In the master's thesis "Pre-School Aged Child In His/Her Parents' Divorce Process: Interaction Between The Parents And The Specialists In Atypical Situation" the following problem is analysed: what kind of interaction should be between the parents and the specialists in optimizing behavioural and emotional development of the pre-school aged children, who experienced their parents' divorce. Object of investigation: optimization of behavioural and emotional development of the pre-school aged children, who experienced their parents' divorce in the context of interaction between the parents and the specialists.

This master study is on the results of the successful pre-school age children’s upbringing in the family psychological and pedagogical expression’s analysis. There are detected the major elements and features of pupils expression, palliatives of their upbringing. The object of the research is the state of the successful pre-school age children’s upbringing in the family. The task of the research is to educe the psychological and pedagogical peculiarities of the successful pre-school age children’s upbringing in the family. The research involved 26 families, successfully breeding children of the pre-school age (3-7 years old); 20 educators, working in the children garden “Pasakaitė”; and 26 children attending it. From the 203 families were selected 26 ones, whose children are attending children garden. However, it emerged that upbringing children in those 26 families sometimes occurre untoward manifestations in the interrelations also. Generalizing the material of the research about the successful pre-school age children’s upbringing in the family, there were drawn such conclusions: the research confirmed a hypothesis, that successful pre-school age children’s upbringing in the family depends on the psychological and pedagogical expression of families actions. Valuables, on which the peculiarities of the successful pre-school age children’s upbringing in the family depend, are: clear content of the relations between parents and children and its quality; development and... [to full text]

Šiame darbe nagrinėjamas Vilniaus ikimokyklinių įstaigų dalyvavimas tarptautiniuose projektuose- jų patirtis bei problemos. Analizuojami ikimokyklinėms įstaigoms skirtų tarptautinių projektų tikslai, uždaviniai, paskirtis ir pan. Analizuojama vilniaus ikimokyklinių įstaigų vadovų nuomonė apie galimybę dalyvauti tarptautiniuose projektuose. / In research I concentrated to Vilnius city pre-school institutions participation in to the internationals projects. That is why I analyze in this research do they need such international projects and what kind of benefit is from them.Participating in projects activity get many of positive objects – teachers get new experience, they more trusted in own strength. And the main thing is that these international projects likes to children in education institution.

Demokratinėje visuomenėje, įgyvendinančioje galimybių lygybę, švietimo tikslas leidžia plėtoti, žmonių pareigas ir gebėjimus, reikalingus šių individų asmeninių funkcijų visuomenėje realizavimui. Šia prasme didelė reikšmė skiriama ir ikimokykliniam ugdymui (Blackledge, Hunt, 1997). Ikimokykliniame amžiuje vyksta vaiko socializacija, kuri pasireiškia socialine branda ir brandinimo procesų kokybe. Mokslinių tyrimų duomenys (Bokhvin, 1996; Berchmann, 1995; Cooley, 1989) ir geriausių vaikų ugdymo įstaigų patirtis rodo, kad „vaikiškos" veiklos ir „vaikiškų" pasaulio pažinimo formų raidos logika (ypač jei yra suaugusiųjų išmintingai toleruojama) veda prie vaikų psichosocialinių savybių atsiradimo, ypač tokių, kaip mokėjimas bendrauti ir bendradarbiauti (Ivoškaitė, 2007). Tačiau ikimokyklinis ugdymas reikšmingas ne tik vaikams, jų sėkmingai socializacijai, bet ir tėvams, nes, vaikui pradėjus lankyti ikimokyklinę įstaigą, jo gyvenimas įgyja naujų prasmių. Savo gyvenimą jis turi dalinti į dvi iš esmės skirtingas socialines aplinkas – šeimą ir vaikų darželį (Dencik, 2005, p.81), nes socializacijos situacija, vaikui reiškia, jog šeima yra privataus, o ikimokyklinė įstaiga – viešojo socialinio gyvenimo aplinka. Vaikui, lankančiam ikimokyklinio ugdymo įstaigą, tenka taikytis prie šios situacijos ir prisiderinti prie kiekvienos iš jų atskirai bei siekti, kad jos taptų joms socialinio-kultūrinio gyvenimo erdve. Ikimokyklinis ugdymas Lietuvoje įteisintas (Lietuvos Respublikos Švietimo... [toliau žr. visą tekstą] / In democratic society implementing the equality of possibilities, the aim of education allows to elaborate “people’s responsibilities and capacities” necessary for the realization of individuals’ personal functions in society. Thus a big attention is paid to pre-school education as well (Blackledge and Hunt 1997). In the age of pre-school education a child’s socialization is taking place, that is conveyed by social maturity and the quality of maturity processes. In accordance to scientific research data (Bokhvin, 1996; Berchmann, 1995; Ch.Cooley, 1989) and the experience of the best children’s education institutions shows that “childish” activity and the logics of the development of the forms of “childish” world cognition (especially if it is exceptionally tolerated by adults) lead towards the origin of children’s psychosocial features, such as ability to communicate and collaborate (Ivoškaitė, 2007). Nevertheless, the pre-school education is significant not only for children and their successful socialization, but also for parents as when a child stars to attend the pre-school institution, his/her life obtains new purport. He/She has to divide his/her life into two essentially different social environments – family and preschool (Dencik 2005 p.81), as in accordance to the situation of socialization, a child conceives family as private and preschool institution as social life environment. A child, who attends the institution of pre-school education, has to adapt to this... [to full text]

The purpose of research was to analyze the attitude of pre-school institution heads, teachers, parents and children towards priorities and possibilities of present-day institution efficient management by providing support and help for a child.

Magistro darbe yra išanalizuoti ir susisteminti įvairių Lietuvos ir užsienio autorių teoriniai ir praktiniai ugdymo įstaigų vadovų atliekamų valdymo funkcijų aspektai; analizuota kompetencijos samprata; aiškintasi vadybinės kompetencijos sąvoką; aptartos ikimokyklinio ugdymo įstaigų vadovų kompetencijos. Remiantis teorine analize atliktas vadovų vadybinių kompetencijų tyrimas Klaipėdos regiono ikimokyklinio ugdymo įstaigose. Išsamiai išanalizuotas ikimokyklinių įstaigų vadovų ir personalo požiūris į vadovų vadybines kompetencijas. Tyrimas parodė, kad apklausti personalo nariai geriau vertina savo vadovus nei patys vadovai save. Respondentai gana aukštai vertina savo vadovų vadybinį pasirengimą, asmenines savybes bei kitas vadovui būtinas kompetencijas, taigi paneigiama autorės iškelta hipotezė, kad ikimokyklinio ugdymo įstaigų vadovams trūksta vadybinių kompetencijų. / This master’s final paper analyses theoretical and practical works of various Lithuanian and foreign authors regarding management functions’ aspects of educational institutions heads’; analyses conception of managerial competence; discusses pre-school educational institutions heads’ competences. With reference to theoretical analysis a research of Klaipeda region pre-school educational institutions' heads was performed. During the survey personnel’s and heads’ attitude towards heads’ managerial competences was thoroughly analyzed. The research revealed that the personnel evaluated their heads better then heads themselves. Respondents gave quite high evaluations of their heads’ managerial preparation, personal characteristics and other competences which are necessary for heads, therefore a hypothesis, raised by the author, that a pre-school educational institutions’ heads lack managerial competences, was denied.

Darbe atlikta teorinė sveikatos sampratos analizė; išnagrinėti priešmokyklinio amžiaus vaikų sveikatos ugdymo ypatumai.Iškelta hipotezė, kad priešmokyklinio amžiaus vaikai turi įgiję žinių apie sveikatą ir tai sudaro pagrindą jų sveikatai ugdyti, palaikyti ir puoselėti.Tarpusavyje derinant ir integruojant kokybinius (interviu) ir kiekybinius (anketinė apklausa) tyrimo metodus buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas – atskleisti priešmokyklinio amžiaus vaikų žinias apie sveikatą ir jų sveikatos ugdymo galimybes. Tyrime dalyvavo 50 ikimokyklinėse ugdymo įstaigose dirbantys specialistai, 100 tėvų, auginančių priešmokyklinio amžiaus vaikus ir 10 priešmokyklinio amžiaus vaikų. Empirinėje dalyje nagrinėjamas sveikatos ugdymas ikimokyklinėje ugdymo įstaigoje ir šeimoje, ugdytojų požiūris į vaikų sveikatą, priešmokyklinio amžiaus vaikų žinios apie sveikatą. / The work carried out theoretical analysis of the concept of health; it was examined preschool children's health education features. Hypothesis: preschool children have formed knowledge about health and this forms the basis of their health education, support and nurturing. Combining and integrating qualitative (interviews) and quantitative (survey) methods were investigated, with the aim - to reveal the pre-school age children about health and health education opportunities. The study involved 50 pre-school institutions working professionals, 100 parents of preschool children and 10 preschool children. In the empirical part of health education pre-school educational institution and the family, the attitude towards the health of children, preschool children knowledge about health.

Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan. Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv. Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar. Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande. Det prövas också som ett gränsobjekt för deltagarna att förenas runt. Synen på begreppet kvalitet studeras i spänningsfältet mellan tillsynsansvarigs syn på kvalitet och förskolechefers och pedagogers syn på kvalitet. Under skivandet träder nya perspektiv på kvalitetsbegreppet fram. Ett intresse för fortsatt utforskande väcks, där begrepp som makt, interaktion, profession och självkännedom blir intressanta.

Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda. / The purpose with this survey is to look at physics with the smallest children at the preschool, how it is perceived and how it is worked with. Do they have good materials to work with physics and do they feel that they can work with it? The method that is being used in this survey is interviews of the qualitative style. Four preschool teacher and two preschool directors was interviewed according to a schedule that was different if you were a preschool teacher or a preschool director. The result showed that the preschool teachers considered that they didn’t have that much knowledge in physics and that it was a little bit tricky to work with. To see which material that would fit best to use in a physics situation was perceived as hard by two teachers while two teachers thought that most materials could be used.

Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker. As the theoretical background we both apply a general sociocultural perspective as defined by Leontiev, which is supplemented by a motivational and emotional perspective from Illeris three dimensions of learning. The study is based on semi-structured interviews from seven respondents in the public sector. The data that is presented is to be viewed as having qualitative potential, and should be read with that in mind. The results from the study points at several problematic areas where pre-school teachers claim the training to be of lackluster standards. One common theme that can be noticed from most respondents is that different workgroups experience different problems and different advantages. Despite this there are two main areas that heavily affects some situations - the leadership and the degree of individual adaptation. / Svenska förskollärare befinner sig mitt i en debatt kring skolkompetens som idag kritiseras av massmedier. Kompetensutvecklingen som bedrivs existerar idag som ett kraftfullt verktyg för att förbättra såväl organisationen som de människor som arbetar där. Studien ämnar belysa hur denna kompetensutveckling faktiskt går till och vilka åsikter förskollärare har kring den. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på vilka typer av metoder för kompetensutveckling som existerar ur ett chefsperspektiv. Vi ämnar istället att skifta detta fokus till den individuella arbetstagaren. Som teoretisk bakgrund applicerar vi dels ett allmänt sociokulturellt perspektiv som definierat av Leontiev, vilket kompletteras med ett drivkrafts- och emotionsperspektiv från Illeris tre dimensioner av lärande. Studien är utförd via semistrukturerade intervjuer om sju respondenter i den offentliga sektorn. Den data som presenteras anser vi ha kvalitativ potential och bör därmed tolkas med det som bakgrund. Resultatet pekar på olika problemområden där förskollärare anser kompetensutvecklingen vara bristfällig, men ett gemensamt tema via samtliga respondenter är att olika arbetsgrupper upplever olika problem och olika fördelar. Trots detta existerar det två huvudsakliga faktorer som kraftigt påverkar samtliga situationer, ledarskapet och graden av individuell anpassning.