<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.</p>

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle. Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta. Som forskningsmetod är det ett hermeneutiskt synsätt som använts i uppsatsen. Slutsatserna är att informanterna sett en förändring i hur elever fuskar, mycket på grund av att det blivit en digitalisering och man gått bort mer och mer från papper och penna. En till stor bidragande faktor är att mycket information är så pass lättillgänglig idag. Dessa två faktorer gör att det är lättare nu än tidigare att plagiera andras arbeten. Detta har motverkats till viss del genom att lärare gör mer unika uppgifter och använder datorer eller program för att hitta fusk i större utsträckning.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.

I denna praktiknära studie undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt studenter i högre utbildning kan hantera referatet i skriftliga examinationer och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Utifrån en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats intervjuades 13 studenter i anslutning till sin skrivprocess och såväl transkriptioner från intervjuerna som studenternas texter utgjorde underlag för analys. Fyra kvalitativt skilda sätt att förhålla sig till att referera framträdde. Utifrån skillnaden mellan de fyra kategorierna identifierades fem aspekter som kan anses kritiska för att utveckla kunnandet. Studenten behöver urskilja att: A) ett relevant urval från källor görs utifrån en helhet, B) referatet skrivs med egna ord, C) den egna rösten kan användas i relation till referatet, D) det kan finnas fler läsare än examinatorn och E) referathantering är en del i ett vetenskapligt sammanhang. Resultaten diskuteras i relation till effektiv undervisning om referathantering i gymnasieskolan och högre utbildning.

The purpose of this thesis is to illustrate the causes of plagiarism in higher education and to discuss possible preventive measures against plagiarism. The study is basedon documents containing students´ explanations when being accused of plagiarism before the disciplinary board, as well as on interviews with staff in two colleges/universities in Sweden. This material is analysed with a qualitative approach, and the theoretical lenses used are ethics and information literacy. The result shows that the most common causes of plagiarism according to the students themselves are lack of knowledge, a problematic private situation or that somebody external is to blame. In some cases, several factors coincide. A number of preventive measures are suggested, such as emphasizing the values of the academic tradition, cooperation between different groups of staff and a more prominent role for the teachers in this work. The discussion brings up the different roles of librarians and teachers, and sheds light on the need for future research on how to further clarify the boundaries between the professions as well as their common ground.

En enkätstudie av elever och lärares syn på fusk i gymnasieskolan. Hur och varför fuskar eleverna? Hur kan man minska fuskandet? Hur hanterar lärarna fusk? Hur påverkar internet plagiering av skolarbeten?

Detta examensarbete är utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; där enkätundersökningar vid två gymnasieskolor utgör grunden för själva analysen. Studien har sökt utröna inställningar och attityder hos elever och lärare på frågor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frågan är huruvida inställningen till fusk bland elever och lärare är avhängig yttre faktorer? (Till yttre faktorer räknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.)I arbetet används enkätformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhållits, har analyserats och tolkats med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, främst angående språket som förmedlare av erfarenheter.Studien har genomförts med hjälp svaren från 98 gymnasieelever i årskurs 1-3 vid såväl praktiska som teorietiska program. Därtill har även 13 lärare kopplade till de berörda eleverna deltagit i undersökningen. Med hjälp av enkätsvaren skapas därmed unik information, utifrån specifika förhållanden som inte tidigare genomförts. Resultatet belyses till större delen genom såväl diagram som tabeller, givetvis i kombination med tillhörande diskusson och analys. Vartefter arbetet fortlöpte, blev det alltmer tydligt att fusk både är ett utbrett och vanligt förekommande bland eleverna, dessvärre också att lärarna inte är medvetna om hur pass omfattande fusket egentligen är. I undersökningen märks tydligt ett gränsöverskridande fusk, dock med viss naturlig variation. De främsta förebyggande åtgärderna åligger lärarna; naturligtvis bör man arbeta för att minska möjligheterna att fuska, genom att kontinuerligt kontrollera och få eleverna att förstå vikten av att inte fuska. Men merparten av det fuskförebyggande arbetet ligger troligtvis snarare i pedagogiska grepp (exempelvis att konstruera uppgifter som minimerar fuskrisken) än moraliska upplägg.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur svenskundervisningen påverkas av plagiering från Internet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på hur svensklärare definierar begreppet plagiering, hur de resonerar kring plagiering, om plagieringsrisken påverkat undervisningen och i så fall vilka pedagogiska följder det fått. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning inom området plagiering bland unga.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att plagiering är relativt lätt att upptäcka för svensklärare och ofta kan undvikas med ett förebyggande pedagogiskt arbete, till exempel genom att formulera uppgifterna så att svaret inte går att hitta på Internet. Resultaten visar också att det bland eleverna förekommer oavsiktlig plagiering, dels beroende på otillräcklig kunskap om referat- och källhänvisningsteknik, dels på grund av en inställning att det som finns på Internet tillhör alla och kan användas utan hänsyn till upphovsperson.

I denna studie ges ett didaktiskt bidrag med fokus på att öka kunskapen om hur ett föreläsningsinnehåll om att referera som allmänakademisk färdighet kan behandlas i ett enstaka undervisningstillfälle. Med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt och med learning study som metod undersöks studenters sätt att referera före och efter en föreläsning. Learning studyn genomfördes genom två cykler tillsammans med språkverkstadspedagoger i högre utbildning. Tolv lärarstudenter deltog i respektive cykel. Såväl studenternas texter som transkriptioner från forskningsföreläsningarna och powerpointmaterial från dessa utgjorde underlag för analys. De flesta studenter skrev referat med egna ord, men plagiering i form av att studenter skrivit av källtexter förekom i flera studenters texter och få hade egen röst i relation till referatet. Fyra aspekter som kan anses vara kritiska för att utveckla kunnandet framträdde. Studenten behöver urskilja: 1) att det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, 2) att textens innehåll kan separeras från dess form, 3) att källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till annat idéinnehåll och 4) hur den egna textens idéinnehåll kan separeras från annat idéinnehåll. Beskrivningarna av hanteringen av de kritiska aspekterna, i synnerhet i andra cykeln, kan ge svar på hur de kritiska aspekterna kan hanteras i undervisning för att utveckla förmågan att referera hos studenter. Resultaten diskuteras i relation till möjligheter och utmaningar rörande undervisning och lärande i referathantering i högre utbildning.

Denna studie undersöker om vilka olika personlighetsdrag hos studenter som har ett samband med akademisk oärlighet. Studien delar upp akademisk oärlighet i följande fem kategorier: plagiering, fusk under tentamen, otillåten hjälp, oetiskt samarbete och manipulering av inlämningsarbeten. Datainsamlingen genomfördes via en enkät med 48 frågor genom ett bekvämlighetsurval, antalet studenter som deltog var 324, varav 240 kvinnor och 80 män och 4 valde att inte ange kön. En korrelationsanalys och regressionsanalys genomfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna personlighetsdrag i relation till akademisk oärlighet. Den multipla regressionsanalysen visade ett signifikant samband mellan akademisk oärlighet och personlighetsdragen oärlighet, öppenhet och ålder. Oärlighet visade sig vara starkast prediktor till akademisk oärlighet, vilket tyder på att högre nivåer i oärlighet tenderar att öka risken för akademiskt oärligt beteende. Studiens slutsats är att personlighetsdragen oärlighet och öppenhet, samt ålder visar ett signifikant samband i relation till akademisk oärlighet.