I denna kvalitativa studie undersöker vi hur några lågstadielärare använder IKT i samhällsorienterade ämnen och vilken uppfattning de har om IKT i So-undervisningen. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till IKT men att det visar sig vara ett stort och svårdefinierat begrepp där lärarnas uppfattning av begreppet styr deras undervisning. Resultatet visar även att lärarna i studien uttrycker en önskan om att kunna använda IKT mer i sin undervisning. De uttrycker att de skulle kunna det dels genom att få mer kompetensutveckling för att känna en trygghet med att använda digitala verktyg, dels en önskan om att få tillgång till fler digitala verktyg. En dator till varje elev står högt på lärarnas önskelista, så kallad en- till- en. Det skulle enligt lärarna skapa bättre förutsättningar att undervisa i och med digitala verktyg och öka elevernas digitala kompetens. Det framkommer också att de efterlyser en bättre teknisk support och nätuppkoppling så att en undervisning med digitala verktyg kan möjliggöras.

The aim of this study was to investigate how an experienced chemistry teacher gains and refines her pedagogical content knowledge (PCK) by cooperating with two grade 12 students (age 18) as coteachers while teaching chemical bonding in a grade 10 Upper secondary class. The study has been conducted from a sociocultural perspective, especially Vygotsky’s zone of proximal development (ZPD) (Vygotsky, 1978). Other theoretical concepts and models that has framed this study are Shulman´s Pedagogical content knowledge (PCK) and Pedagogical reasoning and action model (Shulman, 1986, 1987). When analysing the data, Magnusson, Krajcik, and Borko´s (1999) model of PCK and the 2017 Refined consensus model of PCK (Carlson, Daehler, et al., in press) was used. Empirical data was collected by video- and audio recorded lessons, coreflection sessions, coplanning sessions and interviews. During 10 weeks, about 28 hours of video and audio recordings was collected. Selected parts of the material were transcribed and analysed in order to answer two questions: (1) How can chemistry teachers refine their PCK when coteaching together with senior students in an Upper secondary science class? (2) How do Upper secondary senior student coteachers´ conceptual knowledge of representations and chemical bonding shape a teacher’s foundation of personal PCK (pPCK) when teaching chemical bonding in an Upper secondary science class? The results relating to research question one indicates that the coteachers contributed with their own learning experiences to help the teacher understand how students perceive difficult concepts. The coteachers were mediating between the teacher and the students, thus bridging the gap between the teacher and the students’ frames of references. The experienced chemistry teacher improved her understanding of students´ thinking about themselves as learners of chemical bonding. Regarding the second research question, the findings showed that the creative process of reconstructing concepts of chemical bonding in the coplanning sessions meant that these were a useful tool for developing new teaching strategies and to further develop representations such as drama to illustrate chemical bonding. Together, the teacher and student coteachers, constructed a new representation that better illustrated polar covalent bonding. Taken together, these results provide important insights into how the chemistry teacher´s pPCK was refined and how the coteachers contributed to improve instructional strategies.

This essay provides perspectives from four teachers with over eighty years combinedexperience on their choices of content of communications in English 7. The reason forconducting this study is that in English 7, which is the last English course in Swedish uppersecondaryschool, the teacher may face a diverse group of students with different programgoals, which may lead to different content needs. The aim of the study is to explore thisquestion, considering factors that affect choices in the course and what social domain it will besituated in.Data were gathered through semi-structured interviews with four experienced teachers andanalyzed using qualitative content analysis. The study reveals that one strategy for solving theabove-mentioned problem is student influence, which, in short, means that the teacher lets thestudents pick content that matches the requirements in the content of communications. Otherfindings reveal that relationships with other teachers can affect the communication content incross-subject work, the teachers second subject and personal interests affect have differentamounts of influence, what method the teacher choose in course units and what part of thecurriculum the teachers consider a priority. This essay is useful for several purposes,policymakers will be able to see how teacher reason and practice particular parts of policydocuments, teachers will be able to ask themselves the same questions and reflect on whataffects their own teaching, and teaching students will be able to see how they can include theirpassion or knowledge into subject matter.

Forskning visar att undervisning av naturvetenskap i förskolans utemiljö främst innefattar ämnetbiologi men däremot förekommer inte kemi och fysik i samma utsträckning, vilket kan bero påbristande självförtroende och otillräcklig kunskap. Det är viktigt att barn redan i förskolan får mötade naturvetenskapliga ämnena och pedagogers PCK är en grundläggande faktor för barns utvecklingoch lärande. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur pedagogers beskrivningar av attundervisa om naturvetenskap i utomhusmiljön bidrar till deras pedagogiska innehållskompetens,samt om den skulle kunna fördjupas med hjälp av ett planerings- och reflektionsverktyg (CoRe).Föreliggande studie är kvalitativ och utgår ifrån förberedda aktivitetslådor, som tillsammans medCoRe utgör underlag för intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna analyserades medutgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori med PCK som teoretisk ram. I resultatet framkommerdet att pedagogerna anser naturvetenskap som ett komplext och svårdefinierat ämne, och det beskrivsatt de inte har tillräcklig ämneskunskap, praktisk erfarenhet och självförtroende för att undervisainom kemi och fysik. Det framkommer även att det inte enbart är ämneskunskaper som är avgörandeför undervisningen, utan de didaktiska kunskaperna är lika viktiga för att skapa en helhet förundervisningen samt för pedagogers PCK. Slutsatsen är att pedagogers medvetenhet om sin PCK äravgörande för att undervisning av alla naturvetenskapliga ämnen ska förekomma i förskolan, ochtillsammans med ett kollegialt arbete med exempelvis CoRe kan PCK utvecklas vidare. / Research shows that teaching science in the preschool's outdoor environment mainly includes subject biology, but on the other hand, chemistry and physics do not occur to the same extent, which may be due to a lack of self-confidence and insufficient knowledge. It is important that children already in preschool meet the science subjects and educators' PCK is a fundamental factor for children's development and learning. The purpose of the present study is to highlight how educators' descriptions of teaching science in the outdoor environment contribute to their pedagogical content competence, and whether it could be deepened with the help of a planning and reflection tool (CoRe). The present study is qualitative and based on prepared activity boxes, which together with CoRe forms the basis for interviews with six preschool teachers. The interviews were analyzed on the basis of social constructivist theory with PCK as the theoretical framework. The results show that the educators consider science to be a complex and difficult-to-define subject, and it is described that they do not have sufficient subject knowledge, practical experience and self-confidence to teach chemistry and physics. It also emerges that it is not only subject knowledge that is decisive for the teaching, but the didactic knowledge is equally important for creating an entirety for teaching as well as for educators' PCK. The conclusion is that educators' awareness of their PCK is crucial for teaching all science subjects to occur in preschool, and together with a collegial work with, for example, CoRe, PCK can be further developed.

Problemformuleringen i denna undersökning är grundad i tidigare forskning om att lärare inte känner sig förtrogna i att undervisa i ämnet fysik med laborativa inslag. Det har även visat sig att ämnet är bortglömt i de tidigare årskurserna vilket gör att vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar laborativt för att lära ut begrepp inom fysikämnet och att ta redan på vilka slags laborationer de använder sig av. Syftet är även att studera om lärarna känner en förtrogenhet i att undervisa laborativt inom fysikämnet. Frågeställningarna som undersökning ska besvara är följande: Hur arbetar lärare i F-3 laborativt inom fysik och vilka typer av laborationer använder de sig av? På vilket sätt känner sig lärarna i F-3 förtrogna med att använda laborationer inom ämnet fysik? Vilka typer av begrepp vill lärarna i F-3 lära ut till eleverna med hjälp av laborationer inom fysik? Denna undersökning genomfördes med 41 respondenter genom en kvalitativ och kvantitativ enkät samt semistrukturerade intervjuer. Deras svar har sedan sorterats och analyserats utifrån tre av de sju punkterna från vårt teoretiska ramverk PCK. Utifrån undersökningen framkom det som resultat att lärarna arbetar med begreppsförståelsen utifrån det laborativa arbetssättet och att de kände sig förtrogna med att undervisa laborativt i ämnet fysik. Lärarna arbetar med laborationer och detta är olika beroende på vilka begrepp lärarna tycker är viktiga, men att många använder sig av laborationer som inräknas till dem som finns inom naturvetenskap och teknik för alla (NTA) eller lekplatsfysik. Valen av begrepp lärarna ville eleverna skulle lära sig med hjälp av laborationer varierade från lärare till lärare men att de gemensamma nämnare var de begrepp som tas upp i läroplanen.

Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ undersökningsmetod ta reda på hur lärare lär ut naturorienterande begrepp till sina elever. Arbetets mål är att få en bild av NO-lärares perspektiv på sin undervisning i förhållande till forskning. För att ta reda på relevant information inom detta område genomfördes en kvalitativ undersökning där lärare intervjuades om deras undervisning bl. a av begreppen fotosyntes och friktion. Resultatet utgår från empiri anknutit till utförda lärarintervjuer för att ge läsaren förståelse och kunskap om olika problem som kan uppstå vid undervisning av naturorienterande begrepp. En tydlig svårighet som alla de deltagande lärarna upplyste om, är att få eleverna att förstå innebörden av ett begrepp och sedan att få dem att använda sig av ett mer naturvetenskapligt språkbruk. Alla de deltagande lärarna anser att de svårigheter som elever har inom de naturorienterande ämnena beror främst på grund av att det naturvetenskapliga språket skiljer sig enormt från elevernas vardagliga språkbruk. Det gör att ämnesspråket som används i naturorienterad undervisning kan uppfattats vara komplext och främmande. Det är lärarens ansvar att lära ut alla dessa abstrakta begrepp genom att göra dem gripbara och kända för eleverna. Det är många elever som har svårt att beskriva och förstå ämnesinnehållet i biologi, fysik och kemi, vilket kan sammankopplas till att en stor andel elever inte når upp till ämnenas kunskapskrav. En stor orsak till detta är på grund av att undervisningen inte anses vara tillräcklig konkret i att lära ut begrepp. Materialet från intervjuerna analyseras utifrån det teoretiska perspektivet - Pedagogical Content Knowledge som kommer här efter förkortas till PCK. Vår analys utgår från PCK för att undersöka och analysera lärarens ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper utifrån deras erfarenhet inom läraryrket. Resultatet från studien visar att de deltagande lärarna försöker att ge eleverna förståelse om olika begrepp såsom fotosyntes och friktion genom att använda sig av ett korrekt naturvetenskapligt språk när de undervisar. Lärarna beskriver att deras elever behöver arbeta flitigt med naturorienterande begrepp i olika sammanhang för att kunna lägga till begreppen i sitt ordförråd och att de har som lärare en ledande roll i elevernas lärande. Utifrån deras resonemang diskutera denna studie om lärarnas val av strategier för att lära ut begrepp i undervisningssammanhang och vilken komplexitet det innebär för läraren.

Syftet med studien var att undersöka grundskollärares syn på NO-läroböckers ämnesinnehåll och tillämpning av NO-läroböcker för årskurs 1-3. Uppsatsens frågeställningar löd: Hur arbetar lärarna med läroböcker i NO-undervisningen?, Hur upplever lärarna att deras NO-läroböcker förhåller sig till centralt innehåll i Lgr 11?, Vad tycker lärarna är för- respektive nackdelar med NO-läroböcker? samt Hur gick lärarna tillväga för att välja eller välja bort NO-läroböcker?. För att besvara frågeställningarna utfördes semistrukturerade intervjuer med sju lågstadielärare och en mellanstadielärare. Lee Shulmans teori om PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Douglas A. Roberts kunskapsemfaser användes för att analysera studiens resultat om lärares förhållningssätt till NO-läroböcker. Studiens främsta resultat visade på att lärarna fann NO-läroböckerna otillräckliga och att de därför behövde komplettera NO-undervisningen med annat material. Alla utom en lärare ansåg att NO-läroböckerna behandlade allt i centralt innehåll för NO i Lgr 11, men att böckerna kunde fördjupas. Vidare var de flesta lärare positivt inställda till experiment, men det varierade huruvida de använde sig av NO-läroböckers experiment. Två av lärarna beslutade inom sitt arbetslag vilken NO-lärobok de skulle beställa, medan resterande inte fick välja bok. Lärarna kände sig inte styrda av NO-läroböckerna vilket bekräftade Ingela Korsells (2007) slutsats om hur erfarna lärare inte var bundna av läroböcker. Däremot motsa resultatet Tim Oates (2014) konklusion om hur kompetenta lärare var styrda av läroböcker. Studiens slutsats är att lärarnas syn på NO-läroböcker är att läroböckerna visserligen fyller en tydlig funktion i undervisningen, men lärarna behöver komplettera med annat material för att eleverna ska få en fullgod undervisning i enlighet med Lgr 11.

No description available.

No description available.

No description available.