Detta examensarbete har ämnat konstruktionen av en strimlare för att sönderdela kasserad PLA-plast från 3d-skrivarna i verkstaden på Mälardalens universitet. Målet med detta arbete var att underlätta återvinning men även möjliggöra återbruk av materialet genom att skapa nytt filament av den sönderdelade plasten som åter kan användas av 3d-skrivarna och därmed minska behovet av att köpa in nytt filament. För att planera detta arbete har projektgruppen använt sig av ett Gantt schema som skapades under arbetets tidiga fas.   Projektgruppens arbete har bestått av att utvärdera befintliga lösningar så som en granulator och strimlare för att sedan välja ut den bäst lämpade maskinen att konstruera för ändamålet. Under arbete utfördes även en fallstudie för att skapa en uppfattning om hur stor kraft som behövs för att sönderdela PLA-plast.   I detta uppdrag har projektgruppen använt sig av utvärderingsmetoden FMEA tillsammans med föreskrifter från arbetsmiljöverket för att konstruera bort eller minimera risker som kan orsaka skada på maskin och användare.   För att verifiera den framtagna konstruktionens hållbarhet har FEM analys använts i ett flertal fall med syftet att undersöka säkerhetsfaktorer och spänningsfördelningar under belastning.   Resultatet av detta arbete presenteras som en CAD modell i formen av en strimlare med tillhörande elektronik. Till största del möter den slutliga konstruktionen de förbestämda kraven specificerade av kunden med ett undantag gällande den önskade vikten som överskreds på grund utav den tunga snäckväxeln som implementerades i konstruktionen för att möta det utmätta kraftbehovet. Arbetet anses har skapat en grund för fortsatt arbete att byggare vidare på och vidareutveckla med nya idéer och lösningar. / This thesis consists of the construction of a shredder to shred discarded PLA-plastic from the 3d-printers in the workshop at Mälardalens University. The aim of this assignment was to ease the recycling process, but also enable the possibility to reuse the shredded plastic to make new filament that can be used by the 3d-printers and thereby decrease the need to purchase new filament.  To plan this project, the project group used a Gantt chart that was created during the project's infancy.   The work has consisted of evaluating existing solutions such as a granulator and a shredder in order to pick the best-suited machine to construct. During the assignment, a case study was also conducted with the aim of creating an understanding of how much force is needed to shred PLA-plastic.   In this assignment, the project group has used the evaluation method FMEA together with regulations from The Swedish Work Environment Authority to remove or minimize risks that can cause damage the machine or harm the user.   To verify the durability of the machine, FEM analysis was implemented in multiple cases with the purpose of examining safety factors and material stress under load.   The result for the work produced is presented as a CAD model in the form of a shredder together with the electronics. For the most part, the finished machine meets the pre-determined requirements except for the desired weight, which was exceeded because of the heavy worm gear that got implemented in the construction to meet the measured power demands. The work is considered to have created a foundation to develop further with innovative ideas and solutions.

Syftet med denna studie är att förstå hur hållbarhet påverkar en ny hållbarhetsinriktad råvaruleverantörs förmåga att starta relationer med kunder. Teori om relationsinitiering för uppstartsföretag har tillämpats, samt en för undersökningen skapad analysmodell. Metoden som använts är kvalitativ och inkluderar semi-strukturerade intervjuer genomförda i person och via Zoom. Viktiga utmaningar som framkom i studien är dels att hitta en partner med matchande hållbarhetstänk som vill investera och engagera sig i materialtestning tillsammans, men framförallt att testningen behöver vara framgångsrik för att initieringen ska kunna resultera i en framtida affärsrelation. När hållbarhet står i fokus är slutsatsen att priset på råvaran spelar mindre roll för kunden. Dock kan kunder komma att bli mer priskänsliga framöver, särskilt om fler konkurrenter till råvaruleverantören gör sig hörda. Analysen förbättrar den nuvarande kunskapen om relationsinitiering av nystartade och särskilt hållbara råvaruföretag, och demonstrerar tillvägagångssätt som liknande aktörer skulle kunna anamma på grund av sin unikhet och flexibilitet.

I denna studie undersöks om Sandvik Coromants skärtillverkningsprocess i Gimo släpper ut mikroplaster och i sådana fall hur detta kan förhindras. Källan som utreds är de plastskärbärare som skären är placerade på under delar av tillverkningsprocessen. Definitionen för mikroplaster varierar men generellt är det plastpartiklar med en diameter mindre än 5 mm. En del plastpartiklar tillverkas i storlek inom definitionen för mikroplast redan från början men den främsta källan till utsläpp i Sverige kommer från nötning och vittring av större plastföremål. Mikroplaster hamnar ofta i haven där de återfunnits i allt från zooplankton till fisk. Hur stor påverkan detta har på olika arter är tämligen okänt men studier visar att mikroplaster kan adsorbera toxiska ämnen.  Sandvik Coromant har ett internt reningsverk som inte är kopplat till det kommunala ledningsnätet och tar sitt industrivatten från den närliggande Gimodammen. Innan vattnet går till fabriken renas det i ett nanopartikel-filter så föroreningar från sjön inte skadar industrimaskinerna. Reningsverket kan ta emot upp till 20 m3/h och detta vatten kommer från flera olika delar av industrin. I reningens första steg regleras vattnets pH-värde innan lämpligt flockningsmedel tillsätts. Efter detta steg skickas vattnet till lamellsedimenteringen där vatten flödar upp mot en platå och partiklarna i vattnet sedimenterar med hjälp av gravitationen. Flockade och sedimenterade partiklar pressas till slamkakor som därefter skickas på deponi. Det renade vattnet släpps sedan ut i den närliggande Olandsån.  Enligt Sandvik Coromant kan plast försvinna från skärbärarna under blästringen, ett processteg där blästringsmedel med högt tryck blåses mot skären. Enligt Sandvik Coromants egna mätningar som projektgruppen ej tagit del av så kasseras skärbärarna efter ca 25-50 användningar, då skärbärarnas vikt minskat med ungefär 50 gram. Studiens resultatdel består till stor del av rekommendationer av praktiska studier som bör genomföras. Vattenprovtagning behöver utföras och undersökas för att fastställa om det finns mikroplaster i det använda vattnet och om dessa fångas upp i den befintliga reningen eller ej. Är mikroplasterna tillräckligt små kommer inte lamellsedimenteringen kunna rena vattnet från partiklarna och om vattenproverna bekräftar detta behöver ett filter installeras. Olika lösningar för rening har viktats mot varandra utifrån sex kriterier där ultrafilter visade sig vara det bästa alternativet. Med ett ultrafilter renas vattnet genom membranfiltrering och partiklar ned till 10 nm sorteras ut. Ett annat förslag för att minska nötningen på skärbärarna är att det genomförs en viktstudie där skärbärarna vägs efter var tredje cykel, för att kunna fastställa om viktbortfallet ökar med ökad användning. Om så är fallet kan antalet cykler skärbärarna används innan förbränning minskas ned så att de byts ut tidigare. Den mest effektiva lösningen som skulle garantera att det eventuella utsläppet av mikroplaster upphörde är om materialet i skärbärarna skulle bytas ut till ett biologiskt nedbrytbart alternativ. Möjligheterna till detta har undersökts i denna studie, men i nuläget har inget likvärdigt alternativ som uppfyller alla krav kunnat presenteras.

Trädgårdsdammen utgör en naturlig oas där både människor och djur kan söka vila och skydd. Den lugna miljön eller innovativa vattenleken skänker observatören både glädje och inre lugn. Idag finns det en uppsjö av material och hjälpmedel på marknaden för att konstruera dammar och vattensystem. Men informationen om materialen och produkternas ursprung och tillverkningsprocess är inte lika lätt att få tag på och därför ämnar jag med denna uppsats ge en övergripande bild av de vanligaste materialen som används vid konstruktion av trädgårdsdammar. De material som tas upp i jämförelsen är bentonit, betong, polyeten, polyvinylklorid och syntetgummi. Materialen jämförs därefter utifrån sina respektive koldioxidutsläpp från råvarukällor till färdiga dammaterial eller produkter. Målet är således att på ett överskådligt sätt påvisa de olika materialens klimatpåverkan. Resultatet visar att de dammdukar som baseras på olja och gummi påverkar miljön mindre i form av koldioxidutsläpp, vilket beror på att det krävs mindre material för att anlägga en trädgårdsdamm med dessa material jämfört med bentonitlera och betong. Detta kan dock i viss mån vägas upp av de respektive materialens hållbarhet på längre sikt.

Detta examensarbete handlar om att ta fram ett koncept på alternativa borstar och en bottenplåt i alternativt material för Weda W50. Anledningen till detta är att dagens borstar kräver ständig och noggrann rengöring för att inte haverera samt att bottenplåten orsakar elektrolytisk korrosion på resterande komponenter. För att kunna uppnå godtagbara resultat har metoder som idégenerering, materialsökning, modellering samt prototypframtagning använts. I genomförandefasen har tester utförts för att få en demonstration på hur de slutgiltiga komponenterna kommer att fungera i praktiken. Efter en avslutad genomförandefas blev resultatet fasta borstar med omdesignade länkarmar samt en bottenplåt i ABS-plast, vilket presenterats med både 3D-modellering och i fysisk komponent. Därmed har målen och syftet med detta examensarbete uppfyllts. / The purpose of this thesis is to examine and generate alternative concepts for the pool brushes and bottom plates used in the W50 underwater cleaning robot. The reason is that the current rotating brushes used on the W50 require thorough and consistent servicing to function as advertised, the other cause is that the bottom plate is produced in stainless steel which causes electrolytic corrosion on the surfaces of other components that are made in aluminum. Brainstorming, material research, 3D-modeling and prototyping were used to achieve tangible results. Several tests were conducted during the execution phase to give a live demonstration of how the final product is meant to perform. The results of the execution phase became fixed brushes for the W50, redesigned control arms and a bottom plate in ABS plastic. The results of this thesis work were demonstrated with the help of both 3D-modeling and physical models. Finally, the goals and purposes of this thesis were achieved.

Antalet personer som skadas bland golvläggare är ca 1.5 % per år och de skador som uppkommer är hand och knäskador. Det är inte den grupp inom byggindustrin som har störst skadefrekvens men endast en låg andel klarar av att arbeta ända till pensionen.  Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av arbetsmiljön för golvläggare, och ta fram brister och förslag på förbättringar. Det har gjorts efter önskemål från Golvbranschen Öst och Lars Johnsson som under lång tid sett problem i branschen.  Jag har gjort intervjuer med golvläggare och leverantörer (se sidan 34) och observationer på arbetsplatser, tagit fram statistiskt underlag från arbetsmiljöverket över skador och gjort litteraturstudier på forskning inom området. Jag kom fram till att arbetsskador framför allt orsakas av dåligt anpassad skyddsutrustning och även golvmaterial levererade i för stora förpackningar. Golv levereras i längder som är svåra att hantera manuellt och väger ofta hundratals kilo. Därför blir hjälpmedel som bygghissar mycket viktigt för att förebygga arbetsskador, trots att dessa ofta plockas bort i förtid. Det finns mycket som kan förbättras på området, bland annat bättre anpassad utrustning och golv/mattbeläggning som levereras i mindre storlekar och vikter. / Yearly injuries among flooring contractors caused from work are 1.5 %. And the most common body part to be injured is hand and knee. This group is not the most injured in the building industry but a very low percent manage to work until retirement. The purpose of this essay has been to give a view of the working environment in this industry, with deficiencies and improvement possibilities. The method has been interviews and observation studies at construction places, processing of statistics from Swedish work environment authority and literature studies of research in the area. The findings made was that injuries mostly are caused by badly adapted safety equipment and extremely heavy building material with very high weight. Limitations in working environment when building elevators is taken away too early also causes problems. Work is often done with piecework pay and this induce higher speed and increase risk of injuries. Today many areas can be improved, for example safety equipment and size/weight of building material.

På grund av ökad användning av plast har biobaserade polymerer som förpackningsmaterialfått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av miljöhänsyn. Flera proteinmaterial, t.ex.vetegluten har varit i fokus för betydande forskning kring ny biobaserad plast och resultatenär lovande. Det idag stora intresset för biobaserad och miljövänlig plast beror påväxthuseffekten från konventionell petroleumbaserad plast. Ett proteinmaterial från undersöktes här för dess plastmaterialegenskaper. Proteinrenheten varca. 65%. Filmerna skapades genom att först mala proteinflingorna till ett fint pulver ochblanda det med glycerol. Glycerolhalten var 30 %. Därefter varmpressades materialet. För atttesta plasten användes flera tekniker och metoder. TGA, DSC, FT-IR, WVTR, OTR ochdragprovning. I allmänhet var materialet relativt svagt. Liksom de flesta proteinplaster hadedet också dåliga vattenbarriäregenskaper, men hade relativt goda syrebarriäregenskaper. Sammanfattningsvis är det ett material som kan ha en ljus framtid eftersom det är tillverkat avbiomassa istället för petroleum, vilket innebär att det är mer miljövänligt. Med modifieringkan det bli en bra plast för flera ändamål. / Due to increase use of plastics, bio-based polymers as packaging materials have garneredmuch attention in recent years due to environmental concerns. Several protein materials, e.g.wheat gluten, have been in focus for significant research towards new biobased plastics andresults are promising. Bio-based and environmentally friendly plastics gather much interestand attention today due to the green-house generating effects of conventional petroleum-basedplastics. A protein material was investigated here for its plastic material properties. The protein puritywas ca. 65 %. The films were created by first grinding the protein flakes to a fine powder andmixing it with glycerol. The glycerol content was 30 %. The material was subsequently hotpressed.To test the plastic, multiple techniques and methods were used. TGA, DSC, FT-IR, WVTR,OTR and tensile testing. In general, the material was relatively weak. As most protein plasticsit had also poor water barrier properties, however it had relatively good oxygen-barrierproperties. In conclusion it is a material that could have a bright future as it is made from biomass insteadof petroleum, which means that it is more environmentally friendly. With modification andimprovement, it can be a good plastic for several applications in future.

År 2022 genomfördes en plockanalys på Biomedicinskt centrum, BMC, i Uppsala för att bland annat studera mängd och sorts plast som behandlas vid källsortering. Fastighetsägaren Akademiska Hus har som övergripande mål att nå klimatneutralitet år 2035 och arbetar mot detta med andra lokala aktörer i fokusgruppen Jakten på plasten. Fokusgruppen är ett forum där olika aktörer kan mötas för att öka uppmärksamhet kring källsortering och återvinning. Plockanalysen visade att det finns möjlighet till förbättring kring återvinningen av plast. Denna rapport ämnar studera hur källsorteringssystemet ser ut idag och vilka orsaker som ligger till grund för att plast sorteras ut felaktigt. I slutsatserna från plockanalysen lyftes frigolit fram som särskilt problematisk. Den skickas enligt instruktion som restavfall, vilket beror på frigolitens skrymmande egenskaper och bristande möjligheter till liknande komprimering som övrigt plastavfall. I containern för restavfall finns en komprimator som lämpar sig bättre för frigolit. I rapporten har extra fokus lagts på just frigoliten och alternativa lösningar till återvinning har studerats utifrån deras klimatnytta.  I en enkätundersökning framkom det att medarbetare på BMC i hög utsträckning tycker att källsortering av plast är viktigt men att det inte alltid är tydligt hur plasten ska sorteras ut. Både när det kommer till riktlinjer från BMC men också utifrån osäkerhet kring vilken typ av plast det är och därav hur den ska sorteras. Förslag på lösningar till detta är att öka informationen genom att se till att all information finns tillgänglig på både svenska och engelska och grundligare information skulle kunna finnas att tillgå via exempelvis en QR-kod på sopkärlen. Om man vill förnya det visuella systemet kring återvinning skulle loggorna kunna uppdateras utifrån ett standardiserat nordiskt system som Avfall Sverige varit med att ta fram. Om frigolit skickas till materialåtervinning istället för energiåtervinning skulle klimatnyttan bli cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per år. Transporten har en relativt liten inverkan på klimatnyttan medan återvinningen av frigoliten spelar större roll. Därför kan det finnas intresse av att skicka frigolit till materialåtervinning, även om detta inte kan göras lokalt likt energiåtervinning. Kostnader för de olika alternativen har ej jämförts men en komprimeringsmaskin skulle kunna minska frigolitens volym med upp till en faktor 50. En sådan maskin skulle troligtvis kosta mer jämfört med att, som nu, sortera ut frigoliten i restavfall. Med alternativet att komprimera frigolit skulle transportutgifter kunna minskas.  Som framtida steg skulle djupare samarbeten mellan producenter, användare och återvinnare kunna utvecklas för att hitta lösningar som fungerar för samtliga aktörer i kedjan. Jakten på plasten lämpar sig för detta där Akademiska Hus kan knyta band till andra företag med liknande behov för att tillsammans hitta kostnadseffektiva lösningar på exempelvis uppsamling och transport av frigolit för att öka attraktiviteten kring materialåtervinning jämfört med energiåtervinning.

The use of continuously reinforced thermoplastics have increased in recent years andoffer some significant advantages over their thermoset counterparts. The utilizationof these materials is however still limited due to the labour intensive processingand manufacturing. In the first part of this thesis, the aim is to investigate howcontinuously reinforced thermoplastics can be used in high volume manufacturingof complex components, specifically when combined with injection moulding. Thesecond part will attempt to develop a conceptual manufacturing process and designof a demonstrator part and perform a structural analysis of the component.To answer the first question, an extensive literature study on continuous fibre materialsand thermoplastics was conducted along with research on established and newlydeveloped manufacturing methods such as automated tape laying and fibre placement,tailored fibre placement and 3D printing combined with injection overmoulding. Theconceptual manufacturing process of the demonstrator part was then based on thisresearch and the design was modeled in using finite element analysis.The results shows that continuously reinforced thermoplastics can be used forhigh volume manufacturing of complex components when combined with injectionmoulding. While some of the processing methods are still in an early developmentstage, the techniques have been tested and implemented. The structural analysis of thedemonstrator part shows that the design can withstand the maximum external loadsthus and provide proof of concept. / Användningen av kontinuerligt fiberarmerade termoplaster har ökat under de senasteåren och erbjuder en del betydande fördelar jämfört med armerade härdplaster.Användningen av dessa material är dock fortfarande begränsad på grund av dearbetsintensiva bearbetnings- och tillverkningsmetoderna. I den första delen av dettaexamensarbete är syftet att undersöka hur kontinuerligt fiberarmerade termoplasterkan användas vid tillverkning med hög volym av komplexa komponenter , speciellti kombination med formsprutning. Den andra delen av arbetet kommer att försökautveckla en konceptuell tillverkningsprocess och design av en exempeldel och utföraen strukturell analys av komponenten.För att besvara den första frågan genomfördes en omfattande litteraturstudie omkontinuerliga fibermaterial och termoplaster samt om etablerade och nyutveckladetillverkningsmetoder som automatiserad tejpläggning och fiberplacering,skräddarsydd fiberplacering och 3D-skrivning kombinerat med formsprutning.Den konceptuella tillverkningsprocessen av exempeldelen baserades sedan pålitteraturstudien och designen modellerades och analyserades med finitaelementmetoden.Resultaten visar att kontinuerligt fiberarmerade termoplaster kan användas förhögvolymtillverkning av komplexa komponenter i kombination med formsprutning.Medan några av bearbetningsmetoderna fortfarande är i ett tidigt utvecklingsskede såhar teknikerna testats och implementerats. Den strukturella analysen av exempeldelenvisar att konstruktionen kan motstå de maximala belastningarna och påvisar på så sättgenomförbarhet.

Studien baseras på en målkonflikt mellan att vilja ha en giftfri miljö och samtidigt sträva mot ett mer cirkulärt samhälle. Polyvinylklorid (fortsättningsvis PVC-plast) kan innehålla farliga ftalater som i för stor mängd kan vara skadliga för hälsa och miljö både under användning och återvinning. REACH-förordningen reglerade ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP i PVC-plast år 2015 genom att kräva tillstånd för att få använda dessa ftalater vid tillverkning av produkter inom EU. Den förändrade material-kompositionen leder till att den nytillverkade PVC-plasten skiljs från den äldre som producerades innan lagförändringen 2015. Målet att sträva mot ett mer cirkulärt samhälle genom att återvinna mer PVC-plast hindras av målet att skapa en giftfri miljö eftersom den äldre PVC-plasten innehåller förbjudna ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur denna målkonflikt påverkar återvinningen av PVC-plast inom byggsektorn.  För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och sex intervjuer har genomförts med personer från Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (fortsättningsvis IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet och BASTA.  Resultatet av studien är att ingen av de intervjuade anser att plasten varken måste ersättas eller förbjudas. De anser snarare att politiken och de vetenskapliga belägg som finns måste diskuteras mer samtidigt som kraven på miljömärkt PVC-plast måste öka för att kunna säkerställa en hållbar hantering. För att kunna öka den cirkulära ekonomin är ett förslag att implementera loggböcker där byggföretagen kan redogöra för det material som används under byggskedet, detta skulle då öka spårbarheten och därmed möjligheterna för återvinning. / The study focuses on the emerging policy conflict between a non-toxic or a toxic-free environment and a circular economy. Polyvinyl chloride (PVC plastic) contains phthalates which in excessive amounts can be dangerous to the health and the environment. Problems arise when PVC plastic is to be recycled and these phthalates spread into nature. The REACH regulation has controlled the phthalates DEHP, DBP, BBP and DIBP in PVC plastic since 2015. REACH regulates the phthalates by requiring a permit to use them for the manufacture of products within the EU. The changed material composition leads to the newly manufactured PVC plastic being separated from the older plastics that were produced within the law change in 2015. The goal of striving for a more circular economy by recycling more PVC plastic interferes with the goal of creating a toxic-free environment, since the older PVC plastic contains the now regulated substances. The purpose of the study is to investigate how this goal conflict affects the recycling of PVC plastic in the construction sector.  A qualitative method has been used for the study and six interviews have been conducted with people from the Innovation and Chemical Industries in Sweden (IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Swedish Environmental Institute and BASTA.  The result of the study is that none of the interviewed is of the opinion that the PVC plastic must be replaced or banned. Although they do believe that the policy and scientific evidence that exists must be discussed more, while requirements for eco-labeled PVC plastic must be required to be able to establish a more sustainable management. In order to increase the circular economy, one proposal is to implement logbooks where construction companies can account for the material used during the construction phase, which would then increase traceability and thus the possibilities for recycling.