This study aims to investigate how the main characters of Law & Order: SpecialVictims Unit are portrayed by using a list of gender-coded attributes. By using aquantitative content analysis the authors of this study examined the behaviour of 14different characters over 19 seasons to find similarities and differences in how thefemale and male characters were portrayed. The findings showed that both thefemale and male characters had a higher amount of male coded attributes thanfemale coded attributes, and that the highest showing attributes varied very littlebetween both the individual characters and the gender groups as a whole. This kindof study has scarcely been done regardless of genre, and so it serves as a solidfoundation for future research.

Femvertising etablerades som begrepp av det amerikanska medieföretaget SheKnows Media år 2014, och innebär reklam som förstärker kvinnor. Då begreppet är relativt nytt finns lite forskning i ämnet. Denna studie syftar till att genom tre studier undersöka vad som utgör kvinnligt förstärkande reklam, och hur medieföretag kan arbeta med femvertising för att undvika traditionella stereotypa porträtt av kvinnor. Den första studien är en experimentell studie, där en kontrollgrupp och en försöksgrupp observerat och värderat hur stereotyp eller icke-stereotyp, och problematisk eller icke-problematisk de ansåg att porträtteringen av kvinnor var i två reklamer. Studien visade att gruppen som observerade femvertising uppfattade kvinnoporträtteringen i videon som lite problematisk, medan gruppen som endast observerade traditionell stereotyp reklam uppfattade porträtteringen som mycket problematisk. Nästa studie var en diskussion med fokusgrupperna där de fick utveckla sina tankar kring de observerade reklamerna och kring reklam i allmänhet. Undersökningen visade att grupperna ansåg att kvinnor ofta är passiva och används som accessoarer i reklam, samt att reklam har en påverkan på den som tittar på den. Detta visar på att det är av vikt för reklamskapare att fundera kring vilken samhällspåverkan kvinnoporträtt har. Den sista studien är en visuell innehållsanalys som gjordes av sju vinnande bidrag i SheKnows Medias #Femvertising awards. Studien visade hur femvertising används i praktiken. Resultatet av samtliga studier ledde fram till en metod för hur reklamskapare kan använda femvertising i syfte att motverka stereotypa kvinnoporträtt i rörlig reklam. / In 2014 the American media company SheKnows Media established the expression “femvertising”. Femvertising is an abbreviation for “female empowerment advertising”. As the notion is relatively new there is not much research made within the subject yet. With the help of three studies, this report aims to explore what makes advertising empowering for females, and how media companies can utilize femvertising to avoid traditional stereotyped portrayals in commercials. The first of three studies were an experimental study, where two groups watched and assessed how stereotype or non-stereotype, and problematic or non-problematic they found the portrayals of women in two commercials. The experiment revealed that the group that watched a femvertising commercial assessed the women in it were portrayed in a much less problematic manner, compared to how the other group assessed a traditional stereotyped commercial. The following study was a focus group study, which demonstrated that the respondents found that women in commercial often were portrayed in a passive manner, and that women often were portrayed as accessories rather that characters. Furthermore, the groups expressed that advertising in general has an effect upon its viewers which proved that it is of importance for advertisers to consider what effect their female portrayals have on society when creating commercials. The last study was a visual content analysis which revealed how femvertising is used in practice. The empirics from the three studies, in relation to previous studies of stereotyped gender portrayals and femvertising, resulted in a three-question method of how advertisers can utilize femvertising to avoid traditional stereotyped portrayals of women in commercials. Meanwhile, the report proved that a deeper understanding of femvertising is necessary for advertisers to further implement it in their production of commercials.

Det finns få studier om äldre karaktärer i animerade filmer. Studierna som gjorts visar att äldre karaktärer har porträtterats på ett oproportionerligt negativt sätt. Dessa studier är nu över tio år gamla och därför behövs ny forskning som undersöker hur äldre representeras. Denna studie syftar till att undersöka hur äldre karaktärer porträtteras i animerad mainstream-film från år 2017 genom en analys av de fem animerade filmerna Coco, Smurfarna - Den försvunna byn, The Lego Ninjago Movie, Monsterfamiljen och Kapten Kalsong. Med hjälp av en kvalitativ och semiotisk innehållsanalys undersöks vilka identitetspositioner, narrativa funktioner, samt stereotyper och tecken som används för att porträttera äldre. Studien visar en positiv förändring av äldres representation i form av mer nyanserade karaktärer i betydelsefulla roller. De vanligaste stereotyperna kring äldre syns inte i materialet, istället används ledarroller och arketyper så som den vise. Förekomsten av äldre och ålderstecken verkar i första hand vara ett uttryck för visdom och erfarenhet snarare än som ett tecken på deras kronologiska åldrande. / There are few studies that investigate older characters in animated film. Older characters have been portrayed in a disproportionately negative manner according to previous studies. These studies were made over ten years ago, therefore new research is needed to investigate how older people are represented. The aim of this research is to examine how older characters are portrayed in mainstream animated films from 2017 by analyzing five animated films: Coco, Smurfs - The Lost Village, The Lego Ninjago Movie, Monster Family and Captain Underpants. Using a qualitative and semiotic content analysis, we investigate how identity markers, narrative functions, as well as stereotypes and signs are used to portray older people. The study shows a positive change in the representation of older people where the characters have more nuanced and important roles. The most common stereotypes around older people do not appear in these films, instead authority roles and archetypes such as the wise are used. Rather than a sign of chronological aging the appearance of elderly and signs of age primarily seems to be used to convey wisdom and experience.

This study’s purpose is, through content analysis, to interpret the portrayal of the human-rights movement Black Lives Matter during the spring and summer of 2020. Further intentions include examining and explaining the portrayals of the Swedish and the American movements. Theories of Framing and Moral-Panic are used for understanding expressions and consequences of portraiture. Using a hermeneutic approach, 53 articles from four of Sweden's leading newspapers were interpreted. Main findings were that Swedish news media tend to portray the movement in Sweden in more opinion-based terms compared to the movement in the USA. The opinions were mainly expressed when reporting on the movement during demonstrations in Sweden while reports of the USA, mainly portrayed the movement in police- violence but balanced terms. Previous research contributed to an increased understanding of the research field and to problematizing the study's results in relation to its theoretical framework. Our conclusion is that Swedish news media tend to portray Black Lives Matter in more polarized terms if current affairs are taking place in a geographical vicinity. The movement in relation to violence is also portrayed differently depending on the country- specific history of the movement. Although patterns could be discerned, the relationship is complex based on the scope of the essay and empirical material. / Syftet med denna studie är att genom innehållsanalys tolka svenska nyhetsmediers porträttering av människorättsrörelsen Black Lives Matter under våren och sommaren 2020. Studien undersöker också potentiella skillnader i porträttering av rörelsen i Sverige och rörelsen i USA samt hur porträtteringen kan förklaras. Gestaltningsteori och teorin om moralpanik användes för att skapa förståelse för porträtteringens uttryck och konsekvenser. Med ett hermeneutiskt angreppssätt tolkades 53 artiklar från fyra av Sveriges ledande nyhetstidningar. Studiens främsta resultat visade att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera rörelsen i Sverige i mer åsiktsbaserade termer i förhållande till rörelsen i USA. Åsikterna tog sig främst i uttryck vid rapportering om rörelsen under demonstrationer i Sverige jämfört med rapporteringen i USA som främst porträtterade rörelsen balanserat och neutralt, men i termer av polisvåld mot svarta afroamerikaner. Tidigare forskning bidrog till ökad förståelse för forskningsfältet och till att granska studiens resultat i förhållande till det teoretiska ramverket. Studiens slutsats är att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera Black Lives Matter i mer polariserade termer om rörelse-aktuella händelser pågår i en geografisk närhet. Rörelsen i förhållande till våldsutövning porträtteras dessutom på olika sätt beroende på vilken historia rörelsen har i respektive land. Trots att mönster kunnat urskiljas är relationen dock komplex baserat på uppsatsens omfång och empiriska material.

The purpose of this study was to increase awareness of the media’s portrayal of American female and male politicians. When Kamala Harris became the first female vice-president in the United States a discussion about how men and women should be portrayed in the media began. This discussion sparked an idea for us as writers to investigate gender roles in American politics. The United States is a large, influential country that receives a lot of media attention. This leads to global interest and it is therefore relevant to investigate the media's portrayal of these politicians. To reach a conclusion on the issue, articles from Vogue and The Washington Post were reviewed. The portrayal of men and women in text and image were analyzed within these articles. The articles were analyzed with gender theories from Gunilla Jarlbro and Yvonne Hirdman. Erving Goffman’s theory about gender portrayal was also applied. With methods in semiotics and Fairclough's critical discourse analysis power structures in text and images were made visible. The analysis identified three main discourses: age, clothing and persona. An ethnicity discourse could also be identified in Harris articles. The main conclusion this study has shown is that women and men were portrayed differently. Studies show that the media tends to focus on women’s appearance rather than their political standpoints. This is still the case. However, this study has shown when mentioning clothing it has a purpose and is being used as a tool to strengthen women’s legitimacy.

The purpose of this study is to find out how the female body is portrayed by Swedish brands focused on intimate care products. The focus lies on the brands Libresse and Deodoc and their marketing material on Instagram. A goal-oriented selection was carried out, based on three criteria in order to collect as much relevant material as possible. In order to carry this out the images had to contain at least one of these critera; a body, a feminist message, or blood. A total of seven images from Libresse’s Instagram account, as well as five from Deodoc’s was selected, all published between 2020 and 2022. The hope was to gain perspective and understanding of how this can affect women's self-image and view of their own bodies through a qualitative approach. This was done through research questions that concern women's experience of menstruation, as well as how the female body is portrayed, and in what way this portrayal is carried out and performed. Since this study focuses on marketing, it is also of great importance to examine how the field of tension between feminist messages and feminism for commercial purposes are expressed. In addition to these research questions, the results have also been discussed based on how the content of the brands’ posts can potentially affect women’s construction of self-image. The method used is a multimodal discourse analysis which makes an analysis of both text and image material possible by using a number of analysis tools. Using this method, several posts from Libresse’s Swedish Instagram account and Deodoc’s Instagram account were analyzed. These tools, together with previously carried out research and theories, have made it possible to analyze material from which societal discourses have emerged. The study has gained perspective from previous research on feminism in media, critical menstruation studies and feminism in commercial purposes. The theories that were used are brand identity, different gender theoretical perspectives, and theories of social semiotics. The study showed that the brands’ posts on Instagram conveyed several discourses; knowledge about the female body is important, that all bodies are beautiful, that you should take care of your body and that menstruation is normal. The discourse that was most dominant in the study’s empirical material was that knowledge about the female body is important, this was because of how the female body was most often portrayed. An increased knowledge of the female body can lead to an improved societal view of women in general, but also potentially contribute to an improved self-esteem and self-image in women. / Syftet med studien är att undersöka hur kvinnokroppen porträtteras genom svenska varumärken inriktade på intimprodukter. Fokus ligger på varumärkena Libresse och Deodoc och deras inlägg på Instagram. Ett målinriktat urval genomfördes, som utgick ifrån tre kriterier, för att samla in ett så relevant material som möjligt. Detta innebar att bilderna behövde innehålla minst ett av följande kriterier; en kropp, ett feministiskt budskap, eller blod. Totalt sju bilder från Libresse Instagramkonto, samt fem från Deodocs valdes ut. Samtliga bilder publicerades mellan år 2020, till och med år 2022. Förhoppningen var att få en förståelse om hur detta potentiellt kan påverka kvinnor självbild och syn på sina egna kroppar, genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Detta genom forskningsfrågor som berör hur kvinnors upplevelse av menstruation, samt hur kvinnokroppen porträtteras, och på vilket sätt denna porträttering utförs. Eftersom studien fokuserar på marknadsföring var det även av stor vikt att undersöka hur spänningsfältet mellan feministiska budskap och feminism i kommersiellt syfte uttrycks. Utöver dessa forskningsfrågor har även resultatet diskuterats utifrån hur innehållet i varumärkenas inlägg potentiellt kan påverka konstruktionen av kvinnors självbild. Metoden som användes var en multimodal kritisk diskursanalys som möjliggjorde en analys av både material i bild och text genom ett antal analysverktyg. Med hjälp av denna metod har ett flertal inlägg från Libresse Sveriges Instagramkonto och Deodocs Instagramkonto analyserats. Dessa verktyg tillsammans med tidigare utförd forskning och teorier har möjliggjort analys av materialet där samhälleliga diskurser framkommit. Studien har tagit hjälp av tidigare forskning om feminism i media, kritisk menstruationsforskning, och feminism i kommersiellt syfte. De teorier som användes var varumärkesidentitet, olika genusteoretiska perspektiv, samt teorier om socialsemiotik. Studien visade att varumärkenas inlägg på Instagram förmedlade diskurser om att kunskap kring kvinnokroppen är viktigt, att alla kroppar är vackra, att man ska ta hand om sin kropp, samt att menstruation är normalt. Den diskurs som var mest dominant i studiens empiriska material var kunskap kring kvinnokroppen är viktig. Detta på grund av hur kvinnokroppen oftast porträtterades i materialet. Resultatet visade att en ökad kunskap kring kvinnokroppen skulle kunna leda till en förbättrad samhällelig syn på kvinnan generellt, men även potentiellt bidra till en förbättrad självkänsla och självbild hos kvinnor.

Uppsatsen har gjort i syfte att undersöka porträtteringen av kvinnliga antagonister samt protagonister i två Disneyfilmer för att se om porträtteringen skiljer sig filmerna emellan. De filmer som varit aktuella för undersökningen har varit Snövit och de sju dvärgarna (1937) samt Trassel (2010). Materialet har analyserats utifrån representationsteori med nedstamp i stereotyper, genus samt mise-en-scéne inom animation. De valda metoder för analysen är en narrativ samt semiotisk analys där karaktärernas handlingar samt utseende tolkats för att sedan jämföras. Antagonisterna och protagonisterna från båda filmerna porträtteras likadant och har liknande narrativa funktioner, där antagonisten är kontrasterande och binär gentemot protagonisten som ses som filmens normala. / The purpose of this essay has been to analyze the female antagonists and protagonists in two films from Disney to see if the portrayal of these characters differentiate. The films fitting for the analysis are Snow White and the Seven Dwarfs (1937) and Tangled (2010). The material has been analyzed through a perspective of representation theory as well as stereotypes, gender and mise-en-scéne in animation. The methods chosen for this essay are a narrative analysis and a semiotic analysis where the characters’ actions and appearance  are being interpreted and compared. The antagonists and protagonists from both films are portrayed in a similar way and have narrative functions that are similar, where the antagonists are contrasting and binary opposite the protagonists who are viewed as the normal.

Syftet med studien var att undersöka hur media porträtterar det sociala arbetet med barn samt vilka följder som det resulterat i för det sociala arbetet. Studiens utformning påminner om en systematisk litteraturöversikt där en kombination av 12 nationella och internationella vetenskapliga artiklar har granskats med hjälp av narrativ syntes och analyserats utifrån teorin om symbolisk interaktionism. Resultatet av översikten redovisas utifrån att det förekom en negativ, positiv och neutral porträttering av socialarbetare i media. Den negativa framställningen var den mest framträdande där kritik huvudsakligen riktats mot socialarbetare relaterade till fall där barn farit illa. Positiv porträttering av socialt arbete var något som sällan förekom. Porträtteringen har resulterat i både positiva och negativa följder som påverkat både på socialarbetare och allmänheten. / The purpose of the study was to examine how the media portrays social work with children and the resulting impacts on social work. The design of the study resembles a systematic literature review where a combination of 12 national and international scholarly articles has been reviewed using narrative synthesis and analyzed based on the theory of symbolic interactionism. The result of the review is presented based on the occurrence of negative, positive, and neutral portrayals of social workers in the media. The negative portrayal was the most prominent, with criticism mainly directed towards social workers related to cases where children have been harmed. Positive portrayal of social work was something that rarely occurred. The portrayal has resulted in both positive and negative consequences that have affected both the social worker and the general public.

Nyhetsmedia har en stor påverkan på samhället, det är till dem vi med största sannolikhet vänder oss till när en stor händelse drabbar oss. Under de senaste åren har nyhetsmedia fått motstå kritik för hur de särbehandlar olika fall och händelser beroende på vem gärningsmannen är. Vi ville utforska om det faktiskt stämde att vita gärningsmän blir klassificerade som psykisk sjuka, när icke-vita gärningsmän blir beskrivna som terrorister. Genom att fokusera på representation, gestaltningsteorin och attributdagordningen utfördes en multimodal analys på Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering kring händelsen i Trollhättan respektive Drottninggatan. Målet var att se om det fanns några tendenser för särbehandling vid rapporteringen och porträtteringen av gärningsmän och deras dåd. Studien gav inte några definitiva resultat, däremot lade vi bland annat märke till att det fanns nyanser i artiklarna som kunde peka på särbehandling. Vi märkte bland annat att porträtteringen av gärningsmännen skilde sig drastiskt, när Rakhmat Akilov beskrivs som den invandrade brutala gärningsmannen med IS-sympatier, gestaltas Anton Lundin Pettersson som den tillbakadragne, svenska killen som tyckte om hårdrock OCH Nazityskland. / The influence news media has on society is huge, we most certainly turn to the news media whenever a big event affects us. For the last couple of years critique has been directed towards the news media concerning the coverage of crime and how some cases get special treatment depending on who the perpetrator is. We wanted to investigate if it actually is true that white criminals get described as ‘mentally ill’, while non white criminals are categorized as ‘terrorists’. By focusing on representation, the Attribute framing theory and the Framing theory, we did a multimodal analysis on the Swedish newspapers Aftonbladet's and Dagens Nyheter’s coverage of the events in Trollhättan and at Drottninggatan. Our goal was to distinguish if there actually are any tendencies for special treatment while covering a case and portraying a perpetrator within the news media. With this study, we weren’t able to come to any conclusions, but the study did show that there were some nuances which pointed towards special treatment in the news articles. For instance we discovered that there were some differences in the portraying of the perpetrators; while Rakhmat Akilov was described as the immigrating veil criminal who shared sympathies with ISIS, Anton Lundin Pettersson was portrayed as the shy guy from Sweden who was passionate about metal AND Nazi Germany.

Undersökningens syfte har varit att skina ljus på porträttering och urval. Närmare bestämt inom området för den samiska musikkulturen och via mediaframställningen av en samisk artist i Jills veranda. Genom ett utvalt program ur serien där den samiska artisten Maxida Märak medverkar genomförs detta. Sett utifrån sin omnämning som samisk artist i-och i anslutning till programmet står Märak och den förmedlade bilden av henne i fokus för undersökningen av hur det samiska framhävs. Genom att undersöka både det klingande och hur man pratar om musiken förs urvalen fram. Dessa utgör innehållet för hur den samiska artisten representeras. Undersökningen har vidare genomförts utifrån teorin om immateriella kulturarv. I den immateriella kulturarvsprocessens faser beskrivs hur uppmärksammade ”företeelser väljs ut och ges särskild status som symboler för en kultur”.[1] Teorin innehåller ett stort fokus på värdetillskrivning utifrån rådande sociala normer och vad som tillskrivs symboliskt värde värderas människor emellan. Undersökningen visade att Märak i Jills veranda porträtterades på ett sätt som till viss del bekräftade tidigare normbaserade stereotyper som framkom i undersökningen, så som jojkens stora roll och den etniska sammankopplingen till musiken. Därtill påverkade artisten både genom att bekräfta såväl som motarbeta normerna genom hur hon framställde sin musik i både utövande och i dialog. Motarbetandet av normer framgick som en röd tråd i artistens intention bakom musiken. Musiken framkom också ha ett funktionellt syfte, då musiken i avsnittet tycks användas för att motarbeta och i tillägg också återta makten över definitionen av vad som är samiskt. Utifrån detta framkom den politiska kampen som ett essentiellt innehåll i hur artisten i programmet framställer sin musik. Slutligen präglades hela produktionen av olika urfolksgrupper som sammanlänkades genom sin musik vilket ytterligare framhöll musiken som en gemensam symbol över landsgränser.