Bakgrund: Egenskaperna i en vårdmiljö påverkar patienterna som vårdas i den och ärdärför något som sjuksköterskan måste reflektera över. För att kunna erbjuda enhögkvalitativ personcentrerad vård behöver sjuksköterskors tidigare erfarenheteravseende vård i de olika salstyperna belysas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljöbestående av enkelsalar och flerbäddssalar. Metod: En allmän litteraturstudie medinduktiv ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (5)och mixad metod (4). Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen identifierade två kategorier till resultatet: sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i enkelsal samt sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i flerbäddssal. Tre underkategorier perhuvudrubrik uppstod också efter analysen. I resultatet framkom både för- ochnackdelar relaterat till personcentrerad omvårdnad i de båda salstyperna. I enkelsalarvar fördelarna större möjligheter till personcentrering och bibehållen integritet, menmed nackdelar som bland annat känslor av isolering för både sjuksköterskor ochpatienter. I flerbäddssalarna var fördelarna en starkare gemenskap ochsjuksköterskorna kände sig närmare sina patienter, medan kränkt patientintegritet varden stora nackdelen. Konklusion: Sjuksköterskan ska arbeta för en hållbar vårdmiljöoch därför behöver vårdmiljöns påverkan på patienter belysas, diskuteras ochreflekteras över av blivande och legitimerade sjuksköterskor. / Background: The characteristics of the environment affects the patients and shouldbe considered by the nursing staff. To enable a person-centered care in the differentpatient rooms, nurses’ experiences must be considered. Aim: The aim with thisliterature study was to describe nurses’ experiences of person-centered care in anenvironment with single rooms and shared rooms. Method: A literature study with aninductive approach was used with nine articles using qualitative method (5) andmixed method (4). Data was conducted through a content analysis. Results: Theanalysis identified two main categories: nurses’ experiences of person-centered carein a single room and nurses’ experiences of person-centered care in a shared roomand a total of six sub-categories. The results showed advantages and disadvantageswith the different types of rooms. Single rooms had advantages as opportunities forperson-centered care and maintained privacy, but patient and nurse isolation asdisadvantages. Shared rooms implied a sense of community, while privacy violationwas the major disadvantage. Conclusion: A nurse is tasked to work for a sustainableenvironment and because of that the importance of the environments’ impact onpatient well-being must be enlightened. The phenomenon must be addressed by bothnursing students and registered nurses.

Bakgrund: Konfusion är ett vanligt förekommande syndrom som ofta drabbar äldre människor inom sjukhusvård. Konfusion förväxlas ofta med andra sjukdomstillstånd eller förbises av sjuksköterskor vilket i sin tur kan leda till onödigt lidande för patienter. Sjuksköterskor förväntas arbeta personcentrerat och till sitt förfogande har sjuksköterskan en mängd bedömningsverktyg för att bedöma patientens status och identifiera konfusion. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma samt vårda äldre patienter med konfusion på sjukhusavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelning. Resultat: Sjuksköterskor saknar utbildning om konfusion, kunskapen om syndromet har de fått genom erfarenhet. För att identifiera konfusion använder sig sjuksköterskor av sin kliniska blick samt patientens anamnes, anhöriga och gemensam reflektion inom teamet. Kognitiva bedömningsverktyg används inte. Patienter med konfusion har ett stort behov av trygghet och tid, behoven är svåra att tillfredsställa för sjuksköterskor inom akutsjukvård och under tillfällen av hög arbetsbelastning på avdelningar. Slutsats: Kunskapsbristen som råder om konfusion behöver belysas för att utbildning om syndromet ska prioriteras. Äldre patienter med konfusion bör inte vårdas på akutvårdsavdelningar om deras sjukdomstillstånd inte kräver det. Medvetenheten och kunskapen om kognitiva bedömningsverktyg bör förbättras inom sjukhusvården för att underlätta en tidig identifiering och undvika onödigt lidande för patienter. / Background: Delirium is a common syndrome that often affects older people when admitted into hospital care. Delirium is often misinterpreted as other medical conditions or overlooked by nurses, which in turn can lead to unnecessary suffering for patients. Nurses are expected to work person-centered and the nurse has a variety of assessment tools at her disposal to assess the patient's status and identify delirium. Aim: To investigate nurses' experiences of assessing and caring for patients with delirium in a hospital ward Method: A qualitative interview study with nurses working in hospital wards Results: Nurses lack education on delirium, they have gained knowledge about the syndrome through experience. To identify delirium, nurses use their clinical gaze as well as the patient's anamnesis, relatives and joint reflection within the team. Cognitive assessment ools are not being used. Patients with delirium have a great need for security and time, these needs are difficult to satisfy for nurses in emergency care and in times of high workload in hospital wards. Conclusion: The lack of knowledge about delirium needs to be highlighted in order to prioritize education about the syndrome. Elderly patients with delirium should not be cared for in emergency departments unless their medical condition so requires. Awareness and knowledge of cognitive assessment tools should be improved in hospital care to facilitate early identification and avoid unnecessary suffering for patients.

Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Ett uttryck för psykisk ohälsa är självskadebeteende vilket kan upplevas som komplext för sjuksköterskor att hantera. En patient med självskador kommer vanligtvis först i kontakt med somatisk akutmottagning där sjuksköterskan har stor betydelse i bedömning, behandling och vård. Sjuksköterskans attityd kan leda till att patienter med självskadebeteende kan uppleva att de får ett mindre bra bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med självskadebeteende i somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Dataanalys har gjorts med hjälp av Fribergs analys i tre steg. Resultat: Resultatet visar faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med självskadebeteende. Faktorerna sammanfattas i fem kategorier: Värderingar, klinisk erfarenhet, ålder, kön och kunskap. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna vårda patienter med självskadebeteende behövs kunskap om hur attityder påverkar bemötandet. Brist på kunskap och utbildning samt sjuksköterskans egna värderingar kan leda till osäkerhet, hjälplöshet och frustration i mötet med patienterna vilket kan leda till en negativ attityd. Nyckelord: Attityder, kvantitativ design, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska,  självskadebeteende. / Abstract Background: Mental illness is a problem in society today, in Sweden and internationally. An expression of mental illness is self-harm which can be experienced as complex for nurses to deal with. A patient with self-injuries usually first meets the emergency department and the nurse, who has a big importance of assessment,treatment and care. The nurse’s attitude can lead to patients experiencing being treated negatively. Aim: The aim was to describe factors that affect the nurse’s attitudes towards patients with self-harming behavior in somatic care. Method: Literature overview of 12 scientific articles with quantitative design. Dataanalysis has been done with Friberg’s analysis in three steps. Result: The results show factors that affect the nurse’s attitude towards patients with self-harming behaviors. The factors are summarized in five categories: Values, clinical experience, age, gender and knowledge. Conclusion: In order for the nurse to be able to care for patients with self-harming behavior, knowledge of how attitudes affect the interactions with the patients is needed. Lack of knowledge and education as well as the nurse’s own values can lead to insecurity, helplessness and frustration in the meeting with patients, which can lead to a negative attitude. Keywords: Attitudes, nurse, person-centered care, quantitative design, self-harming behavior.

Sammanfattning Bakgrund: Varje år insjuknar omkring 10 miljoner personer i världen i en demenssjukdom. Dessa personer behöver ibland vårdas på sjukhus på grund av olika akuta försämringar. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna tillgodose alla de behov en person med demenssjukdom har.     Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser i vården av personer med demenssjukdom på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes utifrån Fribergs beskrivning av fem-stegsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i två teman och sju subteman. Under temat “Omvårdnadsaspekter av betydelse” presenteras subteman bemötande, kommunikationshinder, etiska dilemman och anhörigas inflytande. Under temat “Organisatoriska aspekter av betydelse” presenteras subteman vårdmiljö, tidsbrist samt utbildning och kunskap. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i främjandet av en god vård för alla parter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus. Ett flertal omvårdnadsaspekter och organisatoriska aspekter begränsar vårdpersonalen i deras omvårdnadsarbete och behöver ses över. För att uppnå en säker vård av kvalitét för personer med demenssjukdom på sjukhus behövs förslagsvis ökad kunskap och utbildning. En anpassad vårdmiljö samt ett bra samarbete inom det interprofessionella teamet och med anhöriga är även stor betydelse. / Summary Background: Around 10 million people worldwide get dementia every year. These people sometimes need to be cared for in hospital due to various acute deteriorations. Nurses need to work in a person-centered approach in order to meet all the needs of a person with dementia. Aim: To describe nursing staffs’ experience in the care of people with dementia in hospitals. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Analysis of eleven scientific articles was carried out based on Friberg's description of five-step analysis. Result: The analysis resulted in two themes and seven subthemes. The theme “Aspects of importance in nursing” presents the subthemes personal treatment, communication barriers, ethical dilemmas and the influence of relatives. The theme “Organizational aspects of importance” presents the subthemes healthcare enviroment, lack of time, and education and knowledge.  Conclusion: Nursing staff play an important role in promoting good care for all parties in the care of people with dementia in hospitals. A number of nursing aspect and organizational aspects limit the nursing staff in their work and need to be considered. In order to achieve safe, quality care for people with dementia in hospitals, increased knowledge and education are suggested. An adapted healthcare environment and a good collaboration within the interprofessional team and with relatives is also of great importance.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor kan ta sig uttryck på flera olika sätt, vilket innebär att sjuksköterskan kan möta våldsutsatta kvinnor inom alla områden av vården och dess verksamhet. Bemötandet kan vara avgörande i mötet med en våldsutsatt kvinna för att hon ska känna trygghet och öppna upp om sin historia. Sjuksköterskan har som ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där tolv artiklar genom kvalitativ design har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet delades upp i två teman, vilka var utmaningar i vårdmötet och ansvar i vårdrelation.  Slutsatser:  Sjuksköterskor upplever att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer som komplext. Det visade sig att sjuksköterskor behöver utbildning, stöd och tydliga riktlinjer i ämnet för att kunna uppleva trygghet och kompetens i mötet. Vid ökad trygghet och erfarenhet ges möjlighet att identifiera kvinnor som är våldsutsatta, vilket leder till bättre vård. Vidare forskning i ämnet behövs för att kunna förbättra sjuksköterskors arbetssituation. / SUMMARY Background: Violence in close relationships is a global public health issue.  Violence against women can be expressed in several different ways which means that nurses can meet women exposed to violence in all different parts of the healthcare system. The caring can be crucial in the meeting with a woman who has been exposed to violence for her to feel safe and open. The nurse is responsible for identifying women who been exposed to violence.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of meeting women exposed to violence in close relationships.   Method: A literature review where twelve articles through qualitative design have been analyzed with the support of Friberg's five-step model.  Result: The results of the literature review showed challenges in the encounter with women exposed to violence. The results were divided into two themes which were challenges in the care meeting and responsibilities in the care relationship.  Conclusions: Nurses experience that meeting women exposed to violence in close  relationships are complex. It turned out that nurses need training, support and clear guidelines on the subject to be able to experience competence and a sense of comfort in the meeting. With increased comfort and experience, it is possible to identify women who are victims of violence, which leads to better care. Further research on the subject is needed to be able to improve the work situation for nurses.

Bakgrund: När ett ställningstagande tas om att patienten inte längre gynnas av livsförlängande behandling, går patienten över till palliativ vård. Målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten. Den palliativa vården grundar sig i fyra hörnstenar: kommunikation och relation, samarbete, stöd till anhöriga samt symtomlindring. Personcentrerad vård är en viktig del för att anpassa vården till patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda palliativa patienten i hemmet. Metod: I Litteraturöversikten användes 14 vetenskapliga artiklar för att sammanställa resultatet. Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Databaser som användes var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Fribergs analysprocess användes för att analyser artiklarna. Resultat Två teman och sex subteman framkom i litteraturöversikten. Sjuksköterskornas mål var att erbjuda en så bra och human vård som möjligt. För att göra detta krävdes det att erhålla en relation med både patientens och dennes anhöriga. En annan viktig faktor är att det multiprofessionella arbetet ska fungera. Sjuksköterskorna kunde känna sig ensamma i arbete och inte respekterad i sitt arbete. Slutsats Sjuksköterskor har en viktig roll i att utöva personcentread vård för palliativa patienter. För att kunna utföra personcentrerad vård behöver teamarbete fungera bättre mellan vårdprofessioner. Bristfälliga på samarbete mellan vårdprofessioner är någon som kan förbättras. Nyckelord Sjuksköterskor, palliativ vård, personcentrerad vård, teamarbete, hemsjukvård / Background: When a position is taken that the patient no longer benefits from life-prolonging treatment, the patient switches to palliative care. The goal of palliative care is to provide quality of life. Palliative care is based on four cornerstones: communication and relationship, cooperation, support for relatives, and symptom relief. Purpose: To describe the nurse's experience of caring for palliative care patients at home. Method: In the Literature Review, 14   articles were used to compile the results. A qualitative method with an inductive approach was used. The databases used were CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO and were analyzed according to Friberg's analysis process   Results: Two themes and six subthemes emerged in the analysis. The nurses' goal was to offer as good care as possible. To do this, it was necessary to obtain a relationship with both the patient and his relatives. Another important factor is that multi-professional work should work.  Conclusion: Nurses have an important role in providing person-centered care for palliative care patients. To be able to perform person-centered care, teamwork needs to work better. Lack of cooperation between the healthcare profession is something that can improve.   Keyword Nurses, palliative care, person-centered care, teamwork, home care

No description available.

The Centers for Medicare and Medicaid Services recommends new guidelines that shift healthcare delivery in nursing homes and long-term care facilities from an institutional model to a person-centered care model. Although clinical outcomes are measured and tracked, there was limited literature about the challenges non-clinical departments face in a nursing facility during implementation of a person-centered model. The purpose of this qualitative study was to explore the challenges non-clinical staff experience while transitioning to an Eden Alternative philosophy, a person-centered care model. The theoretical foundation of this study relied upon Bressers' Contextual Interaction Theory. The research questions for this study focused on the specific challenges that affect non-clinical staff from a staffing, operating, and risk management standpoint. The research questions focused on the internal and external motivations for staff as well as whether or not identifying such challenges will allow a nursing facility to achieve full Eden certification. The researcher for this study utilized a case study approach to explore the responses of 15 directors of non-clinical departments across the United States. Semi-structured interviews, Eden Warmth Survey data, and Minimum Data Set 3.0 data were used to gather data from participants and facilities involved. After using open coding for data analysis, significant findings in this study included that directors needed corporate buy in, continuous education, proper staffing and financial funding in order to achieve and maintain compliance. The study implications for social change involves addressing non-clinical department challenges directly and thus creating fewer barriers when embracing person-centered care models, such as the Eden Alternative model, as an environment for aging, compared to institutionalized approaches.

Bakgrund: I världen insjuknar cirka 10 miljoner människor årligen i demenssjukdom. Demenssjukdom orsakar en gradvis försämring av den kognitiva förmågan och medför behov som kan vara svåra att möta. Personcentrerad vård syftar till att göra personen delaktig i vårdandet och det innebär att ta del av personens livsberättelse, intressen och värderingar. Inom demensvården bör utgångspunkten vara personcentrerad och enligt lag har vårdpersonal en skyldighet att vård ska ges med respekt för människors lika värde. Personer med demenssjukdom och anhöriga beskriver betydelsen av personcentrerad vård och omständigheter som försvårar tillämpningen av personcentrerad vård som arbetssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Två teman och fem underteman framkom. Tema: Betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen med undertema: att skapa en relation, att ta del av livsberättelsen och att se individen. Tema: Omständigheter som försvårar personcentrerad vård med undertema: att sakna möjligheter och att sakna kunskap. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen genom att tillämpa personcentrerad vård som arbetssätt. De beskrev även försvårande omständigheter som påverkar tillämpningen av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. / Background: Every year becomes around 10 million people in the world affected by dementia. Dementia causes a gradual deterioration of cognitive ability which causes needs that can be difficult to meet. Person-centered care aims to make the person involved and that means taking part of the person's life story, interests, and values. The starting point in dementia care should be person-centered. According to law, healthcare personnel have an obligation that care should be given with respect for people's equal value. People with dementia and relatives describe the importance of person-centered care and circumstances that make the application of person-centered care more difficult. Aim: To describe the experiences of caregivers in person-centered care in the care of people with dementia. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: Two themes and five subthemes emerged. Theme: The importance of getting to know the person behind the disease with subthemes: to create a relationship, to share the life story and to see the individual. Theme: Circumstances that make it more difficult for person-centered care with subthemes: to lack opportunities and to lack knowledge. Conclusion: Caregivers described that person-centered care is important for getting to know the person behind the disease by applying person-centered care as a way of working. They also described aggravating circumstances that affect the application of person-centered care of people with dementia.

No description available.