The aim is to study the newly arrived pupils'participation in the preparatory class (FBK) and regular class and how teachers support the newly arrived pupilsin the classroom for three daysat each school. The study is based on a qualitative method with three observations at each school. Observations in two different schools, one in a preparation class and the other one in a regular class. Our study showed that the newly arrived pupils in the preparation class had more chance to participate, learn and develop with the help of the teachers. On the other hand,the newly arrived pupils had less participation in the regular class and did not get as much help from the teachers as the other newly arrived pupils got in the preparation class.

<p>I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit. Vägledarna upplever att det finns svårigheter i samtalen som kan handla om okunskap om olika kulturer och om vägledarens egna fördomar. Resultatet visar dock att vägledarna anser sig ha många av de egenskaper som de tycker att en vägledare ska ha i samtal med nyanlända elever. Det är bland annat empati, vara bra på att lyssna och ha förmågan att visa respekt för alla elever oavsett bakgrund.</p>

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.</p>

I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit. Vägledarna upplever att det finns svårigheter i samtalen som kan handla om okunskap om olika kulturer och om vägledarens egna fördomar. Resultatet visar dock att vägledarna anser sig ha många av de egenskaper som de tycker att en vägledare ska ha i samtal med nyanlända elever. Det är bland annat empati, vara bra på att lyssna och ha förmågan att visa respekt för alla elever oavsett bakgrund.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.

We are living in a multicultural society where people from other countries and other cultures are coming to Sweden, including children. Regardless of reasons why these students have come to Sweden, it is common that they are newly arrived and have to learn a second language, in this case Swedish. This will be a challenge, opportunities and difficulties for the student, students’ families and for the school and their staff. The purpose of this essay has been to illumine the teaching methods, models and what materials are used by teachers today to contribute to the best possible second language learning for newly arrived students. In this essay the focus has been on one theory and several model-based approaches. I have used qualitative methods where I did both observations and interviews. The observations took place in six different teaching opportunities in two different schools and classes. The interviews were done by two teachers in two different schools. The result showed that teachers were more inventive compared to the theory. The teachers chose to produce their own material often instead of using ready material, which meant that they could adapt the material to match the students’ level in the class. The result also showed that the Southern school was working with an intercultural approach and was active with the students’ teachers for the mother language compared with the Northern school. In both schools the teachers was working with the perspective of newly arrived pupils with Swedish as second language and that its newly arrived students often have different cultures and experiences which are essential. During my essay I found a disadvantage within these two schools, that preparatory classes were not integrated with the rest of the school. I believe the schools should have a second thought about integrating preparatory classes in classrooms with the rest of the school.

My study is about a preparation class in a selected municipality. It is based on the child¹s perspective, and it tries to highlight the school situation of new arrivals in a school where the majority of the pupils are of Swedish origin. The purpose of my study is to visualize how the education for newly arrived children is organized in the municipality, and to get an understanding of a range of student’s view of the schooling in the preparation class as an introduction to a regular class. To reach my goal, I have used qualitative methods, based on qualitative interviews. The interviews were made with six newly arrived pupils, and one interview was made with the deputy head of the school, which is in charge of immigrant education in the municipality. The results show that the four primary schools in the municipality have two preparation classes located in a school for year 1-5 and 6-9. The interviewed pupils are between 13 and 15 years old. The interview reveals deficiencies in different areas, concerning the newly arrived children. The pupils are relatively segregated in school and they have no opportunities to form relationships with other pupils, which can lead to stigma. The education is characterized by lower expectations, and it is not ideal for the children’s cognitive development. The pupils also receive mother tongue education, and a few of them get student consolation. Most of them prefer student consolation, where the education is in Swedish simultaneously with their native language. The mother tongue education is not yet suited to the pupils’ abilities and needs, and the teachers in mother tongue language have a lack of qualifications.

Children of school age, who have just moved to Sweden can either start in a preparation class or in a normal class. There is no Swedish law or national policy that determines how new children will start and continue their education in Swedish schools. The decision is up to the schools or the communes. This study investigates what kind of educational methods teachers, from a sample of two different schools, are using to educate the newly-arrived students and if these methods are making any contribution to integrating these children into the Swedish school system. The study will raise questions like, how are the new students introduced to the Swedish school, what is the purpose of having the children in preparation class as opposed to normal class, and what methods do the interviewed teachers use to integrate the new children into the school system? Interviews were conducted with four teachers, an associate professor and a senior lecturer in education, who has done several years of research about children from abroad coming in to the Swedish school system. The primary theoretical frames in this study were the sociocultural perspective, language socialization, integration and inclusion. The results show that by not having a comprehensive policy for the newly arrived students, each teacher has a different educational method and the schools are not given enough recourses to help the student succeed. One of the conclusions is that to have a good integration of new students, the schools need to find a reception method that works for each new student based on a comprehensive policy.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan för varje år och det gör att skolan blir en mötesplats för alla kulturer, nationer, religioner, livsstilar, språk och olika kunskaper särskilt sedan 1 juli 2013 när det bestämdes att även de nyanlända barn utan uppehållstillstånd fick laglig rätt att gå i skolan. Denna rapport syftar till att bidra med kunskap kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i den svenska skolan och särskilt i ämnet matematik, de nyanlända elevernas upplevelser av matematikundervisningen och svårigheter som lärarna upplever vid matematikundervisning för nyanlända. Resultatet visar att det krävs mycket samarbete kring nyanländas kunskapsutveckling och integrering. Lärarna påstår att integrering inte sker bara genom att eleverna finns med i klassrummet utan de måste ha samma möjligheter och förutsättningar som de andra för att integrering ska vara möjlig. Enligt lärarna måste eleverna kartläggas innan de börjar skolan för att upptäcka på vilken nivå de ligger för att få rätt hjälp. Resultatet av studien visar vidare att de nyanlända eleverna som placerades i en förberedelseklass är mer nöjda med sina studier än de som placerades i en ordinarie klass. Resultatet visar också att brister i svenska och elevernas studiebakgrund utgör det största problemet för lärarnas jobb med de nyanlända. Därför är det viktigt att eleverna börjar i en örberedelseklass för att få en mjuk start och för att få kännedom om en del matematiska termer innan de börjar i en ordinarie klass. Denna studie är en kvalitativ studie som utgår från intervjuer med ett fåtal lärare och elever, två lärare och åtta elever och därför kan man inte dra några generella slutsatser av studien. För att kunna dra några entydiga eller generella slutsatser krävs det mer omfattande forskning inom området och som engagerar ett större antal lärare, elever och andra personal inom flera skolor i olika kommuner. / The number of newly arrived pupils increases in the Swedish school every year, which makes the school a meeting place for all cultures, nations, religions, lifestyles, languages and different knowledge especially since July 1, 2013 when it was decided that even new arrivals without a residence permit were given legal right to go to school. This report aims at contributing knowledge about teachers views on the integration of newly arrived students in Swedish schools, and especially in the subject of mathematics, the newly arrived students' experiences of mathematics teaching and difficulties experienced by teachers in mathematics education for newcomers. The result shows that a lot of cooperation is needed about the development and integration of newly arrived students. Teachers argue that integration does not only happen when the students are in the classroom, but they must have the same opportunities and possibilities as the others for integration to be possible. According to the teachers, the students must be mapped before they start school to find out what level they are in order to get the right help. The result of the study further shows that the newly arrived students placed in a preparatory class are more satisfied with their studies than those who were placed in an ordinary class. The result also shows that shortcomings in Swedish and student backgrounds constitute the biggest problem for teachers' jobs with new arrivals. Therefore, it is important that the students begin in a class of preparation to get a smooth start and to get acquainted with some mathematical terms before starting in a regular class. This study is a qualitative study based on interviews with a few teachers and students, two teachers and eight students and therefore you cannot draw any general conclusions from the study. In order to draw some unambiguous or general conclusions, more extensive research is required in the field, involving more teachers, students and other staff in several schools in different municipalities.

Studiens syfte var att beskriva hur undervisning i grundskolan utformas för nyanlända elever samt hur utformningen av undervisningen inverkar på elevernas lärande och inkludering. Frågorna som belystes var; Hur motiverar olika skolor sin utformning av undervisning för nyanlända elever? Hur utformar de olika skolorna stöttning och extra anpassningar, så att nyanlända elevers lärande underlättas? Hur beskrivs synen på inkluderande undervisning och hur omsätts den i verksamheten på olika skolor? Studien genomfördes med kvalitativ fenomenografisk metod. Nio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med rektor, specialpedagog och lärare på tre olika skolor. Resultatet visade att undervisning för nyanlända elever utformades olika skolor emellan samt att kunskap och erfarenhet var viktigt för att kunna utforma god undervisning. Vidare, att alla skolor strävade efter en inkluderande undervisning och att extra anpassningar eller stöttning genomfördes, för att elevernas individuella förutsättningar att nå målen skulle tillvaratas. Viljan fanns, men inte alltid kunskaperna eller förutsättningarna. Några verksamma åtgärder för ökad måluppfyllelse identifierades i studien. Stöttning var en förutsättning för att nå de individuella målen.Undervisning som var kognitivt utmanande samt utgick från elevernas kunskaper och erfarenheter och användande av modersmål i undervisningen lyftes som verksamma redskap, för att få eleverna engagerade i läsande och skrivande samt stärka språket. Samarbete inom skolan mellan olika yrkeskategorier, men också ett samarbete med vårdnadshavare var en förutsättning. Ökad inkludering nåddes när åtgärder vidtogs, som skapade goda förutsättningar för nyanlända elever att lyckas i skolan. Inkluderingssträvan var en ständigt pågående demokratisk process för alla människors rättigheter och lika värde. Den utgick ifrån idén att elevers olikheter var en tillgång, där elever erbjöds möjligheter att uppleva gemenskap och aktivt deltagande med hög pedagogisk vinst. / The purpose of the study was to describe how teaching is designed in elementary school for newly arrived pupils, and to review the effects of this teaching. The questions being analyzed were: What is the motivation of the different schools in how they create their supportive teaching structure for the newly arrived students? How do the different schools organize their scaffolding, and how do they make adjustments, so that the learning of new arrivals is supported? How is inclusive education described, and how is it transformed into activities at different schools? The study used a qualitative phenomenographic methodology. Nine half-structured interviews were conducted with the principal, special educator and teacher at three different schools. The results showed that teaching for newly arrived pupils varies between schools, and that knowledge and experience is important in order to create a good teaching environment. Further, all schools aimed for an inclusive education, and that additional adjustments or supporting structures were implemented to ensure that the pupils' individual needs for achieving their goals were met. Not all schools had the knowledge or the right conditions for the implementation of an inclusive education, but all three had the will to try. Some methods for increased goal achievement have been identified as being particularly active in the study. Scaffolding was a prerequisite for reaching pupils’ individual goals, and one challenge was to decide on the right kind of pedagogy for the individual pupil. Education that was cognitively challenging, and on the pupil’s mother tongue, can all be used as active tools in order to get pupils involved in reading and writing and with the goal of strengthening their language. Collaboration within the schools’ different occupational categories, as well as cooperation with caregivers, were needed. Inclusion was achieved when the right action was taken to create good learning conditions for newly arrived pupils to succeed in school. The inclusion endeavor was ultimately based on an ongoing democratic process for all human rights and equal values. It was based on the idea that pupils' differences were an asset, offering students the opportunity to experience community and active participation with high educational gains.