Syftet med denna studie är att beskriva och analysera betydelsen av chefers personliga utveckling för att bedriva ett välfungerande ledarskap. Studiens resultat och analys visar att chefers personliga utveckling har betydelse för hur ledare prioriterar och hanterar mänskliga relationer vilket bland annat inrymmer förmågan till dialog, att aktivt lyssna och att vara närvarande i det dagliga arbetet. Resultatet indikerar på att ett relationsorienterat ledarskap eftersträvas i de båda organisationer som deltagit i studien. Ett välfungerande ledarskap uppnås då ledaren har personlig mognad och är medveten om att dennes beteende påverkar andra. Ledare behöver visa prestigelöshet i sin roll och vara lyhörd i sitt sätt för att samarbete skall främjas vilket den personliga utvecklingen kan bidra till. Ytterligare resultat är att stöd i arbetet från kollegor och HR är av stor vikt för att uppnå personlig utveckling så ett välfungerande ledarskap kan bedrivas. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i olika chefsposition varav två är HR-chefer, deras subjektiva upplevelser formade resultatet. Referensramen innehåller tidigare forskning om chef- och ledarskap, HRM, ledarskapsutveckling, humankapitalets betydelse för organisationer, HR:s roll samt förutsättningar för implementering av idén om mjuk HRM. Slutsatser från undersökningen är att det går att uppnå ett välfungerande ledarskap om ledning och HR i organisationer ser värdet av att chefer har lämpliga personliga egenskaper och skapar förutsättningar för vidare utveckling av dessa. En förutsättning är dock att chefer på alla nivåer ser värdet av utveckling och har en vilja till att utvecklas. / The purpose of this study is to describe and analyse the importance of managers’ personal development to conduct an effective leadership. The result of the study and the analysis shows that managers’ personal development is significant for how leaders prioritise and manage human relationships, which includes the ability for two-way communication, active listening and being present in the day-to-day working environment. The result indicates that both organisations taking part in the study strive for a relation-oriented leadership. Effective leadership is achieved when the leader has a personal maturity and an understanding of how their behaviour affects others. A leader needs to show humility and be responsive in order to promote cooperation within the organisation and personal development can contribute to such an environment. The study also shows that support in your work, by colleagues and Human Resources (HR), is of great importance to achieve personal development objectives enabling an effective leadership to be conducted. The study was carried out with a qualitative research method, using semi-structured interviews with eight respondents in various management positions including two HR managers. Their subjective experiences have shaped the result of the study. The reference framework contains previous research on management and leadership, Human Resource Management (HRM), leadership development, the importance of human capital for organisations, the role of HR as well as the conditions for implementing the concept of soft HRM. The conclusions from the study are that it is possible to achieve effective leadership if the management team and HR in an organisation appreciates the value of leaders having appropriate personal characteristics and supporting the further development of these. A prerequisite, however, is that managers at all levels are seeing the value of development and have a desire to develop.

Studien syftar till att undersöka hur och varför fem svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med skönlitteratur i undervisningen samt vad de ser för möjligheter och utmaningar i sitt arbete med skönlitteratur. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar med skönlitteratur på olika sätt och att det finns möjligheter såväl som utmaningar inom arbetsområdet. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur för att utveckla elevernas kunskaper och bilda demokratiska samhällsmedborgare. De arbetar dock med det ena som ett primärt syfte och det andra som ett sekundärt syfte, vilket leder till att ett av områdena hamnar i skymundan. Vidare diskuteras de förutsättningarna som finns på varje enskild skola, där det visar sig att skolbiblioteket spelar en central roll. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser att förutsättningarna vad gäller skolans bibliotek och bristande tillgång till rådgivning av bibliotekarie gör det svårt att hitta böcker som är relevanta för eleverna.

Uppsatsens syfte var att undersöka området personlig utveckling samt personlig avveckling utifrån Sri Nisargadatta Maharajs lära och Abraham Maslows idéer. Frågeställningarna på området var: Är personlig utveckling och personlig avveckling motsatta eller identiska företeelser? Vilka likheter och skillnader finns hos Maharaj och hos Maslow? Vad har språket och dess användning för roll vid en jämförelse av dessa personers texter? De avgränsningar som gjordes för att undersöka området var att välja rörelserna humanistisk psykologi och advaita vedanta eftersom de upplevdes representera detta område på ett centralt sätt. Vidare avgränsades undersökningens metodval till diskursanalys med fokus på hur självförverkligande framställs diskursivt hos Abraham Maslow och Sri Nisargadatta Maharaj. Metoden var diskursanalys med stöd av metodboken Diskursanalys, och materialet koncentrerades till att omfatta Sri Nisargadatta Maharajs verk I am that: talks with Sri Nisargadatta Maharaj samt Abraham Maslows två verk Motivation and personality samt Toward a psychology of being. Den teori som anlades var fenomenologiskt perspektiv. Undersökningen visade att personliga omständigheter, tradition, olika perspektiv men även språkanvändning kan påverka hur man ser på och talar om kategorierna personlig utveckling respektive personlig avveckling. Slutsatsen efter undersökningen är att oavsett vilka termer man använder kommer både personlig utveckling och personlig avveckling vara aktuellt överallt där de grundläggande behoven för människan är tryggade: hur är upp till henne själv.

Detta självständiga arbete undersöker hur mitt välbefinnande och min kreativitet kan främjas i musikalisk övning. Syftet med studien är att studera in ett klassiskt pianostycke där min skaparlust och kreativitet främjas och används på ett optimalt sätt. Med utgångspunkt i Zen Coaching, som är en coachningsmetod och en inställning till livet, undersöks hur verktyg som innehåller inslag av mindfulness, mental träning och personlig utveckling kan hjälpa till att främja min kreativitet och spelglädje i övningen. Som dokumentationsmetod används loggbok, och materialet analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur kan jag utföra hjärtbaserad övning på mitt instrument?  Vilka fördelar framträder när jag övar hjärtbaserat? Vilka är mina främsta rädslor som jag behöver möta för att kunna öva hjärtbaserat? Resultatet visar att de Zen Coaching-mässiga verktygen bidrar med lugn och inspiration i övningen. Ur detta växer en större tillit och spelglädje i övandet, samt en brantare inlärningskurva. Avslutningsvis följer en diskussion av resultatet i förhållande till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet.

Syftet med denna studie är att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillämpning, personlig utveckling av ledare. Integrationen görs med hjälp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bägge ingående metoderna värderas enligt fastställda kriterier. Samma kriterier används sedan för att värdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnått en jämförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som är centrala och relevanta för metoder och metodskapande. Studien skall besvara en rad olika frågeställningar såsom: Går det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat på av två befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad händer när man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bägge metoderna? Vad är kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling? Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra då det förelåg en tillräckligt god grundläggande förenlighet mellan de två ursprungsmetoderna på en rad nyckelområden. Dock fanns kritiska vägval att göra vid design av den nya metoden, vilket gör att den nya metoden blev särskiljande från de bägge ursprungsmetoderna. Resultatet visar att det inte blir konflikter, efter som de vägval som behövde göras inte gav upphov till konflikt inom den nya metoden. Inte heller uppnås synergieffekter, då den nya metoden utformades för ett syfte som avvek från ursprungsmetodernas respektive syften. Resultatet visar slutligen att endast två av tre centrala förhållningssätt från Dynamisk Pedagogik finns kvar i den nya metoden som skapas, det självpedagogiska och det skapande förhållningssättet. Det tredje och mest centrala förhållningssättet, det samspelande, som bygger på att lärande sker i samspel med andra individer, kunde inte tillgodoses då den nya metoden enbart är utvecklad för individuell utveckling. Därför kan inte den nya metoden kallas att vara en variant av Dynamisk Pedagogik. I analysen diskuteras huruvida den nya metoden uppfyller de krav och önskemål som framställs i litteraturen på förändrad ledarutveckling och emotionell intelligens bland ledare. Den nya metoden visar sig kunna möta de flesta krav och önskemål som ställs men det går inte att påvisa om det ger den önskade effekten såsom förändrat ledarbeteende genom ökad självinsikt och självkännedom. Den nya metoden får i resultatet benämningen “Dynamisk Ledarutveckling” då metoden harmonierar både med innebörden av begreppet dynamisk och begreppet ledarutveckling. / <p>Författaren kan kontaktas på e-postadressen: titti.rudback@rudback.nu</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt. / The purpose of this study is to investigate how well informed and prepared Swedish students are for international studies, work or internship. The result shows that 85 percent of the responding students do not think that they receive sufficient information regarding studies, work or internship abroad. In comparison to the 79 percent of the students who are interested in international experience, the unsatisfied need for information is clear.

Denna studie behandlar ämnena framgång, motivation, komfortzon, personlig utveckling ochallt inom avgränsningen entreprenörer inom generation Y. Studien är kvalitativ och ärgrundad på vetenskapligt granskade publikationer samt annan relevant teori. Syftet med dennastudie är att bidra till en fördjupad kunskap kring begreppet framgång och hur entreprenörerinom generation Y på ett ändamålsenligt sätt definierar det. Fokus kommer att ligga på attidentifiera vad det är som gör att dessa tar steget ur sin komfortzon och vad det är sommotiverar dem till framgång.Inledningsvis kommer studien att beröra de huvudsakliga ämnena framgång, motivation ochkomfortzon innan den teoretiska referensramen går in mer djupt på områdena. Teorin är avstor vikt för studiens analys och resultat. Tack vare studiens teori har vi kunnat skaparelevanta intervjufrågor som har legat till grund för hela det empiriska materialet. Totaltintervjuades åtta entreprenörer, som alla bidrog med kunskap, kompetens och erfarenhet.Inom vår avgränsning entreprenörer inom generation Y valde vi att ha ett brett urval när vikontaktade intervjupersoner och då i form av olika åldrar, kön och yrken. Eftersom vi villeundersöka respondenternas inställning och deras åsikter kring de specifika ämnena valde vi attgenomföra semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter har tagit steget ur sinkomfortzon och lever idag som entreprenörer med en brinnande tro på sig själv. I analysendiskuterar vi de likheter och skillnader som vi kunde koppla ihop mellan teori och empiri.Uppsatsens slutsats bidrar till kunskap om ämnena framgång, motivation och komfortzon.Komfortzon är en individuell trygghetszon som varje människa har, men genom att testa pånya utmaningar kan denna zon expandera vilket gör att person i fråga känner sig mer bekväm.I och med denna studies resultat har vi kommit fram till att en människa måste ta steget ur sinkomfortzon för att nå framgång och detta är möjligt just genom ens individuella motivation.Entreprenörer inom generation Y motiveras på många olika sätt, bland annat genom att sättaupp både lång- och kortsiktiga mål, omge sig själv med inspirerande människor och attständigt utvecklas genom nya utmaningar som skapar förutsättningar för att uppnå sina måloch drömmar. Motivationen finner generationen även genom att vilja vara en livslång elevsom är villig att förfina sina färdigheter och talanger samt bygga på sina kunskaper för att blien starkare entreprenör. Att vara framgångsrik är ett individuellt begrepp, men överlaghandlar det om att vara lycklig på ett balanserat plan och känna sig tillfredsställd med sintillvaro, det gäller både inom privat- och arbetslivet. Även om en god ekonomi är nödvändigför överlevnad anser inte entreprenörerna inom avgränsningen det som väsentligt förbegreppet framgång. Allt handlar i grund och botten om att omge sig med människor som villens bästa och ser ens potential och kapacitet, vilket gör att individen finner en starkare tro påsig själv som är av betydelse för att bli riktigt framgångsrik. Entreprenörerna har tydligt visatpå en inställning som bygger på att ha en positiv attityd gentemot livet, de hävdar att allthandlar om att ha rätt “mindset” för att kunna utvecklas. Möjligheterna finns överallt runtomkring oss, det gäller bara att öppna ögon för att se dem! / This study deals with the following topics: success, motivation, comfort zone, personaldevelopment and everything within the definition of generation Y. The study is qualitative,and based on peer-reviewed publications as well as other relevant theories. The main purposeof this thesis is to contribute to a deeper knowledge of the concept of success, and howentrepreneurs within the generation Y in an effective way define it. The study will focus onidentifying what makes generation Y step out of their comfort zone, and what motivates themto succeed.Initially, the study briefly deals with the main topics of success, motivation and comfort zone,before the theoretical framework goes deeper into these topics. The theory is of greatimportance for this study's analysis and results. Thanks to the theory we have been able tocreate relevant questions for the interviews, which have been the basis for the whole empiricalmaterial. A total of eight entrepreneurs were interviewed and they all contributed withknowledge, competence and experience. When we contacted entrepreneurs for our interviewswe chose to have a wide range within generation Y, containing both genders in different agesand different professions. Since we wanted to examine the respondents opinions regardingthese specific topics we chose to do semi-structured interviews. All of the respondents havetaken the step out of their comfort zone, and now live their lives as entrepreneurs, with afervent belief in themselves. In the analysis we will discuss the similarities and differencesthat we could find between theory and empirical data.The conclusion of this study will provide knowledge regarding the topics success, motivationand comfort zone. A comfort zone is an individual safe zone that all human beings have. Bytrying new things this zone will expand, which makes the person feel more comfortable. Withthis study we have reached to the conclusion that a person has to step out of their comfortzone to be able to succeed and this is possible through his or hers individual motivation.Entrepreneurs within generation Y is motivated in various ways, for example by setting longandshort-term goals, surround themselves with inspiring people and also develop throughnew challenges that will help them reach their goals and dreams. The generation also findmotivation in the will to learn, refine their skills and talents and widen their knowledge to bestronger entrepreneurs. To be successful is an individual concept, but overall it is about beinghappy in a balanced way and to feel satisfied with both your personal and working life.Although a balanced economy is necessary for survival, the entrepreneurs within generation Ydoes not think it is essential for the concept of success. It is of great importance that yousurround yourself by people who want your best and sees your potential and capacity.This will give you as an individual a stronger belief in yourself, which is necessary if youwant to be successful. The entrepreneurs have clearly shown a preference based on a positiveattitude towards life, they claim that everything is about having the right mindset to be able todevelop. The possibilities are all around us, we just have to open our eyes to be able to seethem.

The risk for an adolescent to develop risk behaviors decrease when he/she feels to be included in and to have an influence on the society. Previous research shows that opportunities for young people to feel involved in the society are limited. Every year, here 4U offers a tolerance-education to young people. This study aims to investigate whether the tolerance-education has met its objectives. The aim of the study is to investigate whether and how here 4U:s tolerance-education affected young people´s sense of participation in the society and civic-engagement and whether it led to personal development. The study applies a qualitative method, with semi-structured interviews and applies a target selection of andolescents based on criterias that enable for the studys aim to be answered. The informants are six young people aged 16–22. A manifest content analysis has been applied to analyze the collected material. The results of the study show that young people feels that they have more opportunities and will to engage in society after the tolerance-education. It also demonstrates that the tolerance-education has contributed to young people´s opportunities for participation in the society. Furthermore, the results shows that the tolerance-education has contributed to the personal development of young people by giving them a chance to build confidence and self-esteem. / Genom att inkludera ungdomar i samhället minskar risken att de utvecklar ett risktagande beteende. Tidigare forskning påvisar att möjligheterna för ungdomar att känna sig delaktiga i samhället är begränsade. Varje år erbjuder here 4U en toleransutbildning till ungdomar. Den här studien syftar till att undersöka om toleransutbildningen uppfyllt dess mål. Utefter bakgrunden är studiens syfte att undersöka om och i så fall hur here 4U:s toleransutbildning påverkat ungdomars känsla av delaktighet i samhället, samhällsengagemang samt om den lett till personlig utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ metod, har semistrukturerade intervjuer och tillämpar ett målstyrt urval. Informanterna är sex ungdomar i åldern 16–22. En kvalitativ analysprocess i form av en manifest innehållsanalys har tillämpats för att analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever sig ha bättre förutsättningar och vilja att engagera sig i samhället efter toleransutbildningen. Det påvisar även att toleransutbildningen bidragit till att ungdomarna fått möjligheter till delaktighet. Vidare visar det framtagna resultatet att toleransutbildningen bidragit till ungdomarnas personliga utveckling genom att de fått chans att bygga upp en självsäkerhet och en självkänsla.

The purpose with this study was to examine from a relational perspective what qualities and abilities students reason about as important in teachers and what students reason about the student-teacher relationship in school and what significance it can have for students learning and personal development. How students reason about their experiences constitutes the empirical material of the study. Which was done with the research method focus group discussions, where the purpose was to see the students collective and common experiences. The theoretical starting point in the study was based on relational pedagogy, which is partly about how it is used in practice and how the teaching rests on a relationship foundation with human encounters between students and teachers, where communication and presence in these relationships enables a process and development of skills and abilities.  A comprehensive result for the study was that knowledge and relationships cannot be excluded from each other, both parts interact and nourish each other. Students absorb, develop knowledge and at the same time grows as humans through and in meaningful pedagogical relationships together with classmates and teachers. The results also showed that humor was a quality that students emphasized as important in teaching. Humor contributed to a more relaxed classroom climate and a relaxed relationship between student-teacher. Teachers' approach to using humor in teaching made students more comfortable in themselves but also more comfortable in the student-teacher relationship.

Specialistofficeren skall utgöra ryggraden inom Försvarsmakten avseende kompetens, erfarenhet och djup kunskap. För att kunna bygga denna kompetens och erfarenhet är stabilitet vad gäller tid i befattning viktigt. Enligt nu gällande arméns riktlinjer för yrkes- och karriärutveckling skall tiden i respektive befattning vara tre till sex år. Syftet med denna studie är att utforska och förstå varför specialistofficerare vid Skaraborgs Regementes Krigsförbandsenhet byter befattning och inte stannar kvar i dessa under längre tidsperioder. Studien har genomförts som kvalitativ forskning med induktiv ansats. Empirin har inhämtats genom intervjuer som analyserats genom metod som är inspirerad av Grundad teori. Ur empirin framträder fem teman som påverkar specialistofficeren avseende befattningsbyten. Dessa teman är Motiverande faktorer, Destruktiva krafter, Monetär resursfördelning, Organisationens förutsättningar samt Jagets uppfyllelse. Dessa teman är på olika sätt relaterade till och påverkar även varandra, men centralt är Jagets uppfyllelse och att detta påverkar Organisationens förutsättningar. Vår analys pekar på att specialistofficeren inte stannar kvar i befattning enligt de tre till sex år som Försvarsmaktens olika direktiv säger på grund av ett antal orsaker. Organisationen är själv orsak till att specialistofficerarnas tid i befattning inte upprätthålls enligt Försvarsmaktens skrivelser. Detta genom att specialistofficerare arbetsleds till nya befattningar tidigare än avsett, vilket bland annat beror på personalbrist. När specialistofficeren upplever brist på motivation, brist på personlig utveckling eller upplever stagnation så söker han eller hon ny befattning. Specialistofficerarna tränas till att vara initiativ- och handlingskraftiga, vilket även syns när det gäller sitt eget självförverkligande. Riktlinjerna för yrkes- och karriärutveckling som organisationen satt upp avseende tid i befattning ses inte som trovärdiga vad gäller antal år och riskerar därför inte lyckas implementeras fullt ut. Detta beror bland annat på att organisationen väsentligt har ändrat förutsättningar för specialistofficerskåren från det att individerna klev in i yrket till idag, samt att specialistofficerarna inte varit delaktiga i utformningen av systemet. Avseende lön är specialistofficeren inte nöjd, men heller inte missnöjd. Om och när missnöje väger över blir lön ett skäl att byta befattning. Detta eftersom enda möjligheten att påverka sin lön för specialistofficeren är genom att byta befattning. Våra rekommendationer är att skapa förutsättningar för en bättre personalplanering i form av relevanta och trovärdiga personalplaner som taktar bättre med individens vilja och behov. Tätare dialog mellan organisation, chef och individ behöver ske kring utveckling. Organisationsförändringar och skapande av allomfattande riktlinjer behöver ske i dialog och delaktighet, precis som Försvarsmaktens syn på ledarskap säger. Att specialistofficerare som är rättutbildade får vara delaktiga i utformningen av sin egen yrkeskårs framtid är särskilt viktig. Erfarenhet och kunskap måste få betala sig i form av lön för specialistofficerare. Så länge enda möjligheten att påverka sin lön är att byta befattning riskerar så också att ske. / The Non-Commissioned Officer (NCO) is supposed to be the spine within the Swedish Armed Forces due to competence, knowledge and experience. Stability and time on each position are crucial aspects to ensure this competence and experience in the NCO profession. According to the Swedish Army´s guidelines about development within career and profession the time spent on each position should be 3 – 6 years for an NCO. The purpose of this study is to examine and to understand why NCO:s at Krigsförbandsenheten within the Skaraborg Regiment stays or do not stay in in the same position for the recommended number of years, according to the guidelines of the Armed Forces specifies. The study is qualitative and inductive. The empiricism has been obtained from interviews  which have been analyzed according to Grounded Theory. The empiricism shows five themes which affects the NCO:s choices to change position. These themes are Motivating Factors, Destructive Forces, Distribution of Monetary Resources, The Conditions of the Organization and Fulfillment of the Ego. These themes are related to and affect each other in different ways, but Fulfillment of the ego is central, and that it affects the conditions of the organization. The analysis shows that most NCO:s do not stay in the same position for the recommended 3-6 years, and that this depends on a number of different reasons. The organization itself is a big cause why the NCO:s do not stay in position the recommended time. This cause depends on lack of personnel. When the NCO experiences lack of motivation, lack of personal progress, or stagnation, he or she will search for a new position. The NCO:s are trained to be full of initiative and to be actionable. This also makes them full of initiative and actionable when it comes to their own self-fulfillment. The guidelines that the organization has created about time on position are not seen as trustworthy or credible, therefore it will not succeed in full implementation. This depends on, among other things that the organization substantially has changed the conditions for the NCO-corps from the time they started their career to how it works today. In addition the NCO:s have not been allowed to be a part in the development and shaping of the future of the corps. The NCO:s are not satisfied with their salaries, but they are not either dissatisfied. If and when dissatisfaction becomes significant, the salary becomes a reason to change position because this is also the only way for the NCO to affect their salary. The problems can be solved by better planning of personnel. A better and more frequent dialogue between organization, commander and individual about development and progress needs to be performed. Changes of organization, and creating of large guidelines needs to be performed in dialogue and with participation from those it affects. This would be in accordance with the SAF’s view on the concept of leadership. It is of utmost importance that NCO:s with the right education and training are allowed to take part in the future development of their own corps. The NCO’s knowledge and experience have to be valuable and form the basis for the salary. As long as the only way to affect the salary is to change position, the risk that the NCO will do so is imminent.