<p>Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.</p><p>Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.</p><p>Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.</p><p>Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.</p><p>Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen.</p> / <p>The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010.</p><p>Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations.</p><p>Method. Review of scientific articles found in four different databases.</p><p>Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance.</p><p>Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.</p>

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010. Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning. Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser. Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande. Konklusion. Resultatet styrker vikten av att följa den nationella handlingsplanen från 2000 för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att leva enligt sina egna önskemål och inte vara tvingade att acceptera hinder i omgivningen. / The Swedish Parliament decided in 2000 on a national plan to improve the accessibility to people with disability. Environmental barriers should be removed prior to 2010. Purpose. To investigate how accessibility to public environments is described in scientific articles and how it influences participation in social activities for persons with physical functional limitations. Method. Review of scientific articles found in four different databases. Results. Eleven scientific articles published 2002-2009 were studied and the result showed that accessibility to public environments is found to be of great importance for participation in social activities. For persons with physical functional limitations, level of disability, age and experience of environmental barrioers are utmost importance. Conclusion. The result strengthen the necessity of following the national plan from 2000 and thereby increase the possibilities for persons with disability to live according to their own wishes and not be forced to accept environmental barriers.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

Psychosocial working conditions play a significant role for health during working age, as well as in post-retirement life. However, little is known about the impact of work stressors on cognitive and physical impairment assessed in combination. The aim was to study associations between midlife work stressors and physical and cognitive impairment in older age for women and men separately. The data were derived from two Swedish nationally representative surveys. The same participants were followed through three waves at the mean ages of 54, 61, and 81 (n=360). Multinomial logistic regression was used to assess the association between work stressors, and test of cognitive and physical function. Low control and passive jobs were associated with higher odds of cognitive impairment, and cognitive and physical impairment when assessed in combination. These findings were driven by associations found among men. Accumulated low control and passive jobs across midlife were associated with physical impairment in older age among men, but not among women. These results highlight the importance of work stressors for physical and cognitive impairment in older age. Improving psychosocial working conditions in midlife, in particular increasing the level of control among employees, may promote healthy aging.

Syftet med studien är att utifrån lagar, föreskrifter och konventioner avseende barns rättigheter och arbetsmiljö granska hur rektorer redogör för tillgängligheten i förskolors inomhusmiljö för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Genom en digital enkät har förskolerektorer redogjort för hur deras förskola är utformad med fokus den fysiska inomhusmiljön. Frågorna i enkäten var uppdelade i kategorier som tog upp specifika behov för barn med rörelsenedsättningar, hörselnedsättning eller dövhet, synnedsättning eller blindhet samt personalens kompetens i att arbeta med barn med fysisk funktionsnedsättning. Resultaten från studien tyder på att det finns en betydande andel förskolor som har barn med fysiska funktionsnedsättningar inskrivna. Majoriteten av rektorerna rapporterar att deras förskolor har genomfört någon form av anpassningar för att möta dessa barns behov. Resultaten har ställts i förhållande till lagar, föreskrifter, styrdokument och konventioner för att se hur de utvalda förskolorna uppfyller dessa krav. Studien kopplar dessa resultat till arbetsmiljölagstiftningen (SFS 1977:1160) som fastställer att förskolor har skyldighet att se till att lokalerna är tillgängliga och användbara för barn med funktionsnedsättningar. Dessutom framhävs rektorernas centrala roll i att göra tillgänglighetsanpassningar och skapa en inkluderande förskolemiljö. Rektorernas aktiva engagemang och kontinuerliga utvärdering av genomförda åtgärder betonas som avgörande för att möta behoven hos barn med fysiska funktionsnedsättningar. Resultaten visar behovet av individanpassade åtgärder för att säkerställa att varje barns specifika behov tillgodoses. Lagstiftningarna som använts i studiens ramverk belyser rektorernas ansvar att göra individuella anpassningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig miljö för alla barn. / The aim of this study is to, based on laws, regulations, and conventions regarding children’s rights, examine how principals account for the accessibility of early childhood education centres indoor environment for children with physical impairments. Through a digital survey, early childhood principals have accounted for how their centres are designed, specifically focusing on the physical indoor environment. The survey questions were categorized to address specific needs of children with mobility impairments, hearing impairment or deafness, visual impairment or blindness, and the staff’s competence in working with children with physical disabilities. The study’s results suggest a significant proportion of early childhood centres have enrolled children with physical impairments. Most of the principal’s report that their preschools have implemented some kind of adaptations to meet these children’s needs. The results have been compared to laws, regulations, policy documents, and conventions to assess how the selected centres fulfil these requirements. The study connects these findings to occupational health legislation (SFS 1977:1160), which mandates that early childhood education centres ensure that their premises are accessible and usable for children with physical impairments. Additionally, it highlights the pivotal role of principals in making accessibility adjustments and creating an inclusive centre environment. The active involvement and ongoing evaluation of implemented measures by principals are emphasized as crucial to meeting the needs of children with physical impairments. The results underline the necessity of personalized measures to ensure that each child’s specific needs are met. The legislation used in the study’s framework underlines the principals’ responsibility to make individual adjustments to create an inclusive and accessible environment for all children.

No description available.

No description available.

This study presents an overview of the medical expenditure allowed to taxpayers in the South African Income Tax Act, 58 of 1962 (hereafter the “Income Tax Act”). The study traces the changes made to the allowed expenditure over time. Changes made to the Income Tax Act, illustrating the effect of qualifying medical expenses on the income of persons with disabilities in terms of the Income Tax Act, are described. Certain provisions of the Income Tax Act, as well as other legislation dealing with persons with disabilities, were analysed. Furthermore, the research shows the effect of moderate to severe limitations on a person’s ability to claim qualifying medical expenses. In particular, the change over from the medical tax deduction system (section 18 of the Income Tax Act) to the medical tax rebate system (sections 6A and 6B of the Income Tax Act) to redress the inequality between high income and low income earners, was analysed. Case studies were used to illustrate that the medical tax deduction system (section 18 of the Income Tax Act) favoured high income earners over low income earners. Finally, the change over from the medical tax deductions (section 18 of the Income Tax Act) system to the current system of medical tax rebates (sections 6A and 6B of the Income Tax Act) was analysed. Except for a very small group of taxpayers, the medical tax rebate system (sections 6A and 6B of the Income Tax Act) was found to be financially more favourable to all taxpayers. / Taxation / M. Compt. (Taxation)

This transformative mixed method case study investigated the influence of Dance/Movement Therapy (DMT) as a physical activity on the psychosocial well-being of learners with the visual impairment of low vision in a school for the visually impaired in Gauteng. A study of existing literature indicated a series of psychological and social dynamics which shape a person with low vision’s self-esteem and subsequent psychosocial well-being. A DMT intervention programme was designed accordingly. Through a filtering process, six female, adolescent participants with possible self-esteem challenges were identified. These participants completed the Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) prior to taking part in the eight 60 minute sessions of the DMT intervention programme. The RSES was completed again post-intervention. Results indicated an increase in the self-esteem levels of all six participants to various degrees. Qualitative measures, including observations schedules, process notes in a researcher’s diary and participant reflections in DMT Journey Journals supported quantitative findings. / Mokgwa o, o o tswakantseng was diphetogo wa dithuto o batlisitse thotloetso ya Motantsho/ Motsamao wa pholo jaaka ikatiso ya mmele mo go itekanelong/ boitekanelong jwa tlhaloganyo ya barutwana ba ba sa boneng sentle mo sekolong sa bana ba ba sa boneng mo kgaolong/ porofinsi ya Gauteng. Dipatlisiso tsa dikwalo tse di leng teng di supa tatelano ya tlhaloganyo le loago e e farologaneng e e bopang go tlhoka go itshepa ga motho yo a neng le pono e e bokowa le tlhaloganyo le botho jwa gagwe. Ka jalo lenaneo la tseregano la DMT le ile la diriwa. Ka mokgwa wa go tlhopha, makgarebe a baša a le marataro, a a nang le mathata a go tlhoka boitshepo a ile a tlhopiwa. Ba tsaya karolo ba ba ile ba tlatsa kgotsa ba konosetsa selekano sa boitshepo sa Rosenberg (RSES) pele ba tsaya karolo mo go lenaneong la dikarolo tse robedi tsa metsotso e le 60 ya tserenanyo ya DMT. Morago ga tsereganyo selekano se ile sa tladiwa gape. Dipholo di supile kgolo e e farologaneng ya boitshepo mo go batsayakarolo botlhe ba le barataro. Ditekanyetso tsa boleng, tse di akaretsang lenaneo la ditlhokomediso, dintlha tsa tiriso tsa letsatsi le letsatsi mmatlisisi le maikutlo a batsaakarolo di totobatsa dipholo tse.dintsi mo dikwalong tsa tsela ya DMT. / Die invloed van die fisiese aktiwiteit van Dans/Bewegingsterapie op die psigososiale welstand van leerders met lae visie in ‘n skool vir gesiggestremde leerders in Gauteng is deur hierdie transformatiewe gemengde metode gevallestudie ondersoek. ‘n Studie van bestaande literatuur het ‘n reeks sielkundige en sosiale faktore wat die persoon met lae visie se self-beeld en gevolglike psigososiale welstand vorm uitgelig en ‘n Dans/Bewegingsterapie intervensieprogram is daarvolgens ontwerp. Ses vroulike adolesente deelnemers met moontlike self-beeld uitdagings is deur middel van ‘n filtreringsproses geïdentifiseer. Hierdie deelnemers het die Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) voor en na hulle deelname aan 8 60 minute sessies van die Dans/Bewegingsterapie intervensieprogram voltooi. Resultate het onderskeidelik ‘n toename in selfbeeldvlakke van al ses deelnemers tot in verskillende mates aangedui. Kwalitatiewe maatstawwe soos die gebruik van obserwasieskedules, prosesnotas in ‘n navorserdagboek en deelnemers se refleksies in hulle persoonlike Dans/Bewegingsterapie joernale het die kwantitatiewe bevindinge ondersteun. / Psychology of Education / M. Ed. (School Guidance and Counselling)