Syftet med studien är att undersöka hur framställningen av femininitet och sexualitet hos unga tjejer porträtteras och hur denna porträttering kan kopplas till myter i samhället gällande femininitet och sexualitet. Detta med utgångspunkt i frågeställningarna: ”Vilka myter om unga tjejers femininitet och sexualitet framträder i filmen Snyggingar utifrån huvudkaraktären Amy?” och ”Hur iscensätts dessa myter i filmen och vilka betydelser får det för hur unga tjejers femininitet och sexualitet porträtteras?”. Studien kommer att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom den feministiska teorin vilka är objektifieringsteorin, Lolita, den manliga blicken och den kvinnliga blicken. Ramverket består dessutom av semiotiska analysverktyg som bland annat denotation, konnotation och myt. Den semiotiska och kvalitativa innehållsanalysen utfördes på totalt fyra scener från filmen Snyggingar från 2020.    Resultatet visade att filmens porträttering av karaktärerna, kameravinklarna, mise–en–scéne och hyperboler används som verktyg för att belysa problematiken kring objektifiering och sexualisering av unga tjejer. Filmen åskådliggör utifrån framställningen av karaktärerna även de krav och förväntningar som ställs på unga tjejer utifrån samhällets normer och värderingar. Amy porträtteras med en nästintill konstant strävan efter att nå den kvinnliga femininiteten och sexualiteten men hennes barnsliga beteende återspeglas även till viss del.

Följande studie undersöker sportföretags användande av stereotypiskt och icke-stereotypiskt innehåll på Instagram. Syftet är att ta reda på hur konsumenter reagerar på olika typer av innehåll samt hur dessa uppfattningar påverkar företagets image. I samband med detta undersöks hur företag kan utnyttja interaktion via Instagram för att kartlägga samt påverka konsumenters uppfattning om innehållet och därmed företagets image. Genom en kvantitativ innehållsanalys har fyra sportföretags innehåll på Instagram kategoriserats och analyserats. För att mäta konsumenters uppfattningar och attityder har fokusgrupper med kompletterande enkäter använts. Slutligen genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka interaktionen mellan konsument och företag genom kommentarer och bildtexter. Resultatet visade att användandet av stereotyper var vanligt förekommande bland sportföretagens Instagram-innehåll både vad gäller kvinnor och män. Det identifierades även en stereotyp för träning, där personerna i bild var poserande utan svett och där majoriteten av modellerna var vältränade. Denna stereotyp bör undvikas, då den frångår konsumenternas bild av träning, som utgår från att träning är ansträngande, svettigt och oglamoröst. Användandet av stereotyper såväl som icke-stereotyper visade sig ha sina respektive för- och nackdelar i förhållande till påverkan på företagens image. Den kvinnliga stereotypen, som porträtterar kvinnor leende, passiva och mjuka, bör dock undvikas då den enligt konsumenter inte lämpar sig i träningssammanhang. Den viktigaste faktorn för att som företag stärka sin image oavsett val av porträttering är relaterbarhet. Företag kan utnyttja den interaktion som Instagram möjliggör för att få ökad kontroll över hur konsumenter uppfattar och diskuterar varumärket samt få en ökad förståelse för vilket innehåll som målgruppen identifierar sig med. / The following study examines sports companies' use of stereotypical and non-stereotypical content on Instagram. The study aims to discover how consumers react to different types of content as well as how these perceptions affect the company's image. In addition, we investigate how companies can utilize interaction via Instagram to map and influence consumers' perceptions of the content. Instagram content has been categorized and analyzed through a quantitative content analysis. Focus groups with supplementary surveys have been used to measure consumer perceptions and attitudes. Finally, a qualitative content analysis was conducted to examine the interaction between consumers and companies through captions and comments. Results show that the content on sports companies' Instagram mainly consisted of stereotypes, regarding both women and men. A common stereotype in regards to training was identified, portraying the models as not sweating and posed whilst the majority of the models were physically fit. This stereotype should be avoided, since it contradicts the consumers’ image of training, which assumes that training should be exhausting, sweaty and unglamorous. The use of stereotypes as well as non-stereotypes, each has its advantages and disadvantages concerning the impact on corporate image. The female stereotype, which portrays females as smiling, passive and soft, should also be avoided since consumers didn’t find it appropriate in training context. The most important factor in strengthening a company's image, regardless of the choice of portraiture, is the degree of relatedness. In order to gain control over consumers’ perceptions and discussion about the brand, companies can leverage the interaction that Instagram enables. The interaction can also be used to gain an understanding of what content the target audience identifies with.

Sweden is considered one of the countries that has come the furthest in terms of gender equality. Even so, gender stereotypes persist in the Swedish labor market and work against gender equality. According to previous research, it is among others the media that is considered a cause of perpetuating gender stereotypes. In Sweden, limited research has been conducted to investigate how Swedish newspapers portray male and female CEOs. Based on the theoretical framework of West and Zimmerman’s “Doing Gender”, the role of media in society, and persistent gender stereotypes in the labor market, this study aims to investigate whether there are differences in how Swedish newspapers portray male and female CEOs. To conduct this study 36 interviews with male and female CEOs in the Swedish newspapers DN-Ekonomi, SvD Näringsliv and Dagens Industri were selected and analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study show a slight increase of interviews with female CEOs in Swedish newspapers in 2020 compared to 2010. Results also show that there is a difference in the way newspapers portray male and female CEOs, where men are portrayed more favorably. Regarding the latter point, there are no indications of changes in the year 2020 compared to 2010.

The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.

Följande studie har som avsikt att belysa och analysera hur rasifierade maktdynamiker konstrueras genom representation av svarta och vita inom svensk populärkultur. Genom en narrativ analys undersöker uppsatsen den första säsongen av tv-serien "Detektiven från Beledweyne," producerad av SVT 2023. Rasifiering av grupper manifesteras genom differentiering mellan svarta, bruna och vita karaktärer, vilket resulterar i värderingsskillnader och en hierarki av makt. Denna konstruktion är rotad i stereotyper och ger en ensidig bild av de som rasifieras som svarta och bruna. Genom att analysera utvalda scener undersöker studien narrativet i "Detektiven från Beledweyne" med avseende på hur karaktärerna som är rasifierade som svart respektive vit framställs, och hur de jämförs enligt teorier om rasifiering, representation, stereotyper och populärkultur. Detta inkluderar även genus, intersektionalitet och makt. I min narrativa analys av tv-serien "Detektiven från Beledweyne" har jag identifierat flera centrala teman som ger insikter i hur representationen av rasifierade och könsmässiga skillnader påverkar interaktionen mellan karaktärerna och berättelsens övergripande dynamik. En tydlig aspekt som framträder är den intersektionella perspektivet på rasifierade maktskillnader. Huvudkaraktärerna, Tilda och Ibrahim, representerar olika maktstrukturer baserat på deras etnicitet och kön. Tilda, som är en vit och etablerad åklagare, har auktoritet och inflytande i samhället. Å andra sidan befinner sig Ibrahim, en svart asylsökande från Somalia, i en maktlös position som ett resultat av sin flyktingstatus och etnicitet. En viktig aspekt är stereotyper och hur de påverkar karaktärernas agerande och reaktioner. Ibrahim konfronteras med en stereotyp om hjälplöshet och passivitet på grund av sin bakgrund som somalisk flykting. Å andra sidan bryter Tilda mot traditionella kvinnliga stereotyper genom sin självständighet och yrkesfokus. Denna interaktion mellan stereotyper och karaktärsutveckling visar på de komplexa sociala förväntningar som påverkar deras agerande. Sociala roller spelar också en väsentlig roll i karaktärernas dynamik. Begreppet "The magical negro" och orientalism är också närvarande i analysen. Ibrahim framställs ibland som en karaktär som har övernaturliga insikter eller "magiska" lösningar på problem. Slutligen visar min analys på hur dessa teman samspelar och skapar en mångfacetterad dynamik mellan Tilda och Ibrahim. Genom att fördjupa förståelsen för hur representationen av rasifierade och könsmässiga skillnader påverkar deras agerande och interaktion, ger analysen insikter i hur tv-serien speglar och utmanar samhällets förväntningar och stereotyper. Det finns en komplexitet i deras relation som går bortom enkla kategoriseringar och lyfter fram behovet av en medveten och ansvarsfull representation i tv-branschen.

Denna studie undersöker hur svenska kriminaljournalister och grävande journalister, med särskilt fokus på granskande reportage om brott och kriminalitet, beskrivs och porträtteras i facktidningen Journalisten, samt med en jämförande utgångspunkt i genus. Studien utgår från en kvalitativ textanalys, med analysfrågor som vi format utifrån Johanna Ledin och Ulla Mobergs (2019) språkliga textanalysmetod. Vi har i studien analyserat sju personporträtt om kriminaljournalister och grävande journalister från tidningen Journalisten. Analysen utgår från ett frågeschema med syfte att identifiera vilka egenskaper som tilldelas journalisternas person, vilka ideal som tilldelas yrkesrollen samt om porträtteringen skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Det teoretiska ramverket är baserat på teoretiska utgångspunkter som berör journalistyrket professionalisering, genus och yrkesideal. Resultatet av den kvalitativa textanalysen visar på ett flertal återkommande journalistiska ideal. De främsta ideal som tilldelas yrkesrollen relaterar till den journalistiska funktionen, men att vara ambitiös och engagerad i sin arbetsroll lyfts också som betydande ideal. Genom textanalysen har vi observerat att de egenskaper som lyfts hos de granskande journalisterna också stämmer bra överens med yrkesidealen. Samt att de egenskaper hos journalisterna som inte relaterar till eller stämmer sämre överens med yrkesrollen får mindre utrymme i texterna. Resultatet visar dessutom att porträtteringen i texterna skiljer sig utifrån ett genusperspektiv, där de kvinnliga granskande journalisterna porträtteras i högre grad utifrån ytliga faktorer samt att texten lägger en större vikt på deras privatliv och känslor.

In today's society, consumption is a central part of our everyday life, and the culture surrounding this is strongly prominent. One of many growing trends in consumption is travelling. Travellers today use their mobile devices to collect and share information throughout their travels, and social media has become an important source for finding travel information. One social media platform that has come to be one of the most popular, is Instagram. Instagram is an application where users can not only share but also gather more knowledge and get travel inspiration. One city that has received significant attention on Instagram is the French capital, Paris. The purpose of this study is to investigate how Paris is portrayed as a travel destination on Instagram, and the study will be conducted using a qualitative method. By analysing visual representations and themes in Instagram posts, the study aims to increase the understanding of how users on social media possibly contribute to shaping a destination image, and what the destination image looks like for the city of Paris. The results of our study show that Paris is presented as a multifaceted city on Instagram, where different visual elements and themes emerge. Through Instagram posts, Paris is portrayed as a beautiful and vibrant city with a lot of cultural heritage, architecture, iconic sights and romantic places. The most prominent visual elements in Instagram posts about Paris include architecture, fashion and people. Architecture and tourist attractions are the most common visual elements and usually with the Eiffel Tower as the main focus. Other iconic sights such as the Louvre,  Sacré-Cœur, Notre-Dame and Arc de Triomphe are also common motifs. In conclusion, this study offers an understanding on how users shape and share their experiences of Paris on social media, and the authors gain valuable insights into the evolving dynamics of destination branding in the digital era.

Studien syftar på att undersöka hur det svenska damlandslaget porträtteras i Aftonbladet ochExpressens sportbilagor. Uppsatsen analyserar krönikor som är publicerade i samband medvärldsmästerskapen i fotboll år 2003, 2011 samt 2019. Studien har utgått från tre teorier för att kunna förklarar det resultat som analysen visar.Dessa teorier är gestaltningsteorin, genus samt retorik som teori. För att svara påfrågeställningarna har vi applicerat två metoder på vårt material. Van Dijks diskursanalys därmaterialet har analyserats på två olika nivåer, mikro och makro. En retorisk analys haranvänts för att analysera hur krönikörerna använder logos och pathos. I vårt resultat har vi kunnat hitta fem teman. Dessa teman är prestationer, prisade spelare,retorik för att porträttera, landslag som ställs mot varandra och könsmarkering. Diskursenom prestationer belyser att damlandslaget porträtteras som kompetenta och talangfulla menpresterar dåligt. Detta var tydligast i början av turneringen. Diskursen prisade spelare fokuslägga på en eller ett fåtal spelare betonas. Detta kan resultera i att läsarna tror att endast någraspelare är viktiga. Den retoriska analysen visar på att krönikörerna använder logos och pathosför att porträttera fotbollsspelarna. Vår analys visar på att det är ett vanligt förekommande attjämföra svenska damlandslaget med andra lag i turneringen, men inte med herrlandslaget.Till sist går vår studie mot den tidigare forskningen och visar på att det är få könsmarkeringari krönikorna

In the summer of 2019, ASAP Rocky, or Rakim Meyers as his real name is, was suspectedand later convicted of assault after a gig in Stockholm. The incident and the subsequent courtproceedings received a great deal of attention in the Swedish media.The purpose of this bachelor thesis was to examine the news coverage of the case "ASAPRocky" in the Swedish press. The research questions that were investigated were: How isASAP Rocky presented in news articles in Dagens Nyheter and Aftonbladet? What does the conformation of the role as a victim and perpetrator look like? How does the conformation change during the arrest? We conducted a qualitative content analysis using a question template based on four questions taken from media logic and framing theory. By examining the portrayal of the parties involved and roles as victims and perpetrators, we were able to distinguish that none of the roles are portrayed or lived up to the definition of the roles.One theme in the essay was that ASAP Rocky's celebrity status was in his favor. This theme is also demonstrated when ASAP is embodied in the empirical material.

Denna uppsats är en fallstudie av den Brittiska medierapporteringen runt och av rättsfallet Bell v. Tavistock mellan Oktober 2019 och Januari 2021. Uppsatsen består av en kritisk diskursanalys av de insamlade artiklarna som berörde ämnet under denna tidsperiod. Den utgår ifrån Foucaults diskursteorier samt Miranda Frickers ideer om epistemisk orättvisa för att undersöka hur de olika aktörerna, med fokus på transpersoner har porträtterats i denna rapportering. Uppsatsen har också tittat på den ideologiska vinkling som den brittiska rapporteringen har haft och hur de har valt att porträttera rättsfallet. / This paper is a case study of the British news media reporting surrounding the high court case Bell v. Tavistock with articles ranging from October 2019 to January 2021. The paper consists of a critical discourse analysis of the collected articles that discussed the case during this period. It’s based on Foucaults theories about discourse and Miranda Frickers concept of epistemic injustice to study how the different actors in the case, with a focus on transgendered individuals, have been portrayed in the media discourse. The paper has also looked at the ideological angles the british news media have had in their reporting and how they’ve chosen to portray the case.