Bakgrund En stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar. Syfte Vårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot. Genomförande Tidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in. Fondernas prestation, mätt med ej riskjusterad avkastning och Sharpekvot, beräknas. Med hjälp av regressionsanalys undersöks om prestationen, efter ratingtillfället, skiljer sig mellan de olika betygskategorierna. Sambandet mellan Morningstar-rating och framtida prestation jämförs sedan med sambandet mellan en alternativ rating och framtida prestation. Vi undersöker även Morningstar-ratingens varaktighet. Slutsats Våra undersökningar visar på att det föreligger ett tydligt samband mellan rating och framtida prestation. Våra undersökningar där sambandet mellan Morningstars rating och prestation jämförs med en alternativ rating baserad på Sharpekvot visar på ett tydligare samband och en högre signifikans hos den alternativa ratingen. Studien av varaktigheten visar att en hög rating till viss del är varaktig. Resultaten pekar på att fondernas prestation upprepar sig vilket innebär att den effektiva marknadshypotesen kan ifrågasättas. / Background A large majority of the Swedish people invest in mutual funds. There is a vast amount of funds available to the investor and it may be difficult for the investor to choose between the funds. To assist the investor in choosing funds, there are a number of companies that rank the funds based on historical performance. The largest of these companies is Morningstar. Purpose The purpose of this study is to examine whether there is a relationship between the Morningstar fund rating and future performance. In addition to this, we aim to compare the predictive ability of the Morningstar rating with that of an alternative rating, based on the historical Sharpe ratio. Implementation We collect time series data of the funds’ NAV and Morningstar ratings of all mutual funds domiciled in Sweden. The funds’ in sample performances are then measured using un-adjusted return and Sharpe ratio. Via regression analysis we examine whether the performance, after the rating, differs between the different rating categories. A similar study is made based on the alternative rating, and the results are compared. In addition to this, we examine the persistence of the Morningstar ratings. Conclusion The results show that there is a strong relationship between the Morningstar ratings and future performance. However, our study of the predictive ability of the alternative rating shows that there is an even stronger relationship between the historical Sharpe ratio and future performance. Our study indicates that there exists, to some extent, a persistence in the Morningstar ratings, i.e. highly rated funds tend to keep high ratings. These results indicate that fund performance repeats itself, which is not consistent with the efficient market hypothesis.

En investering i relativt små, onoterade bolag med aktivt ägarengagemang som är under utveckling går inom begreppet riskkapitalinvesteringar. Olika typer av riskkapitalinvesteringar har varit en väldigt populär investeringsform under en längre tid i Sverige. Processen som riskkapitalbolag och entreprenör går igenom är uppdelad i flertalet steg, från entry till exit, men det är framförallt den tidiga investeringsprocessen som är undersökt i denna studie. Intressant har varit undersöka interaktionen och aktiviteten mellan riskkapitalbolag och entreprenör. I tidigare studier har det upptäckts skillnader mellan statliga och privata bolag vilket är en av många aspekter vi har diskuterat i denna studie. Problemformuleringen vi valt att arbeta utifrån är: Hur påverkas aktivitetsnivån och angreppssättet av vilka förutsättningar som råder för en investering? Syftet med studien är dessutom att utöka förståelsen kring den initiala delen av investeringsprocessen. Vi vill även undersöka om variablerna aktivitetsnivå och angreppssätt kunde förklara det framtida utfallet av en investering. I den teoretiska delen ges en bakgrund kring den teori som finns om riskkapitalinvesteringar. I början ges en beskrivning hur hela riskkapitalprocessen ser ut från början till slut för att senare gå in på olika teorier om förhållandet och risktagandet som uppstår mellan rikskapitalbolag och entreprenör. Olika förslag ges också för att minska risken så mycket som möjligt. Utifrån denna teorigenomgång har fyra hypoteser ställt upp för att svara på det problem och syfte som undersökningen bygger på. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie men hjälp av enkätundersökning via telefon. Intervjuer med 44 entreprenörer har gjorts där de svarade på en enkät om den första kontakten med riskkapitalbolaget och hur investeringsprocessen avlöpte. Avslutande frågor om företagets framtid och prestation var nödvändiga för att svara på vårt delsyfte. Enkäterna har sammanställts och olika statistiska test har gjorts för att undersöka hur aktivitetsnivån och prestationen kan förklaras av olika förutsättningar samt olika angreppssätt. Resultaten av den här studien skall mer ses som tendenser på marknaden eftersom inte signifikanta resultat har uppnåtts i undersökningen.

Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk. Av resultaten framträdde en enhetlig bild kring förståelsen av begreppet prestation där en kollektiv dimension betonas. Övriga teman antyder även att yrkesprestationen är betydelsefull för individen, att prestationsnormerna inom Försvarsmakten skiftar betydligt, att yrkesofficerare bibehåller prestationsnivån trots organisatoriska svårigheter vilket kan få konsekvenser på välmående samt att de kvinnliga officerarnas prestationer bedöms något annorlunda. Studien har lyft fram kunskap om intressanta företeelser i yrkesofficerens arbetsvardag som är praktiskt användbar och kan ligga till grund för nya frågeställningar.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar: • Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)? • Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband? Metod Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform. Resultat Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram. Slutsats Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.

ABSTRACT Titel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivet Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Per Angemo Handledare: Agneta Sundström Datum: 2011 – maj   Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar: 1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering? samt 2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning? Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data. Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering. I de flesta av organisationerna fanns dock ett formellt styrdokument att arbeta efter men kännedomen kring dessa var i allmänhet låg hos de medarbetare som förväntades genomföra introduktionen. Efter genomförd utbildning visar fallstudien på en ökad insikt i vikten av en helhetssyn kring introduktionsprogrammet bland deltagarna i allmänhet och bland de deltagare som om utbildningen varit kostnadsbelagd inte fått möjligheten att gå den i synnerhet. Så väl hos chefer med personalansvar som hos övriga medarbetare som gick utbildningen har ett behov av vidare utbildning kring ledarskap och grupprocesser tydliggjorts vilket också stärker uppfattningen att det projekt som beskrivs i fallstudien får anses ha uppnått de uppsatta målen. Grundat på de svar som framkommit på undersökningens forskningsfrågor anses undersökningens syfte vara uppfyllt. Förslag till fortsatt forskning: I och med den korta tid som passerat mellan utbildningsinsatsen och denna undersökning är det svårt att göra mätningar kring intressanta mått som personalomsättning och medarbetarindex vilka skulle kunna illustrera effekterna av utbildningsinsatsen ur ett längre perspektiv. Detta är dock ett intressant uppslag för vidare forskning. Uppsatsens bidrag: Undersökningens resultat är av värde för alla typer av organisationer som regelbundet ställs inför att genomföra en rekryteringsprocess i och med att det tydliggör behovet av utbildning kring ledarskap och grupprocesser för den som ska vara handledare i ett introduktionsprogram. Nyckelord: introduktionsprogram, grupprocesser, ledarskap, prestation, rekrytering / ABSTRACT Title: CoDriver - supervisor's knowledge as a condition for effective new employee orientation programs in the workplace Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Per Angemo Supervisor: Agneta Sundström Date: 2011 - May Aim: Given that today there is a need to allow new employees to take time to go through an orientation program this case study aims to examine the following issues: 1) How do organizations today plan, implement and monitor new employee orientation programs? and 2) How can a better understanding of prerequisites of workplace performance, group processes and leadership change an organization's approach to new employee orientation programs? Method: Research was conducted in the form of a case study.  Data collection has primarily been made through focus groups and surveys. The case study is thus based on both qualitative and quantitative data. Results & conclusion: The case study showed that the participating organizations before the completion of the training devoted very little time for planning, implementation and monitoring of new employee orientation programs. After completing the supervisor training program organizations taking part in this study showed a greater understanding of the importance of an overall view of the new employee orientation program, meaning for example leadership, group orientation or performance prerequisites.   Suggestions for future research: With the short time that passed between training effort and this study, it is difficult to make measurements on interesting dimensions as staff turnover and employee satisfaction index which could illustrate the effects of educational intervention in a longer perspective. However, this is an interesting idea for further research. Contribution of the thesis: Results of this case study are of value for all types of organizations that are regularly faced with implementing a recruitment process in that it highlights the need for leadership training and knowledge of group processes in order to become an effective supervisor in new employee programs. Keywords: new employee orientation program, group processes, leadership, workplace performance, recruitment

Bakgrund: Att skapa bra förutsättningar och ta hand om idrottstalanger är angeläget i många länder, så också i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för våra idrottsungdomar har varit satsningen på idrottsgymnasier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bäst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i Växjö även är de friidrottare som presterar bäst resultat som seniorer.  Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 års ålder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG Växjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framåt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthållighet). Antagningstesterna jämfördes med friidrottarens bästa prestation utförd som senior. En jämförelse gjordes även grengruppsvis. Resultatet visade en ganska stark korrelation för flickor mellan 5 av de 15 undersökta sambanden. Sprint/häckgruppens friidrottsresultat korrelerade med flygande30 meter samt kulkast framåt (r= 0,6, p<0,05). Hoppgruppens resultat korrelerade med plinthopp samt flygande30 meter (r=0,5, p<0,05). Medel/långdistansgruppens resultat korrelerade med kulkast framåt (r=0,5, p<0,05). För pojkar sågs endast en ganska stark korrelation, sprintgruppen korrelerade med kulkast framåt(r=0,5, p<0,05).   Slutsats: De fysiska tester som använts i denna studie bör inte vara helt avgörande vid en antagning till ett friidrottsgymnasium, framförallt inte när det gäller pojkar.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad. Vidare analyserar vi varför behovet av att byta etableringssätt uppstår och hur bytet påverkar företagets engagemang och prestation. Avslutningsvis dras slutsatser kring hur små och medelstora företag hanterar sin etableringsprocess på tillväxtmarknader. För att uppfylla syftet har vi arbetat efter en kvalitativmetod och tillämpat en flerfallsstudie där vi intervjuat sex stycken företag i sydöstra Sverige. Den teoretiska referensramen omfattar olika internationaliseringsstrategier, etableringssätt och förändringsagenter, samt teorier om byte av etableringssätt, engagemang och prestation. Det empiriska kapitlet presenterar resultatet av information insamlad från intervjuerna med fallföretagen. Kapitlet är strukturerat efter företagen samt de tre delproblemen som utformats. I analysen kopplas det teoretiska ramverket ihop med det empiriska materialet och analyseras utifrån hur företagen etablerat och fortsatt utveckla sin etableringsprocess på tillväxtmarknaden. Vidare analyseras hur deras verksamhet påverkas av ett etableringsbyte. I slutsatsen kan vi konstatera att fallföretagen väljer att initialt etablera sig på en tillväxtmarknad genom att använda direkt export och tenderar att fördjupa sitt engagemang vid ett etableringsbyte. Vidare dras en slutsats angående att ett fördjupat marknadsengagemang leder till bättre prestation för företagen. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa. "Prestationsångest" och "press på mig själv" utryckdes bland intervjupersonerna i det känslomässiga tillståndet som var den största källan vid lågt self-efficacy. I sambandet mellan self-efficacy och prestation kan ett mönster presenteras, högt self-efficacy ger framgångsrik prestation och lågt self-efficacy ger misslyckad prestation. / The purpose of this study was to examine the sources to self-efficacy among individual sportathletes based on self-efficacy theory and the high performance pyramid.  The objectives were to examine: (A) sources individual sportathletes uses in high self-efficacy (B) sources of individual athletes in low self-efficacy (C)  the relationship between self-efficacy and performance. Ten semi-structured interviews were conducted with ten individual athletes (five men and five women) in age 18 - 27. The results showed that past experience was the major source of high self-efficacy with expressions such as "trained well before" and "good preparation" used the most by the participants. "Performance anxiety" and "external pressure” were the largest source of low self-efficacy. Examining the relationship between self-efficacy and performance revealed two pattern, high self-efficacy in 90 % cases is associated with successful performance and low self-efficacy in 80% cases is associated with poor performance.

<p>Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen. Vårt urval består av fem respondenter som genomgått kognitiv coaching för att förbättra motivationen och prestationsförmågan och minska stressen. Resultat härledd ur vår undersökning ger stöd till att den kognitiva coachingen kan ändra och influera på gamla, negativa tanke, känslo- och beteendescheman hos individer samt att kognitiv coaching bidrar till att minska stressen och balansera motivationen samt prestationen.</p>