The study has investigated what knowledge Swedish upper secondary school teachers, who teach mathematics in the courses 1a, 1b or 1c, express about the teaching of linear functions. Furthermore, the study investigated what teachers believe students need to learn, which instructional activities teachers believe they use and what difficulties teachers perceives in teaching. To investigate this semi-structured interviews were carried out with nine teachers, which in turn have then been analyzed using the PCK based tool CoRe together with thematic analysis. The results show that the participating teachers both address aspects of their teaching that are common to several teachers and that are unique to one teacher. The conclusion that can be drawn from the results is that the teachers express that students need to learn to: make everyday connections, understand the transition between and the meaning of representation and understand the concept of a function. The instructional activities used include: digital tools, review, assignments and unique practical exercises. The difficulties identified are: lack of prior knowledge, lack of interest in functions, modeling of linear functions, the parameters k and m, the notation f(x) and the difference between f(x)=a and f(a). / I studien undersöks vilken kunskap lärare som undervisar i kurserna matematik 1a, 1b eller 1c ger uttryck för i undervisningen av linjära funktioner. Vidare har studien undersökt vad lärare anser att elever behöver lära sig, vilka undervisningsmoment lärare anger att de använder samt vilka svårigheter lärare upplever kring undervisningen. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med nio verksamma gymnasielärare genomförts, som sedan har analyserats med det PCK-baserade verktyget CoRe tillsammans med tematisk analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna både tar upp aspekter kring sin undervisning som är gemensamma för flera lärare och som är unika för en lärare. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att lärarna anser att elever behöver lära sig: att göra vardagliga kopplingar, förstå övergången mellan och innebörden av representationsformer samt förstå funktionsbegreppet. Vidare använder lärarna undervisningsmoment som: digitala verktyg, genomgångar, självständigt arbete i läromedel samt unika praktiska övningar. De svårigheter som lärarna identifierat är: bristande förkunskaper, bristande intresse av funktioner, modellering av linjära funktioner, parametrarna k och m, notationen f(x) samt skillnaden på f(x)=a och f(a).

Tidigare forskning visar att matematiklärares kunskaper om adhd är låg och att det finns flera utmaningar att bemöta i matematikundervisningen hos elever med diagnosen. Den aktuella studien eftersträvar att belysa hur verksamma matematiklärare bemöter elever med diagnosen adhd, vilka strategier och metoder som fungerar och vilka utmaningar som finns i klassrumsundervisningen. Studien genomförs inom det teoretiska ramverket för lärares pedagogiska innehållskunskap (PCK, pedagogical content knowledge) och huruvida lärare ser ens egen del i att förkovra sig i kunskaper om elever med adhd och deras situation i undervisningen. Det vill säga, hur lärare utmanar och växer i sitt hantverk som pedagogisk ledare i undervisningen av matematiska ämneskunskaper. Metodvalet för datainsamlingen i studien var semistrukturerade intervjuer med tre verksamma matematiklärare från norra delen av Sverige. Alla tre lärare har en gedigen yrkeserfarenhet inom undervisning på mellanstadiet och så även inom matematikämnet. Likt den tidigare forskningen kan även denna studie belysa en låg kunskapsnivå om adhd hos undervisande matematiklärare på mellanstadiet. Studien visar också på svårigheter som uppkommer i samband med elever inom diagnosen och matematikundervisningen samt metoder och strategier som kan tänkas möta dem på ett framgångsrikt sätt. / Previous research shows that mathematics teachers' knowledge of adhd is low and that there are several challenges to be met in teaching mathematics to students with the diagnosis. The current study aims to shed light on how effective mathematics teachers deal with students diagnosed with adhd, which strategies and methods work, and which challenges that exist in classroom teaching. The study is carried out within the theoretical framework of teachers' pedagogical content knowledge (PCK) and whether teachers see their own part in improving their knowledge of students with adhd and their own teaching. That is, how teachers challenge and grow in their craft as pedagogical leaders in the teaching of mathematical subject knowledge. The method chosen for the data collection in the study was semi-structured interviews with three active mathematics teachers from the northern part of Sweden. All three teachers have solid professional experience in middle school teaching and so also in mathematics. Like the previous research, this study can also highlight a low level of knowledge about adhd among middle school mathematics teachers. The study also shows difficulties that arise in connection with students in diagnosis and mathematics teaching, as well as methods and strategies that can be thought of to meet them in a successful way.

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, & Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

Thesis (Ph.D.)--University of the Witwatersrand, Faculty of Humanities, School of Education, 2012 / Reflection about lessons delivered is a practice widely encouraged in teaching. Reasoning, particularly about transformation of subject matter knowledge of lessons yet to be taught, is an internal process and a speciality evident largely in expert teachers. The study investigates the feasibility of fast-tracking its development in pre-service chemistry teachers. It focuses on developing this specialty within a specific topic, as a theoretical construct called Topic Specific PCK (TSPCK). Five knowledge components of TSPCK are identified as the enablers that transform subject matter knowledge. The components are: (1) students’ prior knowledge, (2) curricular Saliency, (3) what is difficult to teach (4) representations, including powerful analogies, and (5) conceptual teaching strategies. These components are identified, with reference to literature, as aspects specific to the subject matter knowledge of the teacher and useful in its teachability. A new tool to measure the quality of TSPCK is developed. The procedure for developing the tool consists of the following steps: (i) confirming the characteristics of the test items fitting the Topic Specific PCK construct, (ii) production of test items, (iii) judgment of items, (iv) construction of the instrument (v) piloting and (vi) validation of the instrument. Care is taken to ensure presentation of multiple evidence and discussions, addressing the interpretive and arguments as requirements for showing validity of the construct measured by the instrument. The Topic Specific PCK tool is validated with a group of 20 practicing teachers. The tool is scored, using a rubric corresponding to the five components with each being rated on a four point scale, from 1 (Limited) to 4 (Exemplary). The analysis of the generated scores is done using the Rasch statistical model (Winstep, version 3.72.3). The reliability indices as indicated by person reliability and item reliability are found to be high at 0.86 at 0.91, respectively. The persons and item scores reflect measures well inside the conventionally acceptable range of -2 and +2. A further indicator of validity of the tool is the empirically calculated hierarchy of test items’ order of difficulty, found similar to the theoretically predicted pattern for the teacher group. Based on the above analysis and findings, I regard the tool as valid and reliable. My research design is based on mixed-methods research (MM). The research strategy takes the form of a case study. The study is located in a methodology class for final year physical science pre-service teachers. They formed an experimental group (N=16) for this study. I delivered an intervention, targeting understanding of transformation of Chemical Equilibrium concepts, using the above listed five knowledge components. I collected data through a combination of tools, including the newly designed Topic Specific PCK tool in Chemical Equilibrium, an Achievement tool and a science teacher Belief tool. Both the Achievement and the Belief tools were adapted from existing tools, and were thus considered tried and validated. The findings suggest that the quality of Topic Specific PCK in chemical equilibrium may be improved in pre-service teachers by the explicit discussion of the knowledge enabling its transformation. They also suggest that, in the process of discussing aspects of subject matter knowledge related to its transformation, pre-service teachers improve their conceptual understanding of chemical equilibrium. Both these improvements were not affected by the shift or lack of shift in teacher beliefs from teacher-centred towards student-centred practices. I acknowledge the small size of the sample as a practical limitation to the generalization of the statistical findings in this study. I suggest that emphasis be placed on the trends displayed, as they are similar to those obtained from the multiple sources of the qualitative component of the study. Finally, I recommend that the development of PCK in pre-service teachers be considered in a topic by topic manner. I urge that the teaching of chemistry topics be explicitly organized in a format in which pre-service teachers would be expected to reason about them, and particularly transform them for teaching.

The lack of teaching experience in uncertified teachers leaves them with little or no understanding of the transformation of Content Knowledge (CK) at their disposal. This transformation of CK is termed Pedagogical Content Knowledge (PCK) and it is known to develop through practice. Therefore, reflective analysis of lessons taught by these teachers is important. Research has also shown that they are often not supported as they embark on their teaching career. Therefore, the study investigated the influence of an intervention on novice unqualified graduate teachers’ (NUGTs) Topic Specific Pedagogical Content Knowledge within a specific topic – the particulate nature of matter. The construct, Topic Specific PCK was the theoretical framework of my study and it consists of five topic specific categories that collectively enable transformation of content knowledge. The categories are: (1) learner prior knowledge (2) curricular Saliency (3) what is difficult to teach (4) representations and (5) conceptual teaching strategies. For measuring the quality of Topic Specific PCK, a new tool based on the topic of the particulate nature of matter was developed. The Topic Specific PCK tool was then validated using a group of 11 practising science teachers. The tool was scored using a rubric that is in line with the five categories, which are rated on a four point scale, where 1 stands for limited PCK and 4 is exemplary PCK. The research design followed in my study was mixed-methods research (MM). The study involved 16 novice teachers recruited by Teach South Africa working together with the Department of Education. The teachers hold university degrees, have done chemistry for a minimum of one year during the course of their degree and have no teaching qualifications. Four of the teachers who taught the particulate nature of matter were selected as case study teachers. Data was collected through a number of tools, including the newly designed Topic Specific PCK test on particulate nature of matter, a CK test and Content Representations (CoRes) which were all adapted from existing tools and thus considered validated. The case study teachers were observed while teaching particulate nature of matter and their lessons were analysed. All the teachers were tested before and after the professional development intervention (PDI). The findings show that the quality of Topic Specific PCK and CK in particulate nature of matter was improved in all NUGTs. The greatest improvement was observed in the NUGTs who taught the topic directly. This improvement was attributed to the experience of teaching the topic directly or teaching related concepts that need understanding of it. The improvement was observed in all the NUGTs, showing the effect of indirect experience. This can be deduced from their improved CoRe which forced the NUGTs to engage with the construct and also through the positive significant improvement in CK and Topic Specific PCK results. Finally, I suggest that although interventions like PDI have the potential to produce science teachers, care should be exercised in making assumptions about their CK and knowledge for teaching, and training programmes need to pay attention to both CK and Topic Specific PCK.

Postgraduate tutors have an important role to play in teaching and learning in higher education. There has been substantial research conducted in this area - much of it is orientated towards improving the quality of the methods of instruction and classroom practice. Far less research has been focused on the postgraduate tutors as producers of content. This research is based on an intervention that tasked five postgraduate tutors with planning two tutorials and designing an assessment task: activities that fell outside the scope of their usual work and roles. The aim of the research is to discover more about how postgraduate tutors, who typically have extensive and expert content knowledge, but very little pedagogical knowledge, develop pedagogical content knowledge. The study tracks the decision making process and the knowledge reservoirs that the participants emphasise in their planning and design in order learn about the teaching beliefs and priorities of these novice teachers. The analysis goes on to explore the criteria for legitimation that the postgraduate tutors establish and/ or entrench. The study finds that the participants are highly sensitive to the many kinds of constraints that circulate and that they in turn re-circulated. It goes on to suggest that postgraduate tutors are likely to reproduce the regulative rules that they find in operation and the cumulative messages of what is valued in terms of student and teacher performance in a given context.

Tidigare forskning har bland annat visat att elevers lärande gynnas av att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena undervisas utomhus där eleverna får möta det i autentiska miljöer. Det abstrakta som går att läsa i läroböckerna blir mer konkret när eleverna får arbeta med alla sinnen. Dock framkommer det även att lärare kan uppleva både begränsningar och möjligheter med denna arbetsmetod. Därför syftade föreliggande studie till att bland annat undersöka lärares syn på utomhus-pedagogik som undervisningsmetod. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 1-3 på en F-9 skola i en mindre kommun i Lappland visade det sig att lärare bland annat upplevde tid, oflexibla scheman, brist på personal och tilltro till sin förmåga som några av begränsningarna. Möjligheterna övervägde dock och här nämner de bland annat stora fördelar för elevernas lärande i utomhusmiljön, bland annat att elever lättare når de uppsatta målen, befäster begrepp samt att det stärker elevernas samarbetsförmåga. Majoriteten av lärarna undervisade mestadels i biologi utomhus medan de mer sällan undervisade i kemi och fysik på det sättet. Sammanfattningsvis indikerar studien att det finns en rad av begränsningar för denna arbetsmetod men att möjligheterna överväger, framförallt när det gäller elevernas lärande. Vidare visade studien att biologi är det ämne som lärare mestadels undervisar i utomhus.

I denna intervjustudie fokuserar vi på lågstadielärares olika kunskaper och hur dessa  påverkar undervisningen. Vår studie utgår från de 7 intervjuer som vi har genomfört, där lärarnas egna kunskaper framställs samt vad deras val har för betydelse för engelskundervisningens utformning. Syftet med vår studie är att synliggöra vilka didaktiska beslut lärare tar i engelskundervisningen och hur dessa beslut kan påverkas av lärarens ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper samt kunskaper om läroplanen. I studien argumenterar vi för att lågstadielärare är i behov av ovanstående kunskaper för att kunna bedriva en meningsfull engelskundervisning på lågstadiet.

The aim of this study is to highlight civics teachers’ professional attitudes to grade related work in Samhällskunskap A (Civics), a compulsory course at upper secondary school. The methods employed are qualitative interviews and a compilation of tasks forming the basis of assessment in the current course. To gain a greater understanding of teachers’ grading difficulties, grading related dilemmas and strategies to deal with them have been identified. These are divided into three groups; dilemmas connected to the steering documents, dilemmas involving teachers’ own convictions, and dilemmas related to the school subject in question. Both dilemmas and strategies are mainly generic and the overall purpose expressed in the strategies is to help manage a demanding job situation. The professional attitudes reflect three areas of teacher work. The first is PCK aspects of assessment where teachers emphasize fact deepening tasks (faktafördjupare), news discussions and written tests (nyhetsdiskutant), a varied basis of assessment (samhällsguide), or pupils’ involvement through PBL and seminars (katalysator). Concerning the exercise of grading authority, teachers act as informal observers of pupils in the classroom, bureaucrats who clearly inform pupils of the grading criteria, professionals who are dependent on the cooperation with colleagues, and individualists who work alone. The development of democratic competence displays the teacher as a moderator who focuses on having pupils problemising and questioning social issues, as a co-operator who regards pupils as customers, or as a deliberator who emphasizes a permitting and open climate for discussions.

Vilken kunskap krävs för att en lärare skall kunna undervisa ett innehåll på ett sätt så att eleverna både inspireras och förstår? Denna uppsats studerar elevers upplevelser av ett specifikt fenomen, dvs. lärares ämnesdidaktiska kunskap. Många forskare har försökt att besvara denna komplexa fråga. Shulman (1986, 1987) myntade begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK). Det är den egenskap som läraren besitter, en särskilt unik kunskap, som främjar elevers lärande. Det finns mycket forskning ur lärarens perspektiv, däremot saknas en del i PCK och det är elevernas röster. Syftet med studien är att ta det ett steg längre och låta elevernas röster vara de som är betydelsefulla för att beskriva den unika kunskapsbas som en lärare besitter. Jag har använt mig av Video Stimulated Reflection (VSR) och video-clubs tillsammans med 12 elever där eleverna kollaborativt fått identifiera kritiska händelser i lärarens undervisning som de anser vara särskilt betydelsefulla för deras lärande. Resultatet i studien visar att när ett lärande sker, är det många faktorer som spelar roll. Eleverna lyfter vissa egenskaper som gynnar deras lärande, en av dem var lärarens ämnesdidaktiska kunskap, en annan är när läraren använder sig av analogier och metaforer. Men oavsett hur forskare och lärare identifierar PCK är det ändå eleverna som borde vara experter på att uttrycka vad som gör det lätt respektive svårt att lära.