Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012. Författarna har utifrån insamlad kvantitativ och kvalitativ data utfört beräkningar och sammanställt resultatet i form av tabeller och figurer. Fondernas fastighetsportföljer har även utvärderats utifrån ett externt jämförelseindex, IPD-index. Studien undersöker även buffertfondernas diversifieringsstrategi ur ett agent-principalperspektiv för att kunna utvärdera huruvida fastighetsinvesteringarna som ett diversifieringsverktyg är till gagn för alla blivande och nuvarande pensionärer.Studiens resultat visar att alla fyra undersökta AP-fonders fastighetsportföljer vuxit under 2003-2012 och att deras andel av totalportföljen ökat. Fastighetsportföljernas genomsnittliga utfall under perioden har samtliga överträffat utfallen för totalportföljerna exklusive fastighetsportfölj. Effekten av fastighetsportföljernas utfall på totalportföljen har dock inte inneburit att fastighetsportföljernas bidrag signifikant har gjort att det totala utfallet blivit procentuellt högre. Denna förhållandevis marginella påverkan kan delvis förklaras med att fastighetsportföljernas storlek varit så liten och att AP-fonderna enligt beskrivna teorier troligtvis är underinvesterade i tillgångsslaget fastigheter. Vid jämförelse med IPD-index presterar AP-fondernas fastighetsportföljer under2003-2012 bättre än det jämförande indexet, vilket i sig skulle innebära att målsättningen om att AP-fonderna i sina utfall ska avvika positivt från jämförande indexförvaltning är uppfyllt.Sett ur ett agent-principalperspektiv visar studiens resultat att den diversifieringsstrategi som AP-fonderna kommunicerar; att låta fastighetsportföljerna växa för att uppnå diversifieringsvinster, är en i praktiken framgångsrik strategi som gagnar alla blivande och nuvarande pensionärer. Detta sagt med den reservation att fastighetsportföljernas avkastningsbidrag till och påverkan på totalportföljen procentuellt varit marginell och att strategin därför inte i nuläget kan definieras som tydligt framgångsrik på grund av fastighetsportföljernas storlek.

Sammanfattning Introduktion: Sverige har en lång tradition av olika pensions system, så tidigt som 1914 blev det första sy-stemet implementerat. Systemet har blivit förändrat åtskilliga gånger och 1998 infördes Premie Pensions (PPM) systemet. PPM är en blandning av ett distributionsbaserat system och ett fondbaserat system. 16 procent av en individs inkomst är bundet till det distribu-tionsbaserade systemet för att kunna finansiera dagens pensioner. 2,5 procent av en indi-vids inkomst är låst till det fondbaserade systemet och kan investeras av individen i olika fonder. PPM systemet har blivit utsatt för mycket kritik eftersom tidigare studier påvisat att flertalet svenskar inte gör aktiva fondval samt att de har otillräcklig kunskap. Diversifiering förklaras bäst genom talesättet; att inte placera alla ägg i samma korg. Diver-sifiering är ett mått på hur väl en investerare lyckats sprida risken i sin portfölj genom att fördela tillgångarna i olika sorters värdepapper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida svenskens pensionsportfölj inom PPM är diversifierad. Detta syfte valdes för att ingen tidigare studie med ett likadant syfte genomförts samt där-för att risken med att inneha en dåligt diversifierad portfölj kan vara stor. Metodval: En kvantitativ ansats har använts i denna uppsats då syftet med den är att dra slutsatser ba-serat på en stor urvalsgrupp. Andrahandsdata emottaget från PPM har uteslutande använts för att genomföra den empiriska studien. För att underlätta studien har en viss begränsning av information gjorts. I studien har ett urval av 100 individer samt 50 fonder använts. En avgränsning är att endast fonddata för de tre senaste åren använts. Trots dessa tillkorta-kommanden hävdar författarna att en hög validitet och reliabilitet har uppnåtts i uppsatsen. Slutsats: Efter att ha jämfört individernas portföljer mot efficient frontier, har åtskilliga resultat uppdagats som påvisar samma slutsats; att svenskens pensionsportfölj inom PPM är dåligt diversifie-rad. Handlingsplan för ansvariga: Att genomföra vidare studier med syfte att få mer kunskap om varför portföljerna är dåligt diversifierade samt implementera dessa resultat av studien i praktiken. / Introduction: Sweden has a long tradition of pension systems, as early as 1914 was the first system implemented. The system has been changed a number of times and in 1998 was the Premium pension authority (PPM) system introduced. PPM is a mixture of a distribution-based system and fund-based system. 16 per cent of an individual’s income is devoted to the distribution-based system for financing today’s pensions. 2.5 per cent of an individual’s income is looked in the fund-based system and can be invested by the individual in different funds. The PPM system has been a target for much criticism since earlier studies has shown that the Swedes do not make an active choice nor have the demanded knowledge. Diversification is best explained through the saying; not to place all your eggs in the same basket. Diversification is a measure of how well an investor has succeeded to spread the risk of the portfolio by allocating assets in different securities. Purpose: The purpose of this thesis is to study whether the Swedish inhabitant’s pension portfolios within the PPM system are diversified. This purpose has been chosen because no studies have been made with an identical aim and also that the risk with holding a poorly diversified portfolio is grave. Methodology: A quantitative approach has been chosen since the aim of the thesis is to draw conclusions based on large sample numbers. Solitary secondary data, received from PPM, has been used to conduct the empirical study. To simplify the study limitations of information have been made; in the study samples of 100 individuals and 50 funds have been used. A Delimitation of the study is that only fund data for the last three years has been used. Despite the scarcities of the thesis the authors claim that the thesis has high validity and reliability. Conclusions: When benchmarking the individual portfolios against the efficient frontier a number of results were revealed and they all ended up in the same conclusion that the Swede’s pension portfolio within the PPM system is insufficient diversified. Implication for management of the PPM system To conduct further studies with the aim to get knowledge; why the investments are poorly diversified and find ways to transform the suggestions of the study into practice.

Problem: Is the free cash flow a value relevant accounting measure in relation to the Swedish stock market? Objective: The aim is that by using an investment strategy to examine whether the free cash flow is an accounting measure that could be perceived as value relevant in relation to the Swedish stock market. Method: The paper is based on a quantitative survey of empirical evidence that has been collected from companies listed on the Large and Mid-Cap lists of the Swedish stock market. Theoretical Frame of reference: value relevance, cash flow, portfolio theory, drive theory Results: It was concluded that the study results conform to the Finnish survey results. The portfolio shows higher returns than the OMX index.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparare Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra. Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden.

Bakgrund och problem: I och med globaliseringen befinner sig världen i en mer och mer integrerad tillvaro där våra tidigare separerade ekonomier är mer och mer sammankopplade. Den senaste finanskrisen som startade i USA har haft kraftigåterverkan på den europeiska ekonomin. Vissa europeiska stater har dock klarat sig bättre än andra vilket får oss att fundera över varför och om fallet verkligen är sådant. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om den gemensamma valutan som vissa stater i Europa har implementerat har någon betydelse i dess förmåga att hantera och bekämpa den senaste finanskrisen 2008. Metod: Arbetet har utförts med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångsätt då vi behandlar utvalda europeiska börsindex för att beräkna nödvändiga faktorer. Dessa faktorer används sedan i utvalda modeller och teorier för att kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt. Vi har delat in börserna efter statens valuta och placerat dessa i två portföljer, portfölj 1 och portfölj 2. Portfölj 1 är de stater som är medlemmar i EMU och således har euron som valuta och portfölj 2 är de stater som står utanför valutasamarbetet. Analys & slutsats: I empirin finner vi skillnader mellan portföljerna till fördel för portfölj 2 (icke EMU-länder). Vi kan dock inte dra några konkreta slutsatser av detta då det är fler faktorer än börsutvecklingensom ligger bakom den ekonomiska utvecklingen. Det anmärkningsvärda är ändå att skillnader existerar inom dessa två grupper.

<p>Sammanfattning Introduktion: Sverige har en lång tradition av olika pensions system, så tidigt som 1914 blev det första sy-stemet implementerat. Systemet har blivit förändrat åtskilliga gånger och 1998 infördes Premie Pensions (PPM) systemet. PPM är en blandning av ett distributionsbaserat system och ett fondbaserat system. 16 procent av en individs inkomst är bundet till det distribu-tionsbaserade systemet för att kunna finansiera dagens pensioner. 2,5 procent av en indi-vids inkomst är låst till det fondbaserade systemet och kan investeras av individen i olika fonder. PPM systemet har blivit utsatt för mycket kritik eftersom tidigare studier påvisat att flertalet svenskar inte gör aktiva fondval samt att de har otillräcklig kunskap. Diversifiering förklaras bäst genom talesättet; att inte placera alla ägg i samma korg. Diver-sifiering är ett mått på hur väl en investerare lyckats sprida risken i sin portfölj genom att fördela tillgångarna i olika sorters värdepapper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida svenskens pensionsportfölj inom PPM är diversifierad. Detta syfte valdes för att ingen tidigare studie med ett likadant syfte genomförts samt där-för att risken med att inneha en dåligt diversifierad portfölj kan vara stor. Metodval: En kvantitativ ansats har använts i denna uppsats då syftet med den är att dra slutsatser ba-serat på en stor urvalsgrupp. Andrahandsdata emottaget från PPM har uteslutande använts för att genomföra den empiriska studien. För att underlätta studien har en viss begränsning av information gjorts. I studien har ett urval av 100 individer samt 50 fonder använts. En avgränsning är att endast fonddata för de tre senaste åren använts. Trots dessa tillkorta-kommanden hävdar författarna att en hög validitet och reliabilitet har uppnåtts i uppsatsen. Slutsats: Efter att ha jämfört individernas portföljer mot efficient frontier, har åtskilliga resultat uppdagats som påvisar samma slutsats; att svenskens pensionsportfölj inom PPM är dåligt diversifie-rad. Handlingsplan för ansvariga: Att genomföra vidare studier med syfte att få mer kunskap om varför portföljerna är dåligt diversifierade samt implementera dessa resultat av studien i praktiken.</p> / <p>Introduction: Sweden has a long tradition of pension systems, as early as 1914 was the first system implemented. The system has been changed a number of times and in 1998 was the Premium pension authority (PPM) system introduced. PPM is a mixture of a distribution-based system and fund-based system. 16 per cent of an individual’s income is devoted to the distribution-based system for financing today’s pensions. 2.5 per cent of an individual’s income is looked in the fund-based system and can be invested by the individual in different funds. The PPM system has been a target for much criticism since earlier studies has shown that the Swedes do not make an active choice nor have the demanded knowledge. Diversification is best explained through the saying; not to place all your eggs in the same basket. Diversification is a measure of how well an investor has succeeded to spread the risk of the portfolio by allocating assets in different securities. Purpose: The purpose of this thesis is to study whether the Swedish inhabitant’s pension portfolios within the PPM system are diversified. This purpose has been chosen because no studies have been made with an identical aim and also that the risk with holding a poorly diversified portfolio is grave. Methodology: A quantitative approach has been chosen since the aim of the thesis is to draw conclusions based on large sample numbers. Solitary secondary data, received from PPM, has been used to conduct the empirical study. To simplify the study limitations of information have been made; in the study samples of 100 individuals and 50 funds have been used. A Delimitation of the study is that only fund data for the last three years has been used. Despite the scarcities of the thesis the authors claim that the thesis has high validity and reliability. Conclusions: When benchmarking the individual portfolios against the efficient frontier a number of results were revealed and they all ended up in the same conclusion that the Swede’s pension portfolio within the PPM system is insufficient diversified. Implication for management of the PPM system To conduct further studies with the aim to get knowledge; why the investments are poorly diversified and find ways to transform the suggestions of the study into practice.</p>

Denna studie undersöker om utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad. I denna studie har den svenska kapitalmarknaden representerat en välutvecklad kapitalmarknad och avgränsningar har satts till att endast undersöka bolag som är noterade på den svenska largecaplistan. Studiens tidsperspektiv är satt till årtalen 2010-2020, då andelen utländskt kapital under denna tidsperiod har ökat kraftigt. Författaren till denna studie har inte kunnat påvisa tidigare forskning som undersöker hur utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad, utan tidigare forskning har studerat fenomentet på utvecklingsmarknader. Därmed fyller denna studie ett forskningsgap inom aktieprisvolatilitet. I denna studie representeras utländskt kapital av utländska indexförvaltare - en förenkling och generalisering av sanningen - då författaren inte har haft tillgång till data som kan påvisa en distinktion mellan de utländska- respektive inhemska ägarna. Valet av att utländska indexförvaltare, i stor utsträckning, kan antas vara en god approximation av utländskt ägande är på grund av att de utländska indexförvaltarna, BlackRock och Vanguard, tillsammans är den överlägset största ägaren på den svenska börsen. Studien inleds med att påvisa problematik kring indexförvaltning och dess potentiella effekter genom att hänvisa till tidigare genomförd forskning. Därefter presenteras det data som utgör grunden för den statistiska analys som studien utför. Studiens data utgörs av 70 stycken svenska bolag som är noterade på largecap-listan där observationer av bolagen är inhämtat per kvartal under den tidigare nämnda tidsperioden, vilket korresponderar till 44 stycken tidsperioder. Analysen genomförs genom en panel regression med Andel Utländskt Ägande, ln(Marknadsvärde), Handelsvolym och Laggad Volatilitet som förklarande variabler. Även dummy variabler för årtal av observationerna är inkluderat i modellen, detta för att inkludera observationernas tidsberoende. Responsvariablen i modellen är ln(Avkastning2), även känt som Volatilitet. Resultatet visar att panel regressionen inte kunde påvisa en statistisk signifikans mellan Andel Utländskt Ägande och responsvariabeln, Volatilitet, på den undersökta signifikansnivån, α = 5%. Variablerna Handelsvolymen och Laggad Volatilitet uppvisade ett statistiskt signifikant samband med aktieprisvolatilieten. Variabeln Handelsvolym hade en positiv koefficient, vilket innebär att ju högre handelsvolymen är desto högre blir Volatiliteten. Variabeln Laggad Volatilitet har en negativ koefficient vilket tolkas som att Volatilitet, över tid, återgår till ett långsiktigt medelvärde.

Artificiell Intelligens (AI) är ett av världens mest spännande områden idag. Även om AI har funnits sedan 50-talet är det på senare år som det verkliga genombrottet infallit då hårdvaran förbättrats avsevärt och kostnaderna minskat. Tekniken har applicerats i flertalet branscher därbland även finansbranschen. 2017 lanserades världens första fond som till fullo förvaltas av Artificiell Intelligens, Artificial Intelligence Powered Equity ETF (AIEQ), fonden förvaltas med hjälp av superdatorn IBM Watson.  Syftet med denna undersökning är att jämföra avkastningen för fonder som förvaltas av Artificiell Intelligence med fonder som förvaltas av institutionella fondförvaltare. Slutsatsen är att AI-förvaltade fonder behöver undersökas under en längre tidsperiod för att resultaten ska säkerställas. Men att vissa AI-förvaltade fonder genererar högre avkastning än institutionellt förvaltade fonder samt index. AI-förvaltare har som helhet inte bevisat varför de ska ersätta mänskliga portföljförvaltare.

Investment companies are actors that play important private- and socioeconomic roles in the business world. The purpose of this thesis is to examine investment strategies of Swedish investment companies, in terms of risk and the extent to which academic theory is employed in the process. To accomplish this, Swedish publicly listed investment companies have been sorted by size and portfolio structure. Empirical research consisting of data collection and interviews indicates that companies rarely apply theories in their entirety. Instead they are opting to 'cherry-pick' individual concepts. As active owners, companies tend to view each holding as an individual investment. By contributing to corporate governance with knowledge and experience, investment companies are able to facilitate long-term strategic growth. While both the financial industry and society as a whole have evolved, Swedish investment companies still typically rely on dated, ‘proven’ methods. / Investmentbolag är aktörer i näringslivet som fyller funktion ur såväl samhälls- som privatekonomisk synvinkel. Uppsatsens syfte är att kartlägga svenska investmentbolags investeringsstrategi med avseende på risk och huruvida man tillämpar akademisk teori inom området. För att möjliggöra detta har svenska börsnoterade investmentbolag sorterats efter storlek och portföljstruktur. Empirisk undersökning i form av inhämtad fakta och utförda intervjuer har visat att man inte använder akademisk teori med avseende på risk, dock visas att element av dessa tillämpas. Strategin som aktiv ägare handlar istället om att betrakta varje innehav som en enskild investering och med kunskap och erfarenhet i innehavens respektive ledning bidra till en långsiktig strategisk utveckling. Trots att finansbranschen och samhället utvecklats så håller man sig i svenska investmentbolag fortfarande till beprövade arbetsmetoder.

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter.