I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan?   Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik. Ytterligare är syftet med studien att ta reda på musikens påverkan på människan med kopplingen till eleven i skolan. Ett tredje syfte är att undersöka synen på musikundervisningen i grundskolan ur ett politiskt perspektiv. Genom att använda olika metoder, triangulering (Bryman, 2002), användes således såväl informationskällor som undersökningsmetoder för att besvara frågeställningarna för studien. Läroplanerna studerades liksom forskning kring musiken och människan. Genom en kvalitativ metod intervjuades tre skolpolitiker kring deras syn på musikämnet. Kursplanerna i musik gav en bild av musikundervisningens utveckling genom de olika läroplanerna. Forskning kring musikens påverkan på människan pekade såväl på hur musik påverkar människan som vad musikundervisningen i sin tur kan bidra till.  Vid intervjuerna med politikerna framgick en klar gemensam åsikt; musikämnet i skolan är viktig och den har en självklar plats i skolan. Genom tidigare forskning har man således kommit fram till att musikämnet kan främja såväl lärandet som kreativiteten hos elever. Det blir en intressant diskussion när man således ser de fördelar musikämnet kan ha för eleven i skolan, i jämförelse med den riktning skolpolitiken tagit i och med GY11.

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har ändrats från att förr ha handlat om svårigheten att få den inom konst outbildade ”folkmassan” att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hållning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhållningssättet bör vara att besökare ska få sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgår ifrån besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, där konstverken ställs i bakgrunden. Svårigheter ligger också i att utställare inte alltid ser den ”vanliga” besökaren när utställningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare. Detta trots att pedagogen sällan är med och arbetar fram en utställningsidé, utan ställs inför en färdig utställning som sedan ska ”förklaras” för besökare. Författaren trycker på vikten av att hitta en balans mellan det förhållningssätt som skapar distans till besökaren genom att utestänga icke konstkunniga besökare och det förhållningssätt som riskerar att förringa konstverket genom att alltid sätta besökarnas behov i centrum.

Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson & Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens "Allmänna råd" 3 och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept. EBP also seems to lead to deprofessionalization and it could be difficult adapting the EBP-methods in the social work because it is perceived as a very complex practice. Overall, the articles mostly inhents a positive attitude towards EBP, where some articles mentions a potential with EBP. Regarding Bergmark and Lundströms article you can see some development regarding EBPs different definitions where it seems to be leading towards a more coherent definition.

Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.           Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.          I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.

Sammanfattning Då socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar. I studien kontrasteras behandlingsorganisationen mot vad som kännetecknar en kvalitativ och kunskapsdriven organisation och ledarskap generellt. Metoden utgörs av en teoretiskt och forskningsförankrad temabaserad litteraturstudie. Det framkommer i studien att det finns gemensamma nämnare men också viktiga skillnader mellan olika verksamheter avseende de villkor som påverkar utformningen av arbetet. Den kunskaps- och kvalitetsdrivna organisationen förutsätter ett helhetsperspektiv och processer som möjliggör lärande och utveckling förankrat i kunskap eller forskning. Den evidensbaserade praktiken förutsätter i likhet med andra verksamheter att organisationens alla delar är aktivt involverade. Generellt framgår det att organisatoriska faktorer verkar i en komplex samverkans- och påverkansprocess. Kunskapsläget behöver dock utvecklas på detta område, vilket även diskuteras och problematiseras i analys- och diskussionsavsnittet.

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>          Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>         I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

Lärlingsutbildningarna har länge varit en del av det tyska utbildningssystemet och är djupt integrerade i det tyska samhället. I Sverige har intresset för lärlingsutbildningar ökat under de senaste åren. Lärlingsutbildningarna ses som en möjlighet att överlätta övergången från skola till arbetsliv och därmed som en utväg ur ungdomsarbetslösheten. I den här uppsatsen undersöktes hur lärlingselever i Sverige och Tyskland ser på sin utbildningssituation. Bakgrund till studien var de diskussioner som har ägt rum i både Sverige och Tyskland angående integrationen av allmänutbildande och yrkesinriktande ämnen i utbildningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärlingseleverna själva ser på frågan om allmänutbildning och yrkesutbildning. Frågeställningarna fokuserade på varför lärlingseleverna valde just en lärlingsutbildning, hur de såg på praktiska och teoretiska kunskaper, vilken status de uppfattade att deras utbildning hade i samhället samt hur de såg på framtida jobbmöjligheter och vidare studier. Kvalitativa intervjuer användes som undersökningsmetod och i både Sverige och Tyskland genomfördes semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Resultaten visade att det både fanns likheter och skillnader mellan de svenska och tyska lärlingselevernas uppfattningar. Gemensamt för de svenska och tyska lärlingseleverna var att de hade valt en lärlingsutbildning eftersom de ville arbeta mer praktiskt samt att de var optimistiska när det gällde deras yrkesframtid. Skilda uppfattningar hade eleverna när det gällde skoltrötthet och värderingen av lärlingsutbildningen. Avslutningsvis diskuterades resultaten mot bakgrund av de diskussioner som har ägt rum i samband med skolutvecklingen i allmänhet och lärlingsutbildningarna i synnerhet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas. Medan Skolverket, med stöd av forskning och teorier, formulerar en kontextuell, samverkande och inte sällan komplex syn på läsutveckling samt bedömning av denna, tyder studiens resultat på att lärare ofta både undervisar i och bedömer separata läsprocesser där resultatet går att kvantifiera eller klassificera. Läsförståelsen framkommer som en läsprocess som det sällan sker explicit undervisning i eller bedömning av.