The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression. / <p>I samband med rådande situation (Covid-19) hölls presentationen via Zoom. </p>

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som behöver åtgärdas. Den uppbrottsprocess som kvinnor går igenom när hon lämnar en våldsam man är ofta lång och komplicerad. I uppbrottsprocessen finns det vissa faktorer som visar sig vara särskilt framträdande vid ett uppbrott och huruvida kvinnan blir fri från den våldsamma mannen eller inte. Syftet med vår studie är att analysera och sammanställa forskning om kvinnors uppbrott från en våldsam man. Genom en systematisk litteraturöversikt har vi granskat totalt 14 internationella artiklar som belyser uppbrottsprocessen hos kvinnor. Resultatet visar att de faktorer som var mest framträdande är ekonomi och boende, barn, socialt nätverk samt empowerment och personlig gränssättning. De fyra teman som presenteras analyseras med hjälp av ett feministiskt perspektiv och slutligen diskuteras huruvida de framförda faktorerna kan kopplas till den svenska kontexten. Vår litteraturöversikt visar att komplexiteten av uppbrottsprocessen består av kvinnans möjligheter till självständighet. Framför allt den ekonomiska självständigheten som försvåras av kvinnans vardag fylld av kontroll och dominans av en våldsam man. Ytterligare visar känslan av empowerment som en betydande faktor som även genomsyrar alla teman som presenteras i resultatet, att kvinnan med hjälp av familj/vänner eller samhälleliga instanser återtar makten till förändring.

The purpose of this essay is to use a systematic literature review to examine what previous research highlights about honor-related violence and oppression. With a focus on women's vulnerability, but also to study what definition the term “honour” has in previous research, as well how different forms of violence are used in the maintenance of honour. The method that was used to be able to compile previous research is a systematic literature review that drew inspiration from hermeneutics. The essay is based on previous research consisting of 20 scientific articles, which have been systemically analyzed in order to be able to answer the purpose of the study and questions that consist of themes,; Definition of “Honour” – honour as sexual purity, the male versus female honour, ÿeref and namus,; The influence of power structures – factors that work together to maintain honour, roles within the family and the ideal victim, patriarchal values, laws that limit women’s rights, honour within culture, religion and ethnicity,; What forms of violence are used/expressed – violence triggering factors, isolation methods and different forms of violence. The results show that honour related violence and oppression is a difficult to define problem with complex roots and deadly consequences. Where the order of power and gender, female sexuality, sexual purity, and reputation are decisive factors that make the woman a subordinate individual and she is marked by the culture of honour within the patriarchy as the bearer of the honour of the family and the community. A man’s honour is his alone, while a woman’s rests on the whole family. Violence that women are exposed to is of various forms ranging from latent violence, psychological and physical violence, socioeconomic and socially structured violence, as well as various isolations in everyday life. / Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av systematisk litteraturöversikt undersöka vad tidigare forskning framhåller om hedersrelaterat våld och förtryck, med fokus på kvinnors utsatthet, men även studera vilken definition begreppet “heder” har i tidigare forskning, samt hur olika maktstrukturer påverkar kvinnors utsatthet och vilka olika våldsformer används det i upprätthållandet av hedern. Metoden som användes för att kunna sammanställa tidigare forskning är en systematisk litteraturöversikt som hämtat inspiration från hermeneutiken. Uppsatsen utgår från tidigare forskning som består av 20 vetenskapliga artiklar, som systematiskt analyserats för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. I resultatet presenteras olika teman som är kopplad till studiens syfte och frågeställningar som består av teman; Definition på “heder” – heder som sexuella renhet, den manliga kontra kvinnliga hedern, ÿeref och namus,; Maktstrukturers påverkan- faktorer som samverkar för upprätthålla heder, roller inom familjen och det ideala offret, patriarkala värderingar, lag som begränsar kvinnans rätt, heder inom kultur, religion och etnicitet.; Vilka våldsformer används/uttrycks – våldsutlösande faktorer, isolerings metoder och olika våldsformer. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en svårt definierad problematik med komplexa rötter och dödliga konsekvenser. Där maktordning och könstillhörighet, den kvinnliga sexualiteten, sexuell renhet och rykten är avgörande faktorer som gör kvinnan till en underordnad individ och hon är märkt av hederskulturen inom patriarkatet som bärare av familjens och gemenskapens heder. En mans heder är bara hans, samtidigt vilar kvinnans heder över hela familjen. Våld som kvinnor utsätts för är av olika former allt ifrån latent våld, psykisk- och fysiskt våld, socioekonomisk och socialt strukturerad våld, samt olika isoleringar i vardagslivet.

Med underlag av en kvalitativ ansats är studiens syfte att skapa en förståelse kring varför en del afghanska kvinnor inte lönearbetar eller behärskar det svenska språket trots att de bott flera år i Sverige. Studiens frågeställningar fokuserar på kvinnans roll i familjen, hur de patriarkala strukturerna kommer till uttryck samt hur kvinnornas syn på kultur påverkar deras sätt att leva. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer av sex gifta afghanska hemmafruar som bott i Sverige i mer än 15 år och som än inte behärskar det svenska språket eller lönearbetar. Studiens teoretiska grund baseras på begrepp kopplat till patriarkat, kultur, och symbolisk våld. Tidigare forskning visar hur kvinnors underordning är utformad för att komplettera männens överordning samtidigt som tystnad är ett redskap kvinnor använder sig av för att göra motstånd mot de patriarkala levnadsförhållandena de lever under. Denna studie resulterar i att den patriarkala strukturen i kvinnornas liv främst kommer till uttryck i den privata sfären där männen drar nytta av kvinnornas underordning samtidigt som kvinnorna ser på den afghanska kulturen som en sorts patriarkal maktutövning.Fast samhället ofta ser på kvinnorna som en grupp som inte anses vara medvetna om sin situation så kan vi med denna studie dra slutsatsen att kvinnorna är väl medvetna om sin verklighet och gör motstånd i det tysta / Based on a qualitative approach, the purpose of the study is to create an understanding of why some Afghan women do not work or speak the Swedish language despite having lived in Sweden for several years. The study's questions focus on the woman's role in the family, how the patriarchal structures are expressed and how the women's view of culture affects their way of life. The empirical material consists of interviews with six married Afghan housewives who have lived in Sweden for more than 15 years and who do not yet have a command of the Swedish language or are in paid employment. The study's theoretical basis is based on concepts linked to patriarchy, culture, and symbolic violence. Previous research shows how women's subordination is designed to complement men's supremacy, while silence is a tool women use to resist the patriarchal living conditions they live under. This study results in the fact that the patriarchal structure in women's lives is mainly expressed in the private sphere where the men benefit from the women's subordination while the women see the Afghan culture as a kind of patriarchal exercise of power. Although society often sees women as a group that is not considered to be aware of their situation, with this study we can conclude that the women are aware of their reality and resist in silence.

Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck. / The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation. / <p>Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.</p>

Men's violence against women is a serious social problem and an obstacle to the realisation of women's rights. In Sweden, approximately a fifth of the population, has at some time in their lives, been subjected to domestic violence. It is estimated that about 80 percent of the violence is not reported. The aim of this study is to analyse the discourse representations of domestic violence and violence in the name of honour, in two different Swedish reports. (Eva Lundgren, Captured Queen- Men’s violence against women in “equal” Sweden – a prevalence study and Domestic violence - A public health issue by Carin Götblad, national coordinator on domestic violence). The investigation is based on a discourse analysis with postcolonial feminist theory as the theoretical framework. This study shows that a discursive representation of domestic violence in a Swedish context and violence in the name of honour has resulted in the construction of Swedish and non-Swedish violence. Stereotypical presentations describe the Swedish perpetrator in terms of social problems, addiction, aggression problems, alcoholism or non-Swedish ethnicity. Violence in the name of honour is derived from an honour-based culture while a Swedish perpetrator deviates from a Swedish gender equality culture. The Swedish gender equality discourse and media representations of domestic violence may be causing difficulties for the victims to identify themselves as abused. This study suggests that violence against women should be understood as a side effect of a patriarchal gender system created by ideological, national, ethnic and racial power structures.

Based on the Salem witch trials of 1692-1693, Arthur Miller’s play The Crucible treats a historical event that could be considered overflowing with patriarchal oppression. Despite the author’s clear disapproval of the historical cruelty, the play continuously reveals patriarchal structures and shows misogynist tendencies in its depiction of women. This essay suggests that the two main female characters Abigail Williams and Elizabeth Proctor function as representations of binary oppositions based on the patriarchal assumption of two categories of women: the ‘bad girl’ and the ‘good girl,’ which both reinforce the idea of women as unnuanced objects rather than multifaceted subjects. By arguing that Abigail and Elizabeth represent the binary pairs ‘selfish/sacrificing’ and ‘promiscuous/frigid,’ the essay finds that the two women are depicted as ‘either/or’ and that the unnuanced portrayals result in an unsympathetic reading of them. Finally, the essay concludes that regardless if the woman is a ‘good girl’ or a ‘bad girl,’ she is socially punished or given unflattering characteristics in order not to compete with the male protagonist in terms of reader sympathy. / Arthur Millers pjäs The Crucible skildrar häxprocesserna i Salem 1692-1693, en historisk händelse som kan anses vara genomsyrad av patriarkalt förtryck. Trots författarens uttalade förakt gentemot häxprocessernas grymhet finns det tydliga och återkommande patriarkala strukturer i den stundom misogyna pjäsen, särskilt i dess kvinnoporträtt. Denna uppsats visar hur de två kvinnliga huvudkaraktärerena Abigail Williams och Elizabeth Proctor fungerar som representationer av binära motsatser baserade på den patriarkala idén om två kategorier av kvinnor: den ’dåliga flickan’ och den ’duktiga flickan’, vilka förstärker synen på kvinnor som onyanserade objekt snarare än mångfacetterade subjekt. Genom att argumentera för hur Abigail och Elizabeth representerar de binära paren ’självisk/självuppoffrande’ och ’promiskuös/frigid’ finner denna uppsats att Abigail och Elizabeth är porträtterade som ’antingen/eller’ och att den onyanserade karaktäriseringen resulterar i en osympatisk läsning av dem. Slutligen påvisar uppsatsen att oavsett om kvinnan är en ’duktig flicka’ eller en ’dålig flicka’ blir hon socialt bestraffad eller försedd med osmickrande karaktärsdrag i syfte att inte konkurrera med den manliga protagonisten om läsarens sympati.

The purpose of this study is to examine the actual political conditions that exist for the Iranian women. What is the political reality of the Iranian women and how can they exert political influence within the political system that exists in Iran today. This is done to see how the Iranian women's potential political influence affects Iran's democratic status. This will be answered through the overall research question: What opportunities do the Iranian women have to influence policy? This overall question is then split into three smaller research questions: 1) What formal possibilities to political influence do the Iranian women have? 2) What real possibilities to political influence do the Iranian women have? 3) How have women in Iran tried to exert political influence outside the institutional framework? This will be done through a qualitative text analysis where texts concerning the Iranian women’s political influence are examined. The theoretical basis for the study is Dahl's theories of an ideal democracy and polyarchy together with radical and liberal feminism. The Iranian women have many formal rights and opportunities for political influence given by the Constitution but these are not transferred to reality. The Iranian women have also been active in various political actions to influence their situations and the policies of the country. Because of the fact that women are underrepresented in political institutions, prevented from standing for all political offices and that the government exercises strong control over both women and society Iran cannot be considered to meet Dahl's five criteria for an ideal democracy or the seven institutions necessary for polyarchy. Therefore Iran cannot be regarded as an ideal democracy or as a polyarchy. According to radical and liberal feminism Iran also has a patriarchal political system with a society that supports the male dominance over its women.

There is an ongoing crisis within the natal care in Sweden. Hospitals closing down, not enough beds in the maternity wards and nowhere near enough staff to handle the situation. For the past couple of years, Swedish women have had to travel far to get help during their labours, they’ve been flown to Finland because there are simply no more beds available. During this time some people had enough and for the past year 2018 demonstrations were organised and one maternity ward occupied by the towns inhabitants to revolt against its closure. The problem within the Swedish natal care was no longer in the shadows but had been brought to light with these new efforts from women all over the country. Though fairly recently discovered by the mainstream this is not a new crisis, it’s been going on for a long time yet seemingly nothing is done to change its ongoing trajectory. From the year 2000 until know nine hospitals have closed down their maternity wards with only one opening in Stockholm. We have eight political parties making up our government in Sweden, what are their thoughts on this matter? What are they doing to actively combat the reality that women are forced to give birth on the side of the road in a country that have always boasted an excellent welfare? By viewing this problem through a radical feministic theory and using a discourse analysis this essay delves into the eight major political parties in Sweden to find out what the situation looks like from the ruling side.

Genom en närläsning av släktkrönikan Till minne av en villkorslöskärlek, analyserar denna uppsats hur det patriarkala samhället begränsar huvudkaraktären Ingegärd Rasmussen. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusskapande samt Lois Tysons feministiska teori och litteraturkritik, presenterar jag de rådande könsroller, könsnormer samt genusordningar som begränsar Ingegärd Rasmussen under hela hennes livstid. Hennes normbrytande och normföljande beteende, resulterar i att hon aldrig riktigt lyckas befria sig från patriarkatets begränsningar. / Through a close reading of the family chronicle In memory of an unconditional love, this essay analyzes how the patriarchal society limits the main character Ingegärd Rasmussen. Based on Yvonne Hirdman's theory of gender creation and Lois Tyson's feminist theory and literary criticism, I present the prevailing gender roles, gender norms and gender arrangements that limit Ingegärd Rasmussen throughout her life. Her norm-breaking and norm-following behavior results in her never really succeeding in freeing herself from the limitations of patriarchy.