansvaret om preventivmedel riktas till någon i filmerna är de centrala frågeställningarna. Uppsatsen har med andra ord studerat hur just manligt och kvinnligt framställs i de två reklamfilmerna. Studien bygger på ett genusperspektiv som är inspirerat av radikalfeministiska åsikter. Av reklamfilmerna görs en semiotisk bildanalys med begreppen denotation och konnotation.
20

Kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor : En jämförelse av debatten om hedersvåld och våldtäkt

Öhlin, Lovisa January 2011 (has links)
Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas. Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor. Man menar att könsmaktsordningen borde vara i fokus. Något annat anses vara en konsekvens av främlingsfientlighet. De som förespråkar att våldtäkt skulle vara kultur menar att olika samhälleliga instanser bagatelliserar problemet och indirekt även legitimerar agerandet. Media och rättsväsende skuldbelägger kvinnan samt har fördomar om att en våldtäktsman inte kan vara vanlig. Andra, som är motståndare till att våldtäkt skulle vara kultur, påtalar istället med emfas att det är en traumatisk barndom och en känsla av utanförskap som leder till brottet. Några menar även att våldtäkt är en del av människans naturliga biologi. Vid en jämförelse av de båda samtalen framkommer att debattörerna använder helt olika argument när de talar om hedersvåld respektive våldtäkt. Detta beror i mångt och mycket på att kulturbegreppet används på skilda vis. Debatterna har emellertid också gemensamma nämnare i det att förövarna sällan har tillräckligt med distans för att erkänna sina gärningar. Det förekommer även ett unisont skuldbeläggande av den utsatta kvinnan från omgivningen. Många argument handlar dessutom om ifall man kan dela upp världen i ett ”vi och dom” eller inte. Slutsatsen är att det är vanskligt att fastna i ett tänkande som säger att ett problem antingen är kultur eller inte alls. Det är viktigt att se till samspelet mellan kulturer samt individer och strukturer. Man bör även hitta en balans mellan ett dynamiskt och ett statiskt kulturbegrepp eftersom ansvaret då fördelas mer nyanserat.

Page generated in 0.0467 seconds