Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan. Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall. Den kompletterande normgivningen ger förutsättningar för företagen att göra egna bedömningar för att på så vis kunna ge en rättvisande bild via redovisningen. Denna normgivning kan även leda till att företag styr resultat för minimera skattebetalningar då det råder ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt lagen ska redovisning ske i enlighet med god redovisningssed. Av studiens resultat framgår det att denna lag ska tolkas extensivt och att det handlar om att inte bryta mot god redovisningssed.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och därefter analysera kopplingen mellanredovisning och beskattning med hänsyn till köpeskillingsallokering. Uppsatsen gör ingetanspråk på fullständighet i ämnet, utan syftet är snarare att skapa en probleminventerande översikt. Jag har som mål att klargöra och analysera vad för utrymme det finns för att genomföra allokeringar i redovisning och beskattning samt när ett eventuellt allokeringsutrymme är praktiskt användbart. Målsättningen är att försöka ge exempel som är ensidigt eller ömsesidigt fördelaktiga, därför kommer jag i dessa exempel fokusera på tillfällen då parterna på något sätt får ett fördelaktigt utbyte av transaktionen. Detta kommer att utvecklas mer i avsnitt 2.1. Den fortsatta framställningen vänder sig till dem med grundkunskaper i skatte- och redovisningsrätt, eftersom grundläggande inkomstskatterättsliga eller redovisningsmässiga begrepp inte klargörs. Det grundläggande sambandet mellan redovisning och beskattning kommer däremot att förklaras närmare.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall. Syftet med uppsatsen är således att identifiera och analysera argument i rättsfallrörande periodiseringsfrågor samt att se hur väl dessa argument stämmer överens med vadsom finns definierat i lagar och normer inom redovisningen. För att uppfylla syftet har studienutförts genom en rättsfallsgenomgång där olika parters argument har identifierats. Dessaargument har sedan kopplats ihop med referensramen där allmän teori samt lagar och normersom berör intäkter har presenterats.Den metod som använts i uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett tolkande och förståendesynsätt. Målet har varit att generera ny kunskap och både primär- och sekundärdata haranvänts för att bredda det teoretiska kapitlet.En analys av de olika argumenten har resulterat i slutsatser kring uppställda forskningsfrågor.Bland annat har det framkommit att realisationsprincipen är det argument som är styrande förutfallet i de undersökta rättsfallet. Förutom realisationsprincipen är god redovisningssed,bokföringsmässiga grunder samt matchningsprincipen vanligt förekommande argument ifrågor som berör periodiseringar. Även hänvisningar som inte kan kopplas till tydliga lagaroch redovisningsnormer, men som ändå använts som argument i rättsfallen, har identifieratsoch diskuteras. / Uppsatsnivå: D

<p>Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan. </p><p>Det som sker vid ett byte är i grova drag att någonting lämnas och någonting annat tas emot. Liknade förändring i tillgångsinnehav kan uppfattas även vid andra transaktioner, vilket medför svårigheter att i vissa fall avgöra om ett byte faktiskt har ägt rum. Det är av grundläggande betydelse att fastställa om en transaktion utförts som ett led i en bytesaffär då andra rättshandlingar kan medföra helt andra rättsföljder. </p><p>När byte beaktas är det centralt att se på olika handlingsalternativ utifrån ett helhetsperspektiv. Detta är viktigt såväl för att kunna avgöra om ett byte företagits som för att finna en fungerande lösning för hantering av de situationer då konflikt mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga reglerna uppstår.</p>

<p>Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras. Syftet är därför även att analysera vad som utgör FoU och vilka avgränsningsproblem som kan uppkomma.</p>

Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan. Det som sker vid ett byte är i grova drag att någonting lämnas och någonting annat tas emot. Liknade förändring i tillgångsinnehav kan uppfattas även vid andra transaktioner, vilket medför svårigheter att i vissa fall avgöra om ett byte faktiskt har ägt rum. Det är av grundläggande betydelse att fastställa om en transaktion utförts som ett led i en bytesaffär då andra rättshandlingar kan medföra helt andra rättsföljder. När byte beaktas är det centralt att se på olika handlingsalternativ utifrån ett helhetsperspektiv. Detta är viktigt såväl för att kunna avgöra om ett byte företagits som för att finna en fungerande lösning för hantering av de situationer då konflikt mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga reglerna uppstår.

Frågan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemässigt är av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. Huvudfrågorna vid den skattemässiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster är de om omfång och periodisering. Även klassificeringen av en utgift är många gånger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU är ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan många avgränsningsfrågor tänkas uppkomma. Syftet med uppsatsen är att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemässigt. Som en del av periodiseringsfrågan måste även klassificeringar av utgifter göras. Syftet är därför även att analysera vad som utgör FoU och vilka avgränsningsproblem som kan uppkomma.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga. Vi valde därför att intervjua företag och idrottsföreningar för att diskutera deras arbete med sponsring samt hur de hanterar och påverkas av skattereglerna på området. Vår undersökning visar att de intervjuade företagen har relativt goda kunskaper om de skatteregler som gäller för sponsring. De intervjuade företagen anser överlag att skattereglerna är relativt tydliga och att dagens regler inte påverkar deras val av marknadsföringskanal. De problem som vi ser och som företagen också upplever vara svårigheten med sponsring är att bedöma värdet av den motprestation som erhålls. Hur noggranna företagen är vid bedömningen av motprestationens värde skiljer sig åt. Några företag uppger att de gör en generell bedöm-ning medan andra företag sätter upp mål med sina sponsringsinsatser som följs upp och utvärderas. Detta visar på ett intresse och krav från företagens sida att erhålla någonting tillbaka från sponsringsobjektet, vilket också tyder på att företagen skiljer på vad som är gåva och vad som utgör en avdragsgill kostnad i företaget.

Background: Practical blood flow restriction (pBFR) combined with resistance training has been proven to facilitate muscle strength despite training at low intensity. However, research investigating the effects of long-term pBFR-training and its periodization with strength training (ST) at a higher intensity is lacking, as well as the effects of occlusion training on blood lactate levels (BLL) over time. Purpose: To compare the effects of 2 weeks of pBFR training followed by 2 weeks of ST (BFR-ST) with 2 weeks of ST followed by 2 weeks of pBFR training (ST-BFR) on anaerobic performace and BLL. Method: 5 adults (age 23 ± 2 years) with a minimum of 1 year of ST experience were recruited and randomized into BFR-ST (n=2) or ST-BFR (n=3). Anaerobic performance was measured using a 30-s Wingate-test and BLL samples were collected &lt;1 and 5 minutes post-Wingate. Data and samples were collected before the intervention and after the 2 protocols. Results: No differences were seen between groups in anaerobic output or BLL after 4 weeks of training (p&gt;0,1 for all values). A decrease in time to peak power (tPP) were seen in both groups with an advantage for BFR-ST (-37 ± 8 %) over ST-BFR (-27 ± 22 %). BLL decreased after 2 weeks of pBFR (-14 ± 26 % at &lt;1 min and -7 ± 14 % at 5 min) and increased after 2 weeks of ST (+26 ± 45 % at &lt;1 min and +8 ± 20 % at 5 min). Conclusion: The results of this study suggests that occlusion training in conjunction with resistance training can reduce tPP, that BFR-ST has greater impact on this quality compared to ST-BFR and that pBFR-training seems to lower post-Wingate BLL. Thus pBFR-training combined with ST could be an interesting alternative to a traditional periodized resistance training program.

Denna uppsats undersöker hur svensk konst och den svenska konstnären formuleras i Richard Berghs konstteoretiska skrifter och måleri. Utgångspunkten är den mediala debatt som pågått under 2010-talet om svenska värden och deras innebörd. Blickarna har i denna debatt ofta riktat sig mot nationalromantiken som stilbildande för att kategorisera en reaktionär och nationalistisk föreställning om vad som är svenskt. Däremot har försvaret av nationalromantiken alltid problematiserat begreppet, mycket utifrån den väldokumenterade politiska radikalism som många av sekelskiftes konstnärer hade. Uppsatsen vill visa genom Ludmilla Jordanova begrepp periodic feel, att betraktelsen av nationalromantisk konst ofta görs utifrån vissa föreställda politiska värden. Genom att betrakta Berghs verk bortom denna diskursiva debatt vill uppsatsen visa hur Bergh formulerar det svenska som en djup form av samtidskritik. På så sätt intar det svenska en estetisk politisk form bortom reaktion och revolution och ser istället åt samtiden. Det svenska formuleras hos Bergh som något som måste ständigt omgestaltas mot tidens utveckling och måste anpassa sig därefter. När konsten är samtida och rotad i den nationella självkänslan, uppstår således sann och livskraftig konst enligt Bergh.