Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik. Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer. Däremot är man överens om att lusten och motivationen ofta stärks och att de svaga eleverna får möjlighet att lyckas. Vissa forskare menar att ett praktiskt arbetssätt är helt nödvändigt för att ta upp kunskapen på en ny nivå. Kunskapen måste kunna sättas in i en kontext för att djupinlärning skall erhållas.

<p>Under våra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssätt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturläsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en bild av skolan som läromedelsberoende. Därför ansåg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik användes ute i skolorna. Vårt syfte var att söka svar på hur lärare kan använda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssättet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer använts. De tre respondenterna representerade både skolår 1-3 och 4-6.</p><p>För att avgränsa undersökningen valdes två specifika områden inom matematik, taluppfattning och mätning. Utav undersökningen framgår det att lärarna använder sig mycket av laborativ matematik. Gemensamt är att samtliga respondenter använder sig av laborativa aktiviteter vid inlärning av multiplikation. Deras främsta argument för laborativ undervisning är att eleverna har roligt och då lär de sig, samtidigt som de ser matematikens värde.</p>

<p>Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik.</p><p>Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer. Däremot är man överens om att lusten och motivationen ofta stärks och att de svaga eleverna får möjlighet att lyckas. Vissa forskare menar att ett praktiskt arbetssätt är helt nödvändigt för att ta upp kunskapen på en ny nivå. Kunskapen måste kunna sättas in i en kontext för att djupinlärning skall erhållas.</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur motivation och kreativitet tar sig uttryck i matematikundervisningen i lågstadiet. Produkten är en kokbok med recept som formulerats matematiskt. För att få en uppfattning av hur behovet av vår produkt kan se ut i verksamheten har vi intervjuat tre lärare. Utifrån detta, samt våra utgångspunkter imitativt- och kreativt resonerande och praktisk matematik har vi utformat vår produkt i form av ett läromedel med fokus på att engagera elever praktiskt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om laborativa arbetssätthjälper elever att skapa förståelse för ett matematiskt innehåll samt attjämföra detta med tidigare forskning och undervisande lärares tankar kringdetta. Genom intervjuer med både elever och pedagoger samt en observationav eleverna när de löser en uppgift har jag undersökt informanternasenskilda uppfattningar om ämnet matematik och olika arbetssätt. Resultatetvisar att arbete med läromedlet är det arbetssätt som används mest. Ändåframkommer det i intervju med pedagogerna att laborativa arbetssätt hjälpereleverna att förstå det matematiska innehållet. På samma sätt uttrycker sigeleverna. De anser att de i väldigt hög grad blir behjälpta av att arbetalaborativt men att det inte är ett arbetssätt som används i särskilt hög grad,men ett arbetssätt som eleverna gärna skulle välja om möjlighet gavs.

Titel: Vilka konsekvenser får lärares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher’s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils?Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka vad elever i skolår tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte är att fördjupa kunskapen kring hur lärare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nå upp till gällande kunskapsmål, samt hur lärare kan utmana de elever som med lätthet når upp till målen. Matematikämnet är ofta förekommande i skoldebatten, och det är viktigt att eleverna bibehåller det intresse som ofta finns när de börjar i skolår ett. Vi har valt utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori eftersom den speglar de värderingar vi tar med oss från lärarutbildningen. Våra frågeställningar är: Hur uppfattar elever i skolår tre ämnet matematik i den egna klassen?, samt vad är det som styr en lärares val av metod/metoder för matematikundervisning och vilka blir konsekvenserna för eleverna? Undersökningen har gjorts på två skolor i Skåne genom kvalitativa intervjuer av två lärare och tretton elever i skolår tre. I undersökningen finns också två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att eleverna vill samarbeta under mattelektionerna, för att de anser att de lär sig mer om de får hjälpas åt. Det tycks inte vara av betydelse vilket material läraren använder sig av, det viktiga är hur läraren didaktiskt håller i matematiklektionerna.

No description available.

BAKGRUND:Vi har i vår bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lärare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas inställning kan främjas. Dessa aspekter har vi sedan utgått ifrån när vihar analyserat och kommit fram till vårt resultat. Frågorna i vår enkät grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka relationer mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkätundersökningar i 8 olika sjätteklasser i en normalstor stad. Läraren i respektiveklass har besvarat en enskild enkät. Metoden valdes med avsikt att få ett stort antal svar ochåsikter.RESULTAT:Vårt resultat belyser olika relationer man kan hitta mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen. Resultatet visaräven hur varje klass arbetar, samt olika attityder hos klassen och läraren. Resultatet är uppdelati två delar där vi i första delen beskriver vilka attityder samt arbetssätt resultatet visar. I del2 presenterar vi en sammanfattning av de tydligaste relationerna mellan lärare och elever,ifråga om de företeelser som är grundläggande för vår studie.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla. Negativa upplevelser är exempelvis att det kan ta lång tid och att inte alla upplever det roligt med aktiviteter som att klippa m.m. Dessa upplevelser färgas av tidigare erfarenheter och är därför olika för olika personer.