Sammanfattning ”Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv. En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori.” Denna undersökning vill belysa hur pedagoger i förskolan kan medverka till att ge flerspråkiga barn ett aktivt stöd i att utveckla såväl modersmål som svenska språket. Syfte med föreliggande studie är att utifrån Vygotskijs teori om språkutveckling och modern forskning om flerspråkighet, undersöka och beskriva i vilken utsträckning förskolepedagoger visar ett språkstödjande arbetssätt i olika situationer som kan tolkas som att de aktivt stödjer flerspråkiga barns utveckling av modersmål och svenska språket. Ett delsyfte är att studera pedagogernas tankar om barns språkutveckling samt om förskolans samverkan med barnens familjer. Teoretisk utgångspunkt har varit Lev Vygotskijs (1896 – 1934) sociokulturella teori. Den innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap där språket är en produkt och ett resultat av barnets samspel med sin omgivning. Metoder som valts för den empiriska undersökningen är videofilmning av olika pedagogiska situationer: dels av planerade aktiviteter med pedagog och barngrupp, dels av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Dessutom har intervjuer av pedagoger använts. Undersökningen genomfördes på sex olika förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen i majoritet, på två av förskolorna utgjorde de flerspråkiga barnen en minoritet. Sex pedagoger och sextien barn har deltagit i studien. Resultaten visade att pedagogernas språkstödjande insatser var av skiftande kvaliteter relaterat till presenterade teorier och forskning om vad som är viktiga faktorer för att stimulera barns språkutveckling. Graden av kunskap och medvetenhet om språkutvecklande faktorer varierade hos pedagogerna. Det motsvarades av graden av språkstödjande arbetssätt som synliggjordes i de observerade situationerna. Det ger en implikation om att kompetensutveckling av pedagoger skulle bidra till att fler barn i förskolan får en större möjlighet till aktivt stöd i sin språkutveckling.

Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar från postsovjetiska länder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jämställdhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jämställdhetsarbete som förskolan enligt läroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet är likadan med vad Läroplanen för förskolan säger. I studien intervjuades fyra föräldrar från två postsovjetiska länder, resultatet analyserades med hjälp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att föräldrarnas uppfattning om begreppet jämställdhet kan vara helt annan än den som står i Läroplanen för förskolan. De föräldrar vars uppfattning om jämställdhet skiljde sig från den svenska uppfattningen menade att jämställdhet är ett påhittat problem eftersom kvinnor och män har lika rättigheter i ett modernt samhälle, dock skyldigheterna är olika och det är biologiska skillnader som ligger till grund för det. Främst syns det i hushållsysslornas fördelning där den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var välmedvetna om att det är en stor skillnad mellan hur jämställdhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive länder. Ingen av de intervjuade föräldrarna visste vilka jämställdhetsmål som finns i Läroplanen för förskolan, inte ens alla visste att det finns ett dokument som styr förskolans verksamhet. Man kan dra slutsats att föräldrar från postsovjetiska länder med en annan uppfattning om jämställdhet, utan intresse för jämställdhetsfrågor samt bristande samverkan mellan förskola och hem, istället för att stödja och komplettera förskolans uppdrag kan motverka förskolans jämställdhetsarbete. / The aim of this study is to find out how parents from former soviet republics who emigrated to Sweden understand the concept of gender equality, how their distribution of daily chores looks like, how their awareness about gender equality work, which the pre-school should be carrying  out according to the curriculum, looks like and if their understanding of gender equality concept is the same with the pre-school curriculum. In this study there were interviewed four parents from two former soviet republics. The result was analyzed by phenomenographic approach. The result  showed that the parents’ understanding of gender equality concept could be completely different from what the pre-school curriculum means. Those parents who didn’t  agree with the pre-school curriculum description of gender equality meant that the concept of gender equality was a made-up problem, because men and women have the same rights in a modern society, but their obligations are different and that depends on biological differences. It is foremost visible in distribution of daily chores where the traditional chores distribution hasn’t changed. All the parents were aware of the huge difference between the work being done in Sweden in matter of gender equality and how it was in their countries of origin. None of the parents knew what gender equality aims are in the curriculum for the pre-school. Not even every one of them knew about the existence of such document. The conclusion is that parents from the former soviet republics, with a different understanding of gender equality and insufficient cooperation between the pre-school and the families, instead of supporting and supplementing the pre-school’s mission are counteracting the pre-school’s gender equality work.

Disclosure rates among pre-school age victims of alleged sexual abuse were related to the type of investigative interview (forensic evaluation or forensic interview) that they received following a report of abuse. Variables expected to affect the likelihood of the child making a valid disclosure of sexual abuse including the relationship of the child to the offender and the severity of the abuse were also examined. The results indicated that children who underwent a structured, one-time 30 minute forensic interview were significantly less likely to make a valid disclosure of sexual abuse than children who underwent a semi-structured, therapeutic style evaluation over the course of several weeks. The current findings do not suggest that either offender relationship or severity of abuse significantly moderate the relationship between interview type and disclosure status. Limitations of the current study and future directions are discussed.

Utgångspunkten i mina arbeten om barn och trafik har varit trafiksäkerheten som ett genomgripande samhällsproblem, med barnens utsatta läge i fokus. Arbetet är uppdelat i två delar, där ett examensarbete på C-nivå, som är en översikt, utgör Del I. Del II utgörs av detta examensarbete på D-nivå och består av en empirisk undersökning om förskolebarns trafikförståelse. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka femåriga förskolebarns trafikförståelse utifrån tre olika aktörers perspektiv: barnens, förskolans och föräldrarnas. De frågeställningar som studerades var: vilka föreställningar som barnen har om trafik; hur barnen har tillägnat sig dessa föreställningar; hur barnen uppträder i trafiken samt hur förskolepersonalen och föräldrar arbetar med barnens trafikfostran. För att få svar på frågeställningarna genomfördes en fallstudie på en förskola där åtta barn, barnens två förskollärare samt tre föräldrar intervjuades. Dessutom observerades barnen under en trafikutflykt och deras trafikteckningar analyserades. Resultatet pekar på att förskolebarnen hade tillägnat sig såväl kunskaper som missförstånd om trafiken. Barnen uppfattade att trafik i första hand är motorfordon och vägar men såg inte sig själva som en del av trafiken. De kände till att trafiken har ett inneboende regelsystem, men förstod inte i samma utsträckning upphovet och orsaken till detsamma. Barnen visade stort intresse för trafiksignaler, men alla barn greppade inte innebörden av den gula färgen. Barnen i denna studie förstod att vägmärken har en symbolisk innebörd, där märkena med abstrakta symboler var svårast att tolka korrekt. Svårigheter med att särskilja höger och vänster framträdde också i studien. Med avseende på cykelhjälmsanvändning ansåg barnen att hjälmen endast hade till uppgift att skydda dem vid osäker cykling. Barnen hade inhämtat sina kunskaper och föreställningar från många olika, och ibland oväntade källor, huvudsakligen hemmet och förskolan. Barnens observerade vistelse i trafiken förflöt smidigt, där förskolans användning av reflexvästar och grupperingarna vid promenader framstod som invanda och användbara rutiner. Förskolans och hemmets trafikfostran genomfördes som praktisk träning i verklig trafikmiljö, företrädesvis genom promenader, bussresor och cykling. På förskolan var den vuxne en större auktoritet i trafiken än som annars är brukligt. Ibland arbetade förskolan med osynliga gränsdragningar som ett pedagogiskt verktyg för att skydda barnen i trafiken. / Traffic safety, viewed as a radical community problem, has been the starting-point in this work, with children’s vulnerable position in focus. This work is divided into two parts. Part I is an examination paper on C-level, consisting of a survey within this field. Part II consists of this examination paper on D-level, an empirical study about pre-school children’s understanding of traffic. The aim of the present work has been to study five-year-old pre-school children’s understanding of traffic, as viewed from the perspective of three different groups, the children, the pre-school teachers and the parents. The questions at issue were: the children’s conceptions of traffic and how those conceptions have been acquired, the children’s conduct in traffic, and how pre-school teachers and parents work with children’s traffic training. To answer those questions a case study was accomplished at a pre-school, where eight children, two pre-school teachers and three parents were interviewed. Moreover, I made a field study of the children during their walks in traffic and analyzed their traffic drawings. The results show that the pre-school children had acquired knowledge as well as misunderstandings about traffic. The children understood traffic as consisting of motor vehicles and roads but did not comprehend themselves as a traffic element. They knew that traffic has an inherent system of rules but did not to the same extent understand the origin or cause of those rules. The children were deeply interested in traffic lights but all children did not grasp the meaning of the yellow light. The children in my study understood that road signs have a symbolic message and road signs with abstract symbols were the most difficult to interpret correctly. Difficulties in distinguishing between right and left also appeared in the study. In regards to the use of bicycle helmets the children believed the sole purpose of the helmet was to protect them during unsteady cycling. The children had acquired their knowledge and conceptions from many different sources, mainly from the home and the pre-school. The observed traffic walks of the children passed smoothly, where the use of reflex vests and the groupings during the walks appeared to be ingrained and useful routines. The education of the pre-school and the home was carried through as practical training in the real traffic environment, preferably through walks, bus rides and cycling. In pre-school, the adult was a greater authority in the traffic situation than normally the case. Sometimes the pre-school worked with invisible delimitations as an educational tool with the purpose of protecting the children when in the traffic setting.

The purpose of this study was to broaden knowledge about how native language support works in three pre-schools departments in a multicultural area. The questions were how native support works in the current pre-schools departments, which language development methods and forms used by educators to work with native language support, and if they experience any difficulties. I used interviews as a research method, with three child-care and one preschool teacher.The results showed that all departments on both of the pre-schools have native language support with a permanent bilingual staff, outside the ordinary activity. The mother tongue is also spoken in the everyday activities in two of the departments. The third department is only spoken native language with their children if they do not understand what they say in Swedish, or if they are sad.The concrete material is lifted up as a good and important tool in all three language groups, because verbal language is not always enough for all children to understand. All teachers are talking about the mother tongue which they mean is the key to self-esteem and identity formation for these children.The Child-cares is experiencing various difficulties in the work with native language support; one thinks that it is difficult when the children sometimes have a stronger language than her. The second one is experiencing difficulties with the children in her language group because they speak a variety of dialects in the common mother tongue. The third child-care find it difficult when she does not get any verbal response from the children in her group.All child-cares feel finally accepted and feel a joy in the effort made for the children and their mother tongue. They think it's great and fun, and also feel that their children like that.

Människors välbefinnande påverkas till stor del av relationer, främst de nära relationerna och av de miljöer de vistas i. För barn innebär det att relationen till föräldrar, förskolepersonal och vänner samt hem- och förskolemiljön är det som främst påverkar deras välbefinnande, eftersom den största delen av deras liv vanligtvis utspelar sig bland dessa personer och miljöer. Det har visat sig att svenska barns psykiska välbefinnande har försämrats och att det till en viss del kan bero på att barn inte får den tid de behöver från sina föräldrar. I tidigare undersökningar har vi funnit att både barn och föräldrar önskar mer tid tillsammans. Samtidigt börjar i regel svenska barn i förskolan redan mellan ett och två års ålder, en ålder som enligt anknytningsteorin är känslig i utvecklingssynpunkt. Enligt Skolverket är allt fler barn inskrivna i den svenska förskolan och de tillbringar också fler antal timmar där. Vi har därför undersökt om antalet timmar på förskolan har betydelse för barns välbefinnande. För att få ett så nära barnperspektiv som möjligt har vi gjort detta genom att intervjua sex förskolepedagoger i olika stadsdelar av Stockholm. Den empiri vi funnit under vår undersökning visar att barns välbefinnande påverkas av antalet timmar de spenderar på förskolan. För barn som tillbringar långa dagar, kan konsekvensen bli att deras relationer till pedagoger och vänner stärks medan relationen till föräldrarna kan bli lidande. Barn som går långa dagar tenderar också att vara tröttare. Barn som går oregelbundna tider och dagar på förskolan riskerar istället att hamna utanför kamratgruppen. Det kan för dessa barn och de barn som går kortare dagar också innebära att det tar längre tid att bygga upp en tillit till personalen. Vi har även funnit att barn idag är mer stressade, vilket bland annat är ett resultat av större barngrupper, höga ljudnivåer, förskolans kvalité, fritidsaktiviteter och föräldrars stress. Dessa faktorer påverkar också barnens välbefinnande. Hur välbefinnandet ser ut under barndomen, påverkar individens fortsatta liv. Vi har i vår uppsats undersökt ett område som vi tror kan påverka barnens välbefinnande. Då vår uppsats är begränsad på många olika sätt, anser vi att det därför är mycket viktigt att forska vidare på varför barns psykiska ohälsa har ökat i Sverige.

<p>Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan?</p><p>Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?</p><p>Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?</p><p>Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i.</p><p>Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem.</p> / <p>The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child.</p><p>Questions:</p><p>What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school?</p><p>Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments?</p><p>How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child?</p><p>The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment.</p><p>Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.</p>

The purpose of the research is to find out how the teacher of the pre-school looks at the value of the nature Pre-school. To get an understanding of what the nature pre-school enviorment can bring, we are talking about learning, knowledge, and experience combined with the everyday lessons learned from the natural world. The research is a stepping stone on the pre-school teacher’s thoughts and reflections of what a nature pre-school is. This is grounded in a view of how having options for alternative schools lead to wider research, and all conclusions where formed after multiple interviews and analysis. The results showed that the teachers involved are very positive to the nature pre-school environment and learning process. They see many opportunities for the children’s growth from this learning experience. Nature is the classroom for teaching and learning and creates opportunities for the children to use all the senses, and find out how things work and connect with each other. In the interaction between the children and the teacher they are able to take advantage in developing gross and fine motor skills, with the understanding and the connection between the animal and growth in the nature. All this information they take in from this experience is a valuble tool to be used all through out there life’s.

Abstract In this essay, I have performed a study on peer cultures and how these peer cultures are expressed in a group of pre-school children. My questions are as following: What positions/power positions can be seen in children’s play, and how will these be expressed? How do the children gain access to play? How do children act when they want to exclude other children? In order to understand this I have chosen to do observations as a method. In order to investigate these questions I chose to spend six whole mornings with a group of pre-school children, closely observing their behavior. The focus was on children, three years of age or older. The results show that children are very resourceful, when it comes to making up strategies for either giving access to, or excluding, other children from their play. For example they could make up a rule which would make it impossible for another child to be a part of the game. One rule could be that you in order to be able to play with the others must possessed a particular toy that the children used in the game, which the new child did not own. But there are also many strategies for children to be a part of a game. For example, if they had a toy that the other children wanted as well, this could be a way of joining in on the play. We as adults must be aware of that these cultures exist everywhere. Sometimes we are not even aware of that a child is not being allowed to play with the others. It is not fun for those children who always have to stand beside the play. We need to try and discover who these children are and help them to be a part of the group. Keywords: Pre-school Peer culture, Access play, Excluding play / Sammanfattning I mitt examensarbete har jag genomfört en undersökning, med syfte att bidra med kunskaper om kamratkulturer och hur dessa kulturer uttrycks i en förskolegrupp. Mina frågeställningar är följande: Vilka positioner/maktpositioner finns i barns lek och hur synliggörs de? Hur får barn tillträde till leken? Hur gör barnen när de utesluter andra barn? Frågeställningarna har jag valt att undersöka, genom att observera barnen i en barngrupp under sex förmiddagar. Fokus har varit på barn som är tre år och äldre.  Resultatet visar att barnen är väldigt påhittiga vad gäller olika strategier, både för att ge tillträde till eller att utesluta andra barn från att vara med i leken. Bland annat kunde de hitta på regler, som gjorde att det nya barnet inte kunde vara med. En regel kunde vara att man var tvungen att ha någon leksak som barnen använde, som det nya barnet inte hade. Men det finns också många strategier för att få vara med i leken. Till exempel om de hade en leksak, som de andra barnen också ville ha kunde detta vara ett sätt för att få vara med i leken. Vi vuxna måste vara medvetna om att kamratkulturer existerar. Ibland är vi inte ens medvetna om att det finns något barn som inte får vara med och leka. Det är inte roligt för de barnen som alltid blir uteslutna. Vi måste försöka upptäcka dessa barn och hjälpa dem att bli en del av gruppen. Nyckelord: Förskola, Kamratkultur, Tillträde lek, Uteslutning lek

In my thesis I have chosen to examine pre-school from a gender perspective, focusing on the current norms of society that are also influencing pre-school. My thesis is written in the form of an essay, which means that reflections are a substantial part, and writing has become a part of my process of learning. My thesis originates in three different situations that I have experienced during the years I have been working in the pre-school. These situations show how I, as a pre-school educator, unconsciously am a part of creating norms, patterns and gender. The curriculum of the pre-school has been the basis of this thesis, and an important part has been to interpret what the mission of pre-school is in practice. I start by explaining the concepts of sex, gender and norms, and continue by describing how preschool can be viewed as an institution preserving the norms. In the next part of the thesis I have looked more deeply into the three situations, my own gender mistakes. By using literature and my own experiences my objectives have been to find out how I, as an educator, consciously or unconsciously affect the children’s thoughts about gender roles and gender patterns. I reflect upon values, approaches and methods, and what it means to be creative around norms. Work in pre-school is always a tradeoff between being private and being professional, with a personal touch, and my conclusion is that it is not always easy despite the best of intentions. I am influenced by my own situation and the norms around me, and that is the reason why I repeatedly feel that I fail. The only way of creating change is to have an open mind, to be curious, and to dare reflecting upon my own actions. This way I become conscious about my own acting and the consequences it results in. I choose to like my mistakes and make the most of the knowledge that each mistake can give me. / I mitt examensarbete har jag valt att granska förskolan ur ett genusperspektiv, med fokus på de rådande samhällsnormerna som även speglas i förskolan. Jag har skrivit min uppsats i essäform vilket innebär att reflektioner har fått ett stort utrymme och skrivandet har blivit en del av min lärandeprocess. Min uppsats tar avstamp i tre olika händelser som jag varit med om under de år jag arbetat på förskola. Dessa situationer som jag beskriver visar på hur jag som förskolepedagog omedvetet är med och skapar normer, mönster och genus. Förskolans läroplan har varit min utgångspunkt och en viktig del i arbetet med den här uppsatsen har varit att tolka vad förskolans uppdrag innebär i praktiken. Jag inleder med att förklara begreppen; kön, genus och normer, för att sedan beskriva hur förskolan kan ses som en normbevarande praktik. I nästa avsnitt har jag fördjupat mig i de tre händelserna, mina egna genusvurpor. Med hjälp av litteratur och min egen erfarenhetsbaserade kunskap har jag haft som avsikt att ta reda på hur jag som pedagog, medvetet eller omedvetet, påverkar barns tänkande om könsroller och könsmönster. Jag reflekterar kring värdegrundsfrågor, förhållningssätt och metoder och vad det innebär att vara normkreativ. Arbetet på förskola är hela tiden en balansgång mellan att vara privat och att vara professionell med en personlig framtoning och min slutsats är att det inte alltid är så enkelt även om jag har de bästa intentionerna. Jag är färgad av mitt eget bagage och de normer som råder runt omkring mig och det är anledningen till att jag gång efter annan känner att jag misslyckas. Det enda sättet att skapa förändring är att ha ett öppet sinne, vara nyfiken och våga reflektera kring mitt eget handlande. På så vis blir jag medveten om mitt eget agerande och vilka konsekvenser det kan medföra. Jag väljer att gilla mina misstag och ta tillvara på den kunskap som varje vurpa kan ge mig.