No description available.

No description available.

Bakgrund: Sjukdomsbördan orsakat av stroke ökar globalt vilket gör detta till ett relevant och viktigt omvårdnadsområde för sjuksköterskor. Konsekvenserna efter stroke innefattar varierande grader av nedsatt funktionsförmåga såväl fysiskt som kognitivt. Fatigue, afasi och depression är vanliga i efter skedet av stroke. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att drabbas av stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där data har analyserats genom Braun och Clarkes tematiska analys. Resultatet är baserat på tio kvalitetsgranskade artiklar.Resultat: Tre slutgiltiga teman identifierades: förlorad kontroll och identitet, förändrat känsloliv och depression samtvikten av ett tryggt socialt nätverk. Majoriteten av deltagarna beskrev att livet förändrats drastiskt efter stroke, att stöd från närstående var av stor vikt och att händelsen påverkat deras självbild samt identitet. Slutsatser: Personer som drabbats av stroke kan erfara en svår och lång väg tillbaka till återhämtning. Individer erfar att de inte alltid får tillräckligt med stöd och hjälp på vägen att finna sig till rätta i sina liv efter en stroke. Hälso- och sjukvården kan förbättra den personcentrerade vården genom att utföra fler studier kring de psykosociala aspekterna som individer kan uppleva efter en stroke. / Background: The burden of stroke is rising globally which makes this a relevant and important subject for nurses. Consequences after stroke vary in its degree of functional ability, both physical and cognitive. Fatigue, aphasia, and depression are common in the aftermath of a stroke. Aim: To describe people and their experiences of suffering a stroke. Method: A literature review using a qualitative approach where the data has been analyzed using a thematic analysis by Braun and Clark. The result is based on ten quality reviewed articles.Result: Three final themes: “the loss of control and identity “, “changed emotional life and depression” and “the importance of a safe social network”. Most participants described the stroke as a dramatic change in their life where support from significant others were important and that the event influenced their self-image and identity. Summary: The journey to recovery for a person who’s suffered a stroke can be long and hard. People don’t always experience enough support or help along the way back to a normal life post stroke. Healthcare can improve person-centered care by conducting more studies about the psychosocial aspects that people who've suffered a stroke can experience.

Bakgrund: Olika uppfattningar av återhämtningsbegreppet finns i psykiatrisk vård och det är oklart vilken typ av återhämtning som sjuksköterskor ska främja. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka uppfattningar sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har av begreppet återhämtning. Metod: En intervjustudie med manifest innehållsanalys genomfördes med elva sjuksköterskor från psykiatrisk vård. Resultat: Utifrån det analyserade materialet framkom tre kategorier: Begrepp som ringar in en livsprocess, Behövs en främjande miljö samt Innefattar olika resurser för att förhålla sig till livet. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård hade uppfattningen att återhämtningsbegreppet kan ringa in en omvårdnad som förutsätter en viss inställning till livet som föränderligt och där relationer med ens omgivning blir avgörande för hur återhämtningen utvecklas för patienten. Slutsats: Återhämtning erbjuder sjuksköterskor ett begrepp som innefattar ett etiskt ansvar att rikta den psykiatriska vården mot ett tydligare patientperspektiv och därmed stärka den personcentrerade vården. Inom psykiatrisk vård bör den personliga, i motsats till den kliniska, återhämtningen främjas av sjuksköterskor. Tidvattenmodellen ringar in hur psykiatrisk omvårdnad kan främja återhämtning genom att fokusera på patienters livsberättelse. / Background: Different perceptions of recovery as a concept exist within psychiatric care and it is unclear which kind of recovery nurses are supposed to encourage. Aim: The aim of this study was to describe perceptions nurses in psychiatric care have of the concept of recovery. Method: A manifest content analysis was conducted in this interview study with eleven nurses from psychiatric care. Result: Three categories emerged through the analysed material. Concept that encompasses a life process, Needs an encouraging surrounding and Includes different resources to relate to life. Nurses in psychiatric care had the perception that the concept of recovery can encompass nursing that requires a certain attitude towards life as ever changing and where relations with your surroundings become crucial for how the recovery develop for the patient. Conclusion: Recovery offer nurses a concept that includes an ethical responsibility to aim the psychiatric care towards a more direct patient perspective and thereby strengthen the person-centered care. The personal, as opposed to the clinical, recovery should be encouraged by nurses in the psychiatric care. The Tidal Model encompasses how psychiatric nursing can encourage recovery through focusing on the personal story of patients.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan möter i sitt arbete barn och deras föräldrar. Inför att barn skall opereras krävs mycket förberedelser både av barnet, föräldern och anestesisjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av och strategier i att arbeta personcentrerat i ett preoperativt omhändertagande av barn inom dagkirurgi. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats och beskrivande design. I studien deltog elva anestesisjuksköterskor, dessa jobbade på en dagkirurgiklinik på två sjukhus i Mellansverige. Anestesisjuksköterskor med minst 1 års erfarenhet av barn inom anestesisjukvård inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes från hösten 2021 till våren 2022. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades: Att göra barn och föräldrar delaktiga, Förutsättningar för personcentrerad vård, Bemötande och kommunikation, Anpassat arbetssätt vid omvårdnad av barn samt Anestesisjuksköterskans känslor. Anestesisjuksköterskorna upplevde att föräldrar, tid, kommunikation och bemötande är viktiga faktorer som påverkar omhändertagandet av barn. Anestesisjuksköterskorna uppgav även att de anpassar sitt arbetssätt när de ska ta hand om barn. Strategier som de använde var bland annat lek och avledning. Misslyckande och frustration var känslor som anestesisjuksköterskorna upplevde då de ej lyckades ge den omvårdnad de önskar. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna upplevde att de anpassar sitt arbetssätt och att tid är en avgörande faktor i det preoperativa omhändertagandet av barn. En känsla av misslyckande och frustration framkom hos anestesisjuksköterskorna då de ej lyckades ge personcentrerad omvårdnad. Resultatet i studien indikerar att utbildning om barns utveckling och deras behov kan förbättra anestesisjuksköterskans förutsättningar att ge en personcentrerad omvårdnad. / Background: Nurse anaesthetists meet children and their parents in their job. Before a child’s surgery preparations are necessary for the children, parent and nurse anaesthetists. Aim: The aim of the study is to examine nurse anaesthetists’ experiences and strategies in working person-centred in preoperative care of children in day-care surgery. Method: The study is done with qualitative approach and descriptive design. The participants were eleven nurse anaesthetists from two day-care surgery clinics in Central Sweden. Nurse anaesthetists with a minimum of one year experience of children in anaesthesia care was included in the study. Data was collected with semi structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The study was conducted between the fall 2021 and the spring 2022. Results: Five categories were identified: Make children and parents involved, conditions for person-centred care, encounters and communication, adapted working methods in care of children and nurse anaesthetists’ feelings. Nurse anaesthetists experienced that parents, time and communication and encounters are important factors that affect their care of children. The nurse anaesthetists also stated that they adapt their working methods when they care for children. Strategies they used were play and adaptation. Failure and frustration were feelings the nurse anaesthetists experienced when they couldn’t give person-centred care. Conclusion: The nurse anaesthetists experienced that they adapt their working methods when caring for children and that time is crucial for preoperative care. Feelings of failure and frustration emerged when person-centred care couldn’t be achieved. The result in this study indicates that education about children’s development and needs can better the nurse anaesthetists’ conditions for person centred care.

Bakgrund: Användningen av droger har under de senaste åren ökat. Förutom olika följdsjukdomar så kan intaget av droger även vara direkt dödligt. Drogmissbrukare är utsatta för stigmatisering av sjukvårdspersonal och övriga samhället.  I sjuksköterskans yrkesroll är det viktigt med ett respektfullt bemötande och att kunna ge individanpassad vård.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva allmänsjuksköterskornas och sjuksköterskestudenters upplevelser av och attityder till att vårda patienter med drogmissbruk inom den somatiska vården.  Metod: Litteraturöversikten genomfördes med en kvalitativ ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fem steg och tolv artiklar användes till resultatet. Resultat: Huvudkategorierna var “stöd och utbildning för att stärka vårdandet” samt “utmaningar med att ge vård”. Underkategorierna beskriver upplevelser och attityder som var vanligt förekommande i vårdsammanhanget.   Slutsats: I vårdsammanhanget var kunskapsluckor, negativa attityder och otillräckligt stöd vanligt förekommande. Många upplevde ett professionellt misslyckande och maktlöshet i relation till att vårda patienten. Samtidigt upplevde många av sjuksköterskorna att det blev lättare ju mer erfarenhet de fick samt att riktlinjer och stöd från verksamheterna var viktigt. / Background: During recent years there has been an increase of drug use. Except different consequential diseases, drugs can be fatal. Drug abusers are exposed to stigma from healthcare staff and from society. It is important for nurses to have a respectful approach and give individualized care.  Aim: The aim of this literature review is to describe the experiences and attitudes of general nurses and nursing students to provide care for drug abusers in the somatic facility.  Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The data analysis was performed according to Fribergs five steps, and twelve articles were used for the result. Results: The main categories that were found were “knowledge and education to provide a better care” and “challenges of providing care”. The under categories describe experiences and attitudes that were common in the care context.  Conclusion: Gaps in knowledge, negative attitudes and insufficient support were common in the care context. Many nurses experienced a professional failure and powerlessness when providing care for the patients. At the same time many nurses experienced that it was easier to provide care when gaining more knowledge. It was also important for the nurses to receive support from their workplace and to have distinct guidelines

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem. Det drabbar främst kvinnor där förövaren är en man. Våldet kan yttra sig genom olika uttryck och konsekvenserna är ofta allvarliga. Sjuksköterskan ska utgå från personcentrerad omvårdnad och har en betydande roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO användes. 12 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande sju subteman. De huvudteman som identifierades var Sjuksköterskornas känslor i mötet med de våldsutsatta kvinnorna, Utmaningar i mötet och Sjuksköterskornas upplevelser av professionellt ansvar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna upplevde miljö, egna känslor, kunskap och utbildning som påverkande faktorer vid mötet med de våldsutsatta kvinnorna. Detta bidrog till att den personcentrerade omvårdnaden åsidosattes vilket påverkade identifieringen av våld i nära relation. En förbättring på organisationsnivå krävs för att säkerställa en god omvårdnad i mötet med de våldsutsatta kvinnorna.  Nyckelord: Ansvar, mötet, känslor, personcentrerad omvårdnad, upplevelser, våldsutsatta kvinnor / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. It mainly affects women where the perpetrator is a man. Violence can manifest itself through various expressions and the consequence of the violence is often serious. The nurse’s should use person-centered care and has a significant role in the meeting with women exposed to violence.  Aim: The purpose was to describe the nurse’s experiences in the meeting with women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach. The CINAHL, Medline and PsycINFO databases were used. 12 articles were analyzed using Friberg's five-step model.  Result: The result showed three main themes with seven sub-themes. The main themes identified were The nurses’ feelings in the meeting with the abused women, Challenges in the meeting and The nurses’ experiences of professional responsibility. Conclusion: The literature review showed that the nurses’ experienced the environment, their own feelings, knowledge, and education as influencing factors in the meeting with the abused women. This contributed to the neglect of person- centered care, which affected the identification of violence in close relationship. An improvement at the organizational level is required to good care in the meeting with the women.  Keywords: Abused women, experiences, feelings, meeting, responsibility, person- centered care

Bakgrund: När patienten vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ska vården enligt lag utformas i samråd med närstående. Forskning har visat att involvering av närstående kan öka trygghet både för patienten och närstående samt även behandlingsutfall. Involvering av närstående ingår i sjuksköterskans kompetensområde och i den personcentrerade vården.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att involvera närstående till patienter inlagda enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio sjuksköterskor från två olika slutenvårdsavdelningar intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Involvering av närstående leder till en säkrare och bättre vård. Enligt sjuksköterskorna ger involvering övervägande fördelar men negativa aspekter när närstående upplevs utmanande belyses. Involvering sker inte i den grad sjuksköterskorna anser att det borde, det beror både på bristande rutiner och inställning från personalen. Patienternas tillstånd inom den psykiatriska tvångsvården och stigmatisering som fortfarande råder ger speciella utmaningar för sjuksköterskorna att förhålla sig till.Konklusion: Sjuksköterskor upplever stora vinster och fördelar med att involvera närstående, trots detta råder det brister i arbetet kring involvering av närstående. Reflektion inom personalgruppen samt organisatoriskt stöd behövs för att få bra förutsättningar för att involvera närstående inom psykiatrisk tvångsvård.Nyckelord: kvalitativ studie, närstående, personcentrerad vård, psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterska / Background: When the patient is admitted in accordance with the Compulsory Psychiatric Care Act, the care must be designed in consultation with relatives. Research has shown that the involvement of relatives can increase security for the patient, relatives and treatment outcomes. Involvement of close relatives is included in the nurse's area of expertise and in person-centered carePurpose: To investigate nurses' experiences of involving relatives of patients admitted under the Compulsory Psychiatric Care Act.Method: Qualitative design with inductive approach. Ten nurses in two different inpatient wards were interviewed. The data were analyzed with conventional content analysis.Result: Involvement of close relatives leads to safer care. Involvement provides predominant benefits, but negative aspects are also highlighted. Involvement does not take place to the extent that the nurses think it should, it is due to both lack of routines and attitude from the staff. The patients' condition in the psychiatric compulsory care and stigma that still prevails presents special challenges.Conclusion: Nurses experience great benefits from involving relatives, but despite this, there are shortcomings in the work. Reflection within the staff group and organizational support are needed to get good conditions for involving relatives in psychiatric compulsory care.Keywords: nurse, person-centered care, psychiatric compulsory care, qualitative study, relatives

Problemställning: Åldersrelaterad katarakt är en av de absolut vanligaste orsakerna till synnedsättning i världen. Katarakt kan endast åtgärdas med hjälp av kirurgi. Därmed är kataraktkirurgi ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i världen. Det är viktigt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad för vårdpersonal att förhålla sig till för att främja välbefinnandet hos patienterna. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med kataraktkirurgi för att främja välbefinnande hos patienten. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvalitativ design och utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Sammanställningen av resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier; information, kommunikation och taktil massage. Det viktigaste området var att tillgodose behovet av noggrant utformad individanpassad information. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar vikten av att bedriva personcentrerad vård och bidrar med ökad förståelse kring vilka omvårdnadsåtgärder som är aktuella i samband med kataraktkirurgi för att främja välbefinnandet hos patienten, samt hur dessa åtgärder kan påverka vårdförloppet. Implikation: Det kvalitativa forskningsunderlaget är idag bristfälligt inom området vilket kan vara av framtida intresse för att tydligare belysa patienternas perspektiv. Utifrån denna studies resultat så rekommenderas att betydelsen av individanpassad information betonas på kliniker där kataraktkirurgi bedrivs och i samband med utbildning inom området. / Issue: Age-related cataracts are one of the most common causes of visual impairment in the world. Thus, cataract surgery is one of the most common surgical procedures in the world. It is important that there are clear guidelines and routines regarding nursing care for nursing care staff to promote the well-being of patients. Objective: To shed light on nursing measures in connection with cataract surgery to promote the well-being of the patient. Method: This literature study was conducted with a qualitative design and was based on an inductive approach. Results: The compilation of the result articles resulted in three categories; information, communication, and tactile massage. The most important area was to meet the need for carefully designed, personalized information. Conclusion: The result demonstrates the importance of providing person-centered care and contribute to an increased understanding of which nursing measures are relevant in connection with cataract surgery to promote the patient's well-being. Implication: The qualitative research base is currently deficient in the field, which may be of future interest to shed more light on the patients' perspectives. The importance of personalized information should be emphasized in clinics where cataract surgery is performed and in connection with education in the field.

Bakgrund: Sömnens fysiologi, stadier och struktur förändras i och med åldrandet. Dålig sömn påverkar flera organsystem och hormonutsöndring negativt. Långvarig sömnbrist kan leda till flera sjukdomstillstånd. Den allvarligaste sömnbristen är insomnia och många äldre lever med dess konsekvenser. Beroendeframkallande sedativa läkemedel skrivs ut som lösning på problemet, men detta ger oönskade biverkningar och inskränkningar på vardagligt liv med försämrad livskvalitet, som följd.   Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar god sömn hos äldre.   Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, byggd på 17 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design, valdes. Artiklarna söktes i CINAHL, PubMed samt via manuell sökning. Dessa granskades vad avser vetenskaplig kvalitet. Resultatet har sedan utarbetats genom en integrerad analys.    Resultat: Studien visar att det finns god evidens för att omvårdnadsåtgärder såsom; ljusterapi, massage, yoga, oljor, te, mindfulness, Tai Chi, kognitiv beteendeterapi, narrativ omvårdnadsåtgärd och musik, kan förbättra äldres sömn signifikant. Dessa åtgärder är många gånger mer kostnadseffektiva och ger mindre biverkningar än traditionell läkemedelsbehandling.   Slutsats: Icke farmakologiska åtgärder i främjandet av sömn hos äldre är att föredra då det ger mindre biverkningar samt minskar kostnader för individ och samhälle. Bästa effekt av denna behandling nås genom användandet av personcentrerad omvårdnad där individens önskningar och behov sätts i fokus. Sjuksköterskans uppgift är att genuint engagera sig, ta initiativ och att tillsammans med patienten våga prova alternativa metoder för att avhjälpa sömnproblem hos de äldre.