The financial crisis in 2008 was a source for asset managers to find new, different assets to optimize their portfolios. During the last couple of years the pension funds have slowly started to further invest in alternative assets, such as real estate assets. Still, these investments in alternative assets only represent a small part of the total capital of the pension funds. This study examines the investment strategies that the Swedish National pension funds are using. The purpose is to find out why they don’t invest more in real estate. The Swedish National pension funds are regulated through Swedish law with investment rules that regulate the allocation of capital. However there is no specific investment rule regarding real estate investments. The other investment rules limits the Swedish National pension funds to invest more in real estate. Nevertheless the result of this study shows how the Swedish National pension funds are positive to increase investments in real estate. The conclusion of this study pinpoints that the Swedish National pension funds investment rules should be investigated and changed. Done correctly, this change could lead to more investment in real estate in the future by the Swedish National pension funds. / Finanskrisen 2008 gav upphov till fondförvaltare att hitta nya tillgångar att investera i för att optimera sina portföljer. Pensionsfonder har i och med detta långsamt börjat öka sina investeringar i alternativa tillgångar som till exempel fastigheter under de senaste åren. Fortfarande utgör dessa investeringar i fastigheter en liten procentandel av pensionsfondernas totala kapital. Denna studie undersöker investeringsstrategierna som de svenska allmänna pensionsfonderna använder sig av och syftet med studien är att ta reda på de bakomliggande faktorerna till varför de inte investerar mer i fastigheter. Eftersom AP-fonderna är statligt ägda har de placeringsregler som reglerar hur AP-fonderna ska allokera sitt kapital. Dock finns det ingen specifik regel gällande fastighetsinvesteringar men de andra reglerna medför att AP-fonderna inte kan investera så mycket i fastigheter. Resultatet från denna studie visar ändå tydligt att AP-fonderna ser positivt på ökad allokering i fastigheter. Slutsatsen med studien är att placeringsreglerna borde kollas över och att vissa av reglerna borde ändras då det skulle kunna leda att AP-fonderna i framtiden skulle kunna investera mer i fastigheter.

In today's society sustainability has become an important subject and has an impact on various sectors. Corporations include sustainability in their corporate strategy, which further affects the field of corporate finance. This has lead to a new insight among investors to include a sustainability criterion in their investment processes. This research has investigated how Investor AB could optimize their portfolio by including sustainability criterion (ESG) and how different portfolio setups will differ from each other.  The research has been conducted utilizing Markowitz portfolio optimization described by Markowitz theory. The application of the theory has been extended with a third criterion of a weighted ESG score rating where the optimal solutions were found using the notion of Pareto optimality and quadratic programming. Different cases have been created to find how more sustainable portfolios can differ from each other. The research shows that portfolios consisting of companies with higher ESG rating do not significantly decrease the expected return but can suffer from higher standard deviation, which indicates that it is driven by assets with higher ESG score rating. The obtained results show that the portfolios obtained including the third criterion will not always obtain a value of Jensen's Alpha above zero (0) and are therefore not optimal strategies to outperform the benchmark index, SIX Return Index. A portfolio that consists of non-sustainable and sustainable assets has performed better than other portfolios that under- or overperform from the perspective of sustainability.  The conclusion is that an investor must sacrifice a higher weighted ESG score rating of its portfolio to obtain a higher expected return and less risk. An investor that aims for higher return, must exclude the sustainability criterion. / I dagens samhälle har hållbarhet blivit ett aktuellt ämne inom olika affärsverksamheter. Bolag beaktar hållbarhet i delar av sin dagliga verksamhet vilket påverkar bolagets finansiella ställning. Med tiden har investerare fått upp ögonen för hållbara investeringar. Denna studie har till syfte att undersöka hur Investor AB kan optimera sin portfölj genom att inkludera kriterierna för miljö, samhälle/social och bolagsstyrning (ESG). Vidare har studien till syfte att undersöka hur framtagning enligt olika portföljer kan skilja sig åt.  Undersökningen har genomförts med hjälp av Markowitz teori om portföljoptimering. Tillämpningen av teorin har utvidgats med ett tredje ESG kriterium i optimeringsproblemet baserat på teorin om Pareto-optimala lösningar och optimeringslära. Olika portföljer har skapats för att undersöka hur mer hållbara portföljer skiljer sig från varandra. Studien visar att bolag med krav på högre ESG ranking i en portfölj inte kommer att minska förväntade avkastningen, däremot kommer standardavvikelsen att öka. Genom att optimera sin avkastning och samtidigt ta hänsyn till en portföljs hållbarhet har det visats sig i portföljutvecklingen att det inte är möjligt att nå högre avkastning än jämförelse indexet, SIX Return Index.  Slutsatsen är att investare riskerar andra preferenser såsom avkastning i de fall de ska inkludera en ytterliggare hållbarhetsfaktor i sin investeringsprocess. Investor ABs portfölj bygger dock sin förväntade avkastning på dem mer hållbara bolagen eftersom förväntad avkastning inte minskar avsevärt när ett hållbarhetskriterium inkluderas. Om en investerare önskar en högre avkastning bör de inte inkluder en hållbarhetskriterium.

Hållbarhet är en trend på aktie- och fondmarknaden som ökat markant under de senaste åren.Det råder fortfarande en viss osäkerhet huruvida prestationen mellan hållbara ochtraditionella fonder skiljer sig. Tidigare forskning har visat på att hållbara fonder bättre klararav perioder präglade av osäkerhet och risk.Syftet med denna kvantitativa studie är därför att jämföra prestationen för svenska hållbarafonder med svenska traditionella under olika marknadsförhållanden. Hela studieperioden ärmellan år 2017-2023 och urvalet är totalt 13 hållbara fonder och 24 traditionella fonder.Resultatet presenteras med hjälp av deskriptiv statistik och en regressionsanalys.Studien gav ett varierande resultat vid olika perioder. Den första perioden visade inte någonstörre skillnad mellan fonderna, medan det under de två senare perioderna påvisades atthållbara fonder presterat bättre än traditionella. Sammanfattningsvis indikerar studien attunder perioder av osäkerhet och risk tenderar hållbara fonder att prestera bättre äntraditionella. Studien identifierar en positiv men inte särskilt stark korrelation mellanhållbarhetsbetyg och riskjusterad avkastning för fonderna. Detta antyder att fondernasprestation inte helt kan förklaras av deras hållbarhetsmått och vidare studier krävs för attförstå de bakomliggande faktorerna som kan påverka fonders prestation. / Sustainability has become a growing trend on the stock- and fund market throughout therecent years, although there is still some uncertainty on how the performance differs betweensustainable funds/stocks and more traditional funds/stocks. Previous research have shownthat sustainable funds show greater accomplishment in coping with periods of uncertainty andrisk.The purpose of this qualitative study is thereby to compare the performance of Swedishsustainable funds, with the performance of Swedish traditional funds. The study’s periodspans between the years 2017 and 2023. The selection contains a total of 13 sustainable fundsand 24 traditional funds. The result is presented with the help of descriptive statistics andregression analysis.The result of this study produced varying results across different periods, with the initialperiod showing no significant difference while the latter two periods indicated betterperformance by sustainable funds. Shortly summed up, the study shows that in periods ofuncertainty and risk, the sustainable funds appear to perform better than the traditional funds.The study identifies a positive, but not a particularly strong correlation between sustainabilityrating and risk-adjusted return for the funds. This means that the performance cannot alone beexplained by their sustainability rating, and more studies need to be done to understand theunderlying factors that may have an impact on fund performance.

Aktiemarknaden har blivit allt mer tillgänglig med åren och mer förutsägbar i takt med digitaliseringen, vilket gynnar de yngre investerarna. Överlag uppvisar Generation Z en högre närvaro på marknaden, vilket kan bero på den ökade tillgången till information som leder till en ökad aktivitet inom investeringar. Studien syftar till att undersöka hur Generation Z investerar jämfört med Millennials, Generation X och Baby Boomers samt att identifiera möjliga faktorer som påverkar utfallet av deras aktieportföljer.Studien tillämpar en kvantitativ metod som följer en deduktiv ansats. Hypoteser formuleras med utgångspunkt ur teorier som Modern portföljteori, risktolerans kopplat till ålder och Investor Attention. Fenomenet undersöks genom att samla in data via enkäter. Enkäten distribueras till studiens målgrupp som är Generation Z i Sverige, genom ett bekvämlighetsurval. Vidare ställs sekundärdata mot primärdata för att diskutera hur faktorer som påverkan av andra investerare och uppskattad risktolerans skiljer sig mellan generationerna. Sekundärdatan behandlas genom att genomföra en deskriptiv innehållsanalys, där innehållet sedan presenteras som kategorier i resultatet. Genom sekundärdata presenteras även portföljvärdet för Generation Z, Millennials, Generation X och Baby Boomers. / The stock market has become increasingly accessible over the years and more predictable with the advancements in digitalization, benefiting younger investors. Overall, Generation Z shows a greater presence in the market, which could be attributed to the increased access to information leading to heightened investment activity. The study aims to examine how Generation Z invests compared to Millennials, Generation X and Baby Boomers, and identify possible factors influencing the outcomes of their stock portfolios. The study applies a quantitative method following a deductive approach. Hypotheses are formulated based on theories such as Modern Portfolio Theory, risk tolerance linked to age, and Investor Attention. To investigate the phenomenon, data is collected through surveys. The survey is distributed to the study's target group, which is Generation Z in Sweden, through convenience sampling. Furthermore, secondary data is compared to primary data to discuss how factors like the influence of other investors and perceived risk tolerance differ among generations. Secondary data is processed by conducting a descriptive content analysis, where the content is then presented as categories in the results. The secondary data also presents portfolio values for Generation Z, Millennials, Generation X, and Baby Boomers.

<p>Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag. </p><p>Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering. </p><p>Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget. </p><p>Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer. </p><p>Resultat: Företagsledningens kompetens, strategi, varumärken och marknadspsykologi är de mekanismer som har en mycket storinverkan på marknadens värdering av förhoppningsföretag, jämte användandet av relativvärdering och ett omfattande tillämpande av portföljteori.</p>

Bakgrund: Företag utan vinst, historia och jämförelseobjekt är svåra att värdera med traditionella värderingsmetoder. Debatten kring detta problem har den senaste tiden varit livlig, inte minst gällande internetföretag. Syfte: Identifiera de mekanismer som i huvudsak påverkar marknadens aktörers värdering av förhoppningsföretag, samt förklara hur mekanismerna påverkar aktörernas värdering. Avgränsningar: Vi studerar inte hur mekanismerna rankas av aktörerna eller hur vi ska kunna fastställa hur mycket de påverkar värdet på företaget. Genomförande: Intervjuer har förts med fem professionella aktörer. Resultat: Företagsledningens kompetens, strategi, varumärken och marknadspsykologi är de mekanismer som har en mycket storinverkan på marknadens värdering av förhoppningsföretag, jämte användandet av relativvärdering och ett omfattande tillämpande av portföljteori.

Bakgrund: Småbolagseffekten påvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt småbolag genererade högre avkastning än stora bolag under samma period. Effekten syntes även stabil över tiden vilket ej är förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH). Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påvisbar småbolagseffekt påNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i så fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvärdering av småbolagsaktier framgångsrikt kan användas för att generera överavkastning. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssätt. Behövd datasamlas in och sammanställs för att sedan användas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat på prestation. Slutsats: Studien  har  ej  kunnat  påvisa  en  småbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en småbolagseffekt kunnat påvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvärdering av småbolagsaktier genererar både absolut och riskjusterad överavkastning jämfört med studiens småbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX). Så kallade värdebolag, det vill säga bolag med låga värden på P/BV-, P/E- och P/S-talen, är de som genererat högstavkastning. / Background: The small firm-effect was first demonstrated by Banz (1981) and Reinganum (1981) who found that small caps generated higher returns than large companies during the same period. The effect also seemed stable over time, which is not compatible with the Capital Asset Pricing Model (CAPM) and the efficient market hypothesis (EMH). Aim: The purpose of this study is to examine whether there is any evidence of a small firm-effect on Nasdaq OMX Stockholm and whether it in such case has been constant over the study period. Furthermore, the study aims to examine whether relative valuation of small caps can be successfully used to generate excess returns. Methodology: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. The required data is collected and compiled and then used to create portfolios which are then studied and analyzed based on their respective performance. Results: The study has not been able to detect a small firm-effect throughout the study period. During the boom, however, a small firm-effect could be detected. Furthermore, this study has shown that relative valuation of small caps generates both absolute and risk adjusted excess returns compared to the market index (AFGX). So called value stocks, companies with low values on the P/BV, P/E and P/S multiples, are the ones that generated the highest returns.

Purpose: The study examines the risk a rising from the acquisition of shares, and its relation to the expected return. We would like to see how a high-risk portfolio is related to a low-risk portfolio. Although studying the portfolios annual performance. Theory: The theories that have been used in the study are, Capital asset pricing model, CAPM and portfolio theory. Method: The study is based on a quantitative method, the time interval is from 2008 to 2010.The annual reports, historical stock prices for companies and the index are used to perform calculations based on the essay theories. Conclusion: The beta value has positive liner correlation with the expected return. When there are bad times in the world, the companies are negatively affected regardless of industry. The Portfolios developed in the same direction during the time period. / Syfte: Studien undersöker riskens förhållande till avkastningen som uppstår vid investering i aktier. Även hur en högriskportfölj förhåller sig till en lågriskportfölj samt portföljernas årliga utveckling. Teori: De teorier som använts i undersökningen är, Capital assets pricing model– CAPM och portföljteori. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod. Tidsintervallet är från år 2008 till 2010. Årsredovisningar, historiska aktiekurser för bolagen samt index används för att kunna genomföra uträkningar som baseras på uppsatsen teorier. Slutsats: Betavärdet har ett positivt linjärt samband med den förväntade kurstillväxt. Vid dåliga tider i världen drabbas alla bolag negativt oavsett bransch. Portföljerna utvecklades i samma riktning under tidsperioden.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv. Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering. Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare.

For a little over twenty years, the niched asset class catastrophe bonds have existed. Despite of their now relatively long existence, they are still unknown to many and are usually only available for large, institutional investors, mainly within the insurance market, pension funds and hedge funds. Catastrophe bonds differ from traditional assets for many reason, the main one being the risk dependent of a predetermined event within a geographic area, such as an earthquake in Tokyo or a hurricane in Miami. Because the risk is dependent of other factors than traditional asset classes, there is a widespread knowledge of the possibilities to diversify the portfolio by investing in catastrophe bonds, which have a low covariance with other assets in the portfolio. Other asset classes who have similar characteristics have proved to be hedge funds, real estate, infrastructure and agriculture. The lack of competence some people have worried about investors have to be able to invest in these niched asset classes have been found to be relevant for all asset classes, not just these non-traditional assets. Also, it is always difficult to know when an investor is taking more risk than they are being compensated for, moreover this is individual for all investors. Lastly, catastrophe bonds contribute with public welfare in addition to the economic advantage; catastrophe bonds show low volatility and high returns while raising capital to help regions affected by natural catastrophes. / I drygt tjugo år har nu det speciella tillgångsslaget katastrofobligationer funnits, trots detta är det relativt okänt och anses vara en investering endast för de stora aktörerna inom främst försäkringsbranschen, pensionsfonder och hedgefonder. Katastrofobligationer skiljer sig från traditionella tillgångsslag av en rad anledningar, den främsta för att risken beror på en fördefinierad händelse inom ett geografiskt område, såsom en jordbävning i Tokyo eller en orkan i Miami. Tack vare att risken beror på andra faktorer än klassiska tillgångsslag finns en bred vetskap inom branschen att detta är ett enkelt sätt för att skapa diversifiering i portföljen och katastrofobligationer har låg samvariation med övriga tillgångar i portföljen. Andra tillgångsslag som har liknande egenskaper och också skapar diversifiering har visat sig vara hedgefonder, fastigheter, infrastruktur och jordbruk. Det kan konstateras att det är svårt att avgöra om det faktiskt föreligger en kunskapsbrist för specifikt katastrofobligationer eller om detta gäller tillgångar, likväl som det ofta är en subjektiv bedömning ifall den risk som tas också blir kompenserad tillräckligt. Slutligen bidrar obligationerna med en viss samhällsnytta utöver den ekonomiska nyttan, katastrofobligationer uppvisar låg volatilitet och hög avkastning samtidigt som att de frigör kapital för katastrofdrabbade områden.