<p>En investering i relativt små, onoterade bolag med aktivt ägarengagemang som är under utveckling går inom begreppet riskkapitalinvesteringar. Olika typer av riskkapitalinvesteringar har varit en väldigt populär investeringsform under en längre tid i Sverige. Processen som riskkapitalbolag och entreprenör går igenom är uppdelad i flertalet steg, från entry till exit, men det är framförallt den tidiga investeringsprocessen som är undersökt i denna studie. Intressant har varit undersöka interaktionen och aktiviteten mellan riskkapitalbolag och entreprenör. I tidigare studier har det upptäckts skillnader mellan statliga och privata bolag vilket är en av många aspekter vi har diskuterat i denna studie.</p><p>Problemformuleringen vi valt att arbeta utifrån är:</p><p>Hur påverkas aktivitetsnivån och angreppssättet av vilka förutsättningar som råder för en investering?</p><p>Syftet med studien är dessutom att utöka förståelsen kring den initiala delen av investeringsprocessen. Vi vill även undersöka om variablerna aktivitetsnivå och angreppssätt kunde förklara det framtida utfallet av en investering.</p><p>I den teoretiska delen ges en bakgrund kring den teori som finns om riskkapitalinvesteringar. I början ges en beskrivning hur hela riskkapitalprocessen ser ut från början till slut för att senare gå in på olika teorier om förhållandet och risktagandet som uppstår mellan rikskapitalbolag och entreprenör. Olika förslag ges också för att minska risken så mycket som möjligt. Utifrån denna teorigenomgång har fyra hypoteser ställt upp för att svara på det problem och syfte som undersökningen bygger på.</p><p>För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie men hjälp av enkätundersökning via telefon. Intervjuer med 44 entreprenörer har gjorts där de svarade på en enkät om den första kontakten med riskkapitalbolaget och hur investeringsprocessen avlöpte. Avslutande frågor om företagets framtid och prestation var nödvändiga för att svara på vårt delsyfte. Enkäterna har sammanställts och olika statistiska test har gjorts för att undersöka hur aktivitetsnivån och prestationen kan förklaras av olika förutsättningar samt olika angreppssätt.</p><p>Resultaten av den här studien skall mer ses som tendenser på marknaden eftersom inte signifikanta resultat har uppnåtts i undersökningen.</p>

<p>Problem: Ledningen från DB Schenker Logistics i Västerås upplever att personalen på produktionen inte alltid uppfyller företagets kvalitetsmål. Det menas att ledningen uppfattar att personalen skulle kunna prestera bättre utan att företaget behöver investera extra pengar. Att bra kvalitet hela tiden levereras i servicebranschen är ett bra konkurrensmedel. Men för Schenkers ledning är det svårt att själva kunna se sina brister och därmed komma med egna åtgärder.</p><p>Syfte: Syftet med vår utredning är att beskriva hur personalens arbetsinsats i nuläget ser ut och hur den påverkar företagets kvalitetsmål eftersom Schenkers ledning uppfattar brister. Samtidigt ska utredningen vara ett underlag för företagets ledning för att kunna införa relevanta förbättringar.</p><p>Metod: Det genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till Schenkers personal på produktionen, fokusgruppintervju med ledningen samt personliga intervjuer med två kunder.</p><p>Resultat: Utredningen visade att personalen i nuläget tar eget ansvar och att de är medvetna om att en dålig arbetsinsats från deras sida har konsekvenser för företaget. Samverkan med sina medarbetare verkar fungera samt att personalen är också beredd och öppen för förändringar. Men det betyder inte att det hela tiden är tillräcklig för att motsvara ledningens förväntningar. Detta på grund av att det finns brister på kommunikationen mellan ledningen och personalen. Konsekvensen är att inte alla får reda på information eller att den blir otydlig från ledningen. Dessutom visades att ledningens förmåga att kunna ge beröm och därmed motivera personalen skulle kunna vara bättre. Det finns även brister på arbetsmaterialet men detta är oftast en kostnadsfråga vilket ledningen i Västerås inte är ansvariga för utan huvudkontoret i Göteborg. Ledningen borde istället koncentrera sig att förbättra kommunikationen och ge mer beröm till sina anställda. Kunden i sin tur förväntar sig att Schenker förbättrar sin kvalitet. För kunden är det inte väsentligt hur ledningen inför förbättringar i organisationen utan det ska bara synas bättre resultat i framtiden.</p> / <p>Problem: The management from DB Schenker Logistics in Västerås understands scarcity concerning their employee’s performance and that they not always fulfil the company’s quality goals. This means that the management understands that their employees could perform better without need for the company to invest extra funds. To deliver constantly good quality is in the service sector due to the competition very important. At the same time it is difficult for Schenkers management to see their own scarcities and therefore come up with own measures.</p><p>Purpose: The purpose of our inquiry is to describe how today’s performance from the employees looks like because Schenkers management understands scarcities. At the same time should our inquiry be a basis of introducing relevant improvements for the company’s management.</p><p>Method: A questionnaire with Schenkers employees, interview in a group with the management and interview with two customers were carried out.</p><p>Results: The inquiry shows that the employees at the present time take own responsibility and are aware of the consequences for the company if they deliver low performance. The cooperation between the co-workers seems to function well and the employees are open and ready for changes. But this doesn’t mean that this is enough to satisfy the management’s expectations. This is because of the scarcities of communications between management and employees. The consequence is that not every employee takes part of the information or that it is indistinct from the management. Besides that it showed that the management’s ability to motivate their employees could be better. There are also scarcities of the company’s equipment but this is in most cases a question of money which the management in Västerås has no influence over but the headquarter in Göteborg. Instead the management should concentrate on to improve the communication to their employees and be able to motivate them more. The costumers on the other side expect that Schenker improve their quality. For the customer it is not important how the management is able to introduce the changes in the organisation but it is just important to see better results in the future.</p>

<p>Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml∙min-1∙kg-1 (P<0,01). Korrelationen mellan det beräknat tesvärde och tabellplacering var signifikant (r=-0,535)(P<0,001). Anaerob effekt mättes genom anaerob uthållighet, snabbhet och explosivitet. Skillnaden mellan lagen i anaerob uthållighet var (69,1-71,9sek) (P<0,05) och korrelationen till tabellplaceringen var signifikant (r=0,316)(P<0,001). Sambandet mellan snabbhet, explosivitet och tabellplacering var också signifikant (r=0,453)(P<0,001), (r=-0,228)(P<0,01). Styrka mättes med sex olika övningar där det fanns skillnader mellan lagen (P<0,05) men inget samband med tabellplacering. Dessa resultat tyder på att de fysiska parametrar som har störst betydelse för en ishockeymatch är aerob effekt, men att även anaerob effekt har stor betydelse. I denna studie saknar spelarens styrka och storlek samband till tabellplacering.</p>

<p>Bakgrund</p><p>En stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.</p><p>Syfte</p><p>Vårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.</p><p>Genomförande</p><p>Tidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in. Fondernas prestation, mätt med ej riskjusterad avkastning och Sharpekvot, beräknas. Med hjälp av regressionsanalys undersöks om prestationen, efter ratingtillfället, skiljer sig mellan de olika betygskategorierna. Sambandet mellan Morningstar-rating och framtida prestation jämförs sedan med sambandet mellan en alternativ rating och framtida prestation. Vi undersöker även Morningstar-ratingens varaktighet.</p><p>Slutsats</p><p>Våra undersökningar visar på att det föreligger ett tydligt samband mellan rating och framtida prestation. Våra undersökningar där sambandet mellan Morningstars rating och prestation jämförs med en alternativ rating baserad på Sharpekvot visar på ett tydligare samband och en högre signifikans hos den alternativa ratingen. Studien av varaktigheten visar att en hög rating till viss del är varaktig. Resultaten pekar på att fondernas prestation upprepar sig vilket innebär att den effektiva marknadshypotesen kan ifrågasättas.</p> / <p>Background</p><p>A large majority of the Swedish people invest in mutual funds. There is a vast amount of funds available to the investor and it may be difficult for the investor to choose between the funds. To assist the investor in choosing funds, there are a number of companies that rank the funds based on historical performance. The largest of these companies is Morningstar.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this study is to examine whether there is a relationship between the Morningstar fund rating and future performance. In addition to this, we aim to compare the predictive ability of the Morningstar rating with that of an alternative rating, based on the historical Sharpe ratio.</p><p>Implementation</p><p>We collect time series data of the funds’ NAV and Morningstar ratings of all mutual funds domiciled in Sweden. The funds’ in sample performances are then measured using un-adjusted return and Sharpe ratio. Via regression analysis we examine whether the performance, after the rating, differs between the different rating categories. A similar study is made based on the alternative rating, and the results are compared. In addition to this, we examine the persistence of the Morningstar ratings.</p><p>Conclusion</p><p>The results show that there is a strong relationship between the Morningstar ratings and future performance. However, our study of the predictive ability of the alternative rating shows that there is an even stronger relationship between the historical Sharpe ratio and future performance. Our study indicates that there exists, to some extent, a persistence in the Morningstar ratings, i.e. highly rated funds tend to keep high ratings. These results indicate that fund performance repeats itself, which is not consistent with the efficient market hypothesis.</p>

<p>Abstract</p><p>Vi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. </p><p>Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan. Vi kom fram till att självkänsla kan användas av många tidningar som ett säljargument, då många människor vill må bättre och bli lyckligare. Media har så stor makt i dag, att många människor tyr sig till deras tips och råd till självhjälp. Många av artiklarna skrev enligt oss mycket motstridiga budskap om självkänsla, exempelvis att det var viktigt att tänka på sig själv men samtidigt inte för mycket. Vi kom fram till att medias skildring av självkänslans diskurser troligen till viss del, bidrar till förvirring och stress hos människor.</p>

<p>Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat – i strid med tidigare empirisk forskning – tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:</p><p>• Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?</p><p>• Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?</p><p>Metod</p><p>Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform.</p><p>Resultat</p><p>Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.</p>

Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat – i strid med tidigare empirisk forskning – tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen.

Abstract Vi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan. Vi kom fram till att självkänsla kan användas av många tidningar som ett säljargument, då många människor vill må bättre och bli lyckligare. Media har så stor makt i dag, att många människor tyr sig till deras tips och råd till självhjälp. Många av artiklarna skrev enligt oss mycket motstridiga budskap om självkänsla, exempelvis att det var viktigt att tänka på sig själv men samtidigt inte för mycket. Vi kom fram till att medias skildring av självkänslans diskurser troligen till viss del, bidrar till förvirring och stress hos människor.

Problem: Ledningen från DB Schenker Logistics i Västerås upplever att personalen på produktionen inte alltid uppfyller företagets kvalitetsmål. Det menas att ledningen uppfattar att personalen skulle kunna prestera bättre utan att företaget behöver investera extra pengar. Att bra kvalitet hela tiden levereras i servicebranschen är ett bra konkurrensmedel. Men för Schenkers ledning är det svårt att själva kunna se sina brister och därmed komma med egna åtgärder. Syfte: Syftet med vår utredning är att beskriva hur personalens arbetsinsats i nuläget ser ut och hur den påverkar företagets kvalitetsmål eftersom Schenkers ledning uppfattar brister. Samtidigt ska utredningen vara ett underlag för företagets ledning för att kunna införa relevanta förbättringar. Metod: Det genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till Schenkers personal på produktionen, fokusgruppintervju med ledningen samt personliga intervjuer med två kunder. Resultat: Utredningen visade att personalen i nuläget tar eget ansvar och att de är medvetna om att en dålig arbetsinsats från deras sida har konsekvenser för företaget. Samverkan med sina medarbetare verkar fungera samt att personalen är också beredd och öppen för förändringar. Men det betyder inte att det hela tiden är tillräcklig för att motsvara ledningens förväntningar. Detta på grund av att det finns brister på kommunikationen mellan ledningen och personalen. Konsekvensen är att inte alla får reda på information eller att den blir otydlig från ledningen. Dessutom visades att ledningens förmåga att kunna ge beröm och därmed motivera personalen skulle kunna vara bättre. Det finns även brister på arbetsmaterialet men detta är oftast en kostnadsfråga vilket ledningen i Västerås inte är ansvariga för utan huvudkontoret i Göteborg. Ledningen borde istället koncentrera sig att förbättra kommunikationen och ge mer beröm till sina anställda. Kunden i sin tur förväntar sig att Schenker förbättrar sin kvalitet. För kunden är det inte väsentligt hur ledningen inför förbättringar i organisationen utan det ska bara synas bättre resultat i framtiden. / Problem: The management from DB Schenker Logistics in Västerås understands scarcity concerning their employee’s performance and that they not always fulfil the company’s quality goals. This means that the management understands that their employees could perform better without need for the company to invest extra funds. To deliver constantly good quality is in the service sector due to the competition very important. At the same time it is difficult for Schenkers management to see their own scarcities and therefore come up with own measures. Purpose: The purpose of our inquiry is to describe how today’s performance from the employees looks like because Schenkers management understands scarcities. At the same time should our inquiry be a basis of introducing relevant improvements for the company’s management. Method: A questionnaire with Schenkers employees, interview in a group with the management and interview with two customers were carried out. Results: The inquiry shows that the employees at the present time take own responsibility and are aware of the consequences for the company if they deliver low performance. The cooperation between the co-workers seems to function well and the employees are open and ready for changes. But this doesn’t mean that this is enough to satisfy the management’s expectations. This is because of the scarcities of communications between management and employees. The consequence is that not every employee takes part of the information or that it is indistinct from the management. Besides that it showed that the management’s ability to motivate their employees could be better. There are also scarcities of the company’s equipment but this is in most cases a question of money which the management in Västerås has no influence over but the headquarter in Göteborg. Instead the management should concentrate on to improve the communication to their employees and be able to motivate them more. The costumers on the other side expect that Schenker improve their quality. For the customer it is not important how the management is able to introduce the changes in the organisation but it is just important to see better results in the future.