Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan.Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005.Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle.Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter. Det är också många som tycker att de har fått bättre självförtroende, nya vänner och personlig utveckling tack vare utbildningen. Flera menar att deras situation har förändrats. Nästan hälften har fått arbete inom restaurangbranschen efter utbildningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att utbildningen har haft någon betydelse för samtliga deltagare oavsett om den har lett fram till ett arbete eller inte. Nästan samtliga deltagare i enkätundersökningen tycker att yrkesutbildningarna är mycket viktiga, bland annat för att de utgör en möjlighet för vuxna att byta yrke. Yrkesutbildningarna har också betydelse för samhället lokalt och regionalt i Nässjö, de är till exempel viktiga för sysselsättningen och för att förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft. Alla parter som medverkat i den här undersökningen är överens om att yrkesutbildningarna är viktiga. Vägledningen skattas högt av några av deltagarna i enkätundersökningen medan andra menar att den har begränsad betydelse. Bara en dryg tredjedel har uppgett att de har diskuterat sitt utbildningsval med en studie-och yrkesvägledare.

<p>Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är:</p><p>”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.”</p><p>Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.</p>

<p>Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?</p><p>Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  </p><p>Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.</p><p>Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer</p>

<p>Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att coacherna ser lärande som essentiellt för att effekter ska kunna uppnås. Coachernas tidigare utbildning och yrkesbakgrund speglas i deras syn på yrket och de har olika uppfattningar om vad coaching är. De formella yrkeskraven och den vetenskapliga relevansen analyseras.</p>

Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att coacherna ser lärande som essentiellt för att effekter ska kunna uppnås. Coachernas tidigare utbildning och yrkesbakgrund speglas i deras syn på yrket och de har olika uppfattningar om vad coaching är. De formella yrkeskraven och den vetenskapliga relevansen analyseras.

Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är: ”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.” Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och sammalagt genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med personer med funktionshinder. I resultatet framkom det att respondenterna upplevde att de blivit starkare psykiskt, utvecklat sina fysiska förmågor till det bättre, fått ett bredare socialt nätverk och utvecklats i sitt sätt att lära. Hästarna spelade en stor betydelse i respondenternas liv som bidrog till en bättre upplevd livskvalitet och som gjorde att de kände en meningsfullhet i sin vardag. Ridläraren arbetade utifrån ett individbaserat lärande, därför kunde respondenterna utvecklas i sin egen takt och uppnå egna uppsatta mål. Arbetssättet gjorde att respondenterna hade möjlighet att utvecklas kontinuerligt utifrån det utvecklingsstadium som de befann sig i. Sammanfattningsvis visade studien att ridning som fritidsaktivitet för funktionshindrade hade en hälsofrämjande inverkan på respondenternas hälsa och utveckling. / .

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla? Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.   Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet. Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer

<p>Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.</p>

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.